Östtimor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 8°45′S 126°0′Ö / 8.750°S 126.000°Ö / -8.750; 126.000

Timor Lorosa'e
Östtimor
Flagga
ValspråkHonra, Pátria e Povo
(portugisiska för "Ära, fosterland och folk")
Nationalsång: Pátria
Huvudstad
(och största stad)
Dili
Officiella språk tetum, portugisiska
Demonym östtimorian[1]
Statsskick republik
 -  President Taur Matan Ruak
 -  Premiärminister Xanana Gusmão
Självständighet från Portugal 
 -  Deklarerad 28 november 1975 
 -  Erkänd 20 maj 2002 (av Indonesien
Area
 -  Totalt 14 874 km² (155:e)
 -  Vatten (%) försumbart[2]
Befolkning
 -  2014 års uppskattning 1 201 542[2] (156:e)
 -  Befolkningstäthet 80,84/km² (99:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt 25,41 miljarder USD[2] (173:e)
 -  Per capita 21 400 USD 
Valuta USA-dollar (USD)
Tidszon UTC+9
Topografi
 -  Högsta punkt Foho Tatamailau, 2 963[2] m ö.h.
Nationaldag 28 november
Nationalitetsmärke TL
Landskod TL
Landsnummer 670

Östtimor eller Timor-Leste, formellt Demokratiska republiken Östtimor,[1] är en stat i sydöstra Asien. Landet utgörs av den östliga delen av ön Timor och en exklav på den västra delen av ön.

Kring 42 % av landets befolkning är under 15 år gammal.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha lytt under kolonialmakten Portugal sedan 1600-talet förklarade sig Östtimor självständigt den 28 november 1975.

Endast nio dagar senare, den 7 december 1975, invaderade Indonesien Östtimor och utropade det till landets tjugosjunde provins.

USA:s president Gerald Ford besökte Indonesien tillsammans med Henry Kissinger alldeles före invasionen. Den amerikanska regeringen valde efter detta besök att inte ingripa eller protestera. Tvärtom stödde man indoneserna med bland annat kemiska vapen. Mellan 1975 och 1999 höll Indonesien Östtimor i ett järngrepp med hjälp av allehanda övergrepp, lönnmord och politiska fängslanden. Över 200 000 människor dödades av regeringens soldater. Bland annat genomförde indonesiska styrkor en omfattande massaker på protesterande östtimorianer den 12 november 1991.

Självständighetskampen kunde dock aldrig helt slås ner. Den leddes av gerillarörelsen Falintil. Till slut, efter internationella påtryckningar, tvingades Indonesien att hålla en folkomröstning i slutet av augusti 1999 om Östtimor skulle bli självständigt eller inte. Hela 98,6 % av de röstberättigade deltog och 78,5 % av dem röstade för självständighet.

Efter valet genomförde den pro-indonesiska milisen (med stöd av den regelrätta indonesiska armén) ett antal räder där ett stort, men okänt, antal människor dödades, våldtogs och misshandlades. Huvudstaden Dili och stora delar av landet förstördes innan en Australienledd fredsstyrka tog över oktober 1999, följt några månader senare av en administration utsedd av FN. [3]

Till slut, efter än fler påtryckningar från exempelvis FN, tvingades Indonesien att acceptera valresultatet och ge Östtimor självständighet den 20 maj 2002.

Politik[redigera | redigera wikitext]

FN-medlemskap[redigera | redigera wikitext]

Östtimor tilläts bli medlem i FN den 27 september 2002.

Presidentskap[redigera | redigera wikitext]

Landets förste president blev Xanana Gusmão. Gusmão ställde inte upp för en andra period i presidentvalet 2007 utan kom istället att byta ämbete med premiärministern José Ramos-Horta. Ramos-Horta skottskadades i ett attentat 11 februari 2008. Han angreps i presidentresidenset och träffades av skott i magen.[4]

Den sittande presidenten Jose Ramos-Horta förlorade i presidentvalet 2012. I andra valomgången i april 2012 segrade Taur Matan Ruak mot den f.d. talmannen, Fretilinledaren Francisco Guterres ”Lu Olo”.[5]

Östtimor

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Östtimor ligger på östra delen av ön Timor, tillhör Malackaarkipelagen och är den största och östligaste bland Små Sundaöarna. Norr om ön ligger Ombaisundet och Wetarsundet, och syd om ön ligger Timorhavet som skiljer ön från Australien. Väst om landet ligger på samma ö den indonesiska provinsen Nusa Tenggara Timur. Den högsta punkten i Östtimor är Mount Ramelau, som når en höjd om 2 963 meter över havet.

Landet åtnjuter ett tropiskt klimat, och det är normalt sett varmt och fuktigt, det förekommer dock regniga och torra perioder. Huvudstaden är Dili, och den näst största staden är Baucau. Den enda internationella flygplatsen ligger i Dili, och det finns flygfält i Baucau och Oecusse, som används för inrikesflyg. Dilis flygplats kan inte ta emot större flygplan.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religionsfrihet är garanterad i författningen och respekteras även i praktiken. Nästan alla östtimorianer är katoliker, men det finns också små grupper av protestanter, muslimer, hinduer och buddhister. Traditionella inhemska religioner utövas också. Islam kom till området med inflyttade indoneser, främst under 1990-talet.[6]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningstillväxt: 2,44 % (2014)
  • Medianålder: 18,5 år (2014)
  • Fruktsamhet: 34,48 födda per 1 000 invånare (2014)
  • Dödlighet: 6,18 döda per 1 000 invånare (2014)
  • Migrationstakt: -3,87 migranter per 1000 invånare (2014)
  • Total fertilitet: 5,11 barn per kvinna (2014)
  • Spädbarnsdödlighet: 38,79 dödsfall per 1 000 levande födda (2014)
  • Förväntad livslängd vid födsel: 67,39 år (2014)
    • Män: 65,87 år (2014)
    • Kvinnor: 69,01 år (2014)
  • Befolkningens läs- och skrivkunnighet, 15 år och över: 58,3 % (2010)
    • Män: 63,6 %
    • Kvinnor: 53 %
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 2,7 % (2008)
  • Ungdomsarbetslöshet, 15-24 år: 14,8 % (2008)
    • Män: 10,4 %
    • Kvinnor: 22,7 %

Åldersstruktur (2014):

  • 0–14 år: 42,4 % (varav män: 261 794; kvinnor: 247 486)
  • 15-24 år: 19,8 % (varav män: 120 256; kvinnor: 117 268)
  • 25-54 år: 29,3 % (varav män: 170 179; kvinnor: 182 278)
  • 55–64 år: 4,8 % (varav män: 29 867; kvinnor: 28 156)
  • 65 år och äldre: 3,6 % (varav män: 21 215; kvinnor: 23 044)

Könsfördelning (2014):

  • Vid födseln: 1,07 män per kvinna
  • 0-14 år: 1,06 män per kvinna
  • 15-24 år: 1,03 män per kvinna
  • 25-54 år: 0,93 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,01 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,96 män per kvinna
  • Hela befolkningen: 1,01 män per kvinna

Statistik tagen från CIA World Factbook.[2]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Östtimors distrikt

Östtimor är indelad i 13 distrikt som är grupperade i 5 regioner. Dessa distrikt är vidare indelade i 65 smådistrikt, som i sin tur är indelade i 442 mindre administrativa enheter, sucos[7].

Region 1

  • Distrikt: Baucau, Lautem, Viqueque

Region 2

  • Distrikt: Ainaro, Manatuto, Manufahi

Region 3

  • Distrikt: Aileu, Dili, Ermera

Region 4

  • Distrikt: Bobonaro, Covalima, Liquiçá

Region 5

  • Distrikt: Oecusse

Distriktet Oecusse ligger på den västra delen av ön Timor, som en exklav i den indonesiska provinsen Nusa Tenggara Timur. Av landets 442 sucos räknas 38 vara av tätortskaraktär, vilka är grupperade i 15 centralorter.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Bedöming Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2014 43,2 (Repressed) 170 av 178
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2014 29,04 (0 är bäst) 77 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2013 30 (0 är väldigt korrupt-100 väldigt rent) 119 av 177
United Nations Development Programme Human Development Index 2013 0,620 - Medium human development 128 av 187

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gudmund, Jannisa, "The Crocodile's Tears - East Timor in the Making" (doktorsavhandling 1997)
  • Lundström, Klas "Krokodilernas land - Ett reportage om Östtimor". Sekel bokförlag, 2012
  • Rosengren, Peter, "Det triangulära interagerandet kring Östtimorkonflikten - Australien, USA och Indonesien". Lunds Universitet, Historiska Institutionen, 2001.
  • Robinson, Geoffery, "East Timor 1999: Crimes Against Humanity"

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. Sid. 102. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 
  2. ^ [a b c d e f] ”Country: Timor-Leste” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tt.html. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Skakigt Östtimor går till val Svenska Dagbladet, 15 mars 2012
  4. ^ Dagens Nyheter, 2008-02-11
  5. ^ http://www.landguiden.se/Aktuellt/~/link.aspx?_id=BFFEE8EBBDCE43A29C9F780AB845AAD9&_z=z
  6. ^ Utrikespolitiska institutet, Landguiden
  7. ^ Direcção Nacional de Estatística, Östtimor