Överspänningsskydd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Överspänningsskydd används för att skydda elektriska apparater från överspänning. I samband med åskväder kan överspänningen leda till att apparater går sönder, exempelvis TV, datorer eller musikanläggningar. Överspänningskyddet försöker att reglera spänningen till elektriska apparater genom att häva eller kortsluta spänningar över det maximalt tillåtna spänningsvärdet. Överspänningsskydd kan tillverkas av följande elektroniska komponenter:

  • En säkring brinner ut eller säkerhetsbrytare kopplar ifrån när för mycket ström förbrukas.
  • En järnfattig transformator kan överföra växelström som en vanlig järntransformator (om dock mindre effektivt), men överför inte plötsliga spänningsökningar då transformatorkärnan mättas snabbt.
  • En metalloxidvaristor (MOV) är en liten komponent som kortsluts när den utsätts för en spänning över sin maximalspänning. På så sätt kortsluts översspänningen genom varistorn, så länge den resulterande effekten inte överstiger varistorns maximaleffekt: i så fall förstörs varistorn. Även om de inte förstörs försämras varistorers prestanda efter varje överspänningsstöt, och slutar alltså att fungera efter ett tag. Några överspänningsskydd har varningslampor som tänds när detta inträffat.
  • En zenerdiod används ofta för att skydda mot överspänningar i elektriska kretsar, speciellt motorstyrkretsar.
  • En induktans eller spole motstår plötsliga strömflödesförändringar. Dessa kopplas då i serie med elapparaten för att begränsa strömflödet.
  • En kondensator motstår plötsliga spänningsändringar. Dessa kopplas parallellt med elapparaten för att begränsa spänningsändringarna.

Enklare överspänningsskydd skyddar ofta genom att utjämna överspänningar mot jord. Skyddsjorden är dock inte anpassad för de strömmar på 100-tals ampere som åsknedslag ofta innebär. Detta kan därför leda till skada på ett annat ställe i huset, eller i värsta fall brand.

Se även[redigera | redigera wikitext]