Överås

Överås är ett primärområde i Göteborgs kommun, tillhörande stadsdelsnämndsområde Örgryte-Härlanda. Stadsdelen omfattar villabebyggelsen i stadsdelen Bö norr om Delsjövägen och villabebyggelsen på Överås. Området slutar i norr vid Överåsvallen och i nordost vid Prästgårdsängen som båda ligger i stadsdelen Lunden.

Historia

Överås i Sävedals härad utgjorde länge, tillsammans med Wilhelmsberg, en del av Underås. Ståthållaren på Älvsborgs slott, Erik Stenbock innehade 1586 både Underås och Överås. Efter att denne gått i landsflykt, indrogs godset men återfördes 1619 till hans son Gustaf Stenbock och hörde dit ännu 1680. Kung Karl XI förlänade 1685 Underås och Överås till Johan Carlberg, kyrkoherde i Göteborgs domkyrka. År 1701 övergick hemmanen till Carlbergs änka, och efter hennes död 1719 ärvdes Överås av sonen Johan Eberhard Carlberg i Stockholm. Omkring år 1730 köptes både Överås och Underås av köpmannen Erik Nissen från Hamburg för 2 300 daler silvermynt. Han anlade det som blev känd som Nissens trädgård, vilken besöktes av Carl von Linné 1746 på dennes Västgötaresa. Linné skriver; "Juli 11, Nissens trädgård låg utom staden, artigt på Holländska sättet anlagd, med grafvar, hvaruti rinnande vatten lopp genom trädgården, med vackra häckar af hvit bok eller charme samt med ett litet orangeritrie. Svanor lågo uti vattengrakten, krithvita med sina långa halsar. Anas facie nuda papillosa — alle voro de hvita, alle små, alle luktade som moschus (mysk)."

Efter Nissens död 1750 testamenterades Överås och Underås till hans dotter Katarina Maria, gift med handelsman Harder Matsen. När Matsen blev änkling, blev dottern Dototea Elisabeth Matsen ägare till de båda hemmanen genom sitt äktenskap med handelsmannen Gustaf Bernhard Santesson, stamfader till den framstående Örgrytesläkten Santesson. Grosshandlare Santesson sålde 1787 Underås och Överås till sin svåger, kungliga sekreteraren Hellström, men hemmanen återgick under 1790-talet till änkan Santesson.

Ett mantal Överås brukades av Underås 1802-1869; 7/16 av Underås 1869-1874; 7/96 av grosshandlare Julius Lundström 1869-1881; 47/96 av J.J. Dickson 1869-1902; 7/16 av grosshandlare C.D. Lundström 1874-1901; 7/96 av fru Elise Sirenius 1884-1890 samt 7/96 av grosshandlare Gustaf Kollberg 1890-.

Det var James Dickson d.y. som anlade trapporna på Valåsbergets norra sida, som med sina 200 steg leder upp till bergets krön. Dickson anlade också en trottoar längs Danska vägen, från Överåsgränsen vid Lunds led till Underås bro. Det sägs att det var överenskommet mellan Dickson och grannen Lindström på Wilhelmsberg att de tillsammans skulle bekosta stensättningen av trottoaren. Men så reste Lindström bort vid ett tillfälle, och när han kom hem var trottoaren både färdig och betald. Lindström blev grinig över detta och använde sig därefter aldrig av trottoaren, utan gick alltid ute på körbanan, oavsett väglag.

Etymologi

Överås förekommer tidigast år 1586 i formen Öffrås, därefter Öfverås 1777. Namnet i motsats till Underås och i förhållande till det närliggande Valåsberget även Överåsberget.

Byggnaden Överås

Överås. Oktober 2009.

James Dickson d.y. lät 1861 uppföra ett exklusivt bostadshus på egendomen Överås. Robert Dickson som senare fått överta egendomen styckade den 1906 för Örgryte trädgårdsstad. Byggnaden ligger vid Danska vägen och ombyggdes 1923 för Metodistkyrkans teologiska seminarium, som sedan den 16 februari 1924 varit innehavare "till hem och lärosäte för utbildande av prästmän." På platsen för det nuvarande huset låg en rödmålad tvåvåningslänga av furutimmer med korsvirke, uppfört på 1770-talet.

Överås Fruktodlingar

Under ett par decennier lät James Dickson d.y. forsla upp matjord till en trädgårdsanläggning kring huvudbyggnaden, men också uppe på Valåsberget. Ansvarig för skötseln blev trädgårdsdirektör Blomberg som även fick en direktörbostad uppförd på den tomt där den tidigare klockarebostaden stått, med nuvarande adress Danska vägen 16. Växthus uppfördes 1864-1865 mellan Danska vägen och Delsjöbäcken, där varje växthus inrättades så att fruktslaget skulle kunna skötas på sitt naturliga växtsätt. Alla fruktträden växte utan omplantering i samma kruka under ett tjugotal år och fick sin gödning endast uppifrån. Året runt odlades här päron, ananas, jordgubbar (King Seadling), äpplen, druvor (Black Hamburg, Alicante, Gross Collman, Muscat, Alexander med flera), persikor, fikon samt olika blommor.

Vid trädgårdsutställningen i Wien i oktober 1873 vann trädgårdsprodukterna från Överås Verdienstmedaljen för "... utmärkta frukter och druvor".

Överås Parkväg

Överås Parkväg är ett bostadsområde i Överås med enfamiljshus som uppfördes 1977-79. Marken såldes 1974 av Metodistkyrkan i Norden till Anders Diös. Arkitekt var Semrén Arkitektkontor och byggmästare Anders Diös som här byggde arton hus med cirka 200 kvadratmeter våningsyta samt 100 kvadratmeter källare. Priset för husen 1979 i grundutförande var 870 000 kronor. Området ligger inom 150 meter, nordost om byggnaden Överås.

Referenser

Noter

Källor

• Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920 s. 17, 33ff
• Örgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924
• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
• Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-02-12.