Övertorneå
- För andra betydelser, se Övertorneå (olika betydelser).
| Övertorneå | |
| Matarengi Matarenki |
|
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Övertorneå kommun |
| Församling | Övertorneå församling |
| Koordinater | 66°23′N 23°40′Ö / 66.383°N 23.667°V |
| Area | 268,68 hektar |
| Folkmängd | 1 917 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,13 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8944 |
  Övertorneås läge i Norrbottens län
|
|
 Norrbottens läns läge i Sverige.
|
|
Övertorneå är en tätort i Övertorneå kommun i Sverige vid Torne älv och riksgränsen mot Finland. Före 1914 hette orten Matarenki, med svensk stavning Matarengi. Tätorten Övertorneå består numera inte bara av gamla Matarengi, utan också av Turovaara och delar av byarna Ruskola och Haapakylä. Övertorneå är en utbildningstät ort med Gränsälvsgymnasiet, Utbildning Nord och Tornedalens folkhögskola.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Landskapet kring Övertorneå är kuperat. Orten är byggd runt berget Särkivaara. Söder om Övertorneå finns berget och naturreservatet Isovaara. På Isovaara finns en gammal försvarsanläggning från beredskapstiden. Högsta berget i omgivningen är Aavasaksa i Finland.
Vid Övertorneå finns holmarna Haapakylänsaari, Littiäinen, Mikkolansaari, Vasikkasaari och Vähäsaari. Älvfåran mellan Haapakylänsaari och Littiäinen brukar benämnas Smugglarkanalen. Från Vähäsaari leder en bro över Torne älv till Finland. Bron invigdes 1965. Tengeli älv mynnar ut i Torne älv i höjd med Övertorneå.
Historia [redigera]
Efter att 1400-talskyrkan i Särkilax, inom Kuivakangas by, förstördes i vårfloden 1615 byggdes den nya kyrkan på en säkrare plats, på foten av berget Särkivaara i byn Matarengi ett par kilometer söderut. Matarengi blev därmed Övertorneå sockens centrum. Kyrkan byggdes på bergets östra sida, älvsidan. När järnvägen byggdes till Matarengi 1914 fick stationen namnet Övertorneå, som alltså sedan tidigare var namnet på församlingen och kommunen.
I samband med freden i Fredrikshamn 1809 var Övertorneå endast en by med 96 invånare. Det skulle dröja till 1915, då järnvägen till färdigställdes som befolkningen fick ett uppsving. I samband med detta fick byn tillbaks en stor del av sin tidigare ställning som handelscentra för övre Tornedalen. I Övertorneå, liksom i stora delar av Tornedalen generellt, talas förutom svenska och finska även tornedalsfinska, eller meänkieli.[2]
Namnens härledning [redigera]
Ursprunget till namnet Matarenki, eller med försvenskad stavning Matarengi, är omdiskuterat. Professor Jalmari Jaakkolas teori är att namnet kommer från matara, finskans ord för ’måra’.[3] Samma ord som madra i till exempel blåmadra och myskmadra.
En uppdelning av Torneå socken i benämningarna Över- och Nedertorneå förekom i handlingar från 1500-talets förra hälft.[4]
Idrott [redigera]
Basket, ishockey, fotboll och sportskytte är exempel på stora sporter i Övertorneå. Bland idrottsföreningarna i Övertorneå tätort finns Övertorneå SK, Övertorneå IF, Övertorneå HF, Övertorneå SKF, Kuiva gränspaddlare och Övertorneå RF.[5] Till de största årliga arrangemangen i Övertorneå hör Påskrallyt, en av Sveriges största fältskyttetävlingar,[6] och Tornedalsloppet, ett 45 kilometer långt skidlopp som anordnats sedan 1968 med start i Svanstein och målgång i Övertorneå.[7] I Tureholm vid sjön Särkijärvi finns Tureholms golfklubb.[8] På påskaftonen 2011 avgjordes svenska mästerskapet i fältskytte i Övertorneå.
Kända personer från Övertorneå [redigera]
-
Se även: Övertorneå kommun#Kända personer.
- Gerda Antti, författare
- Joakim Fagervall, ishockeytränare
- Markus Fagervall, artist
- Lars Gulliksson, musiker, saxofonist
- Daniel Henriksson, fd ishockeyspelare, målvaktstränare
- Linus Omark, ishockeyspelare
- Hjördis Piuva Andersson, konstnär
- Anton Raukola, skådespelare
- Ingemar Raukola, skådespelare
- Lisa Wede, journalist
- David Vikgren, poet
- Birgitta de Vylder-Bellander, författare
- Johan Harju, ishockeyspelare
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Övertorneå (Matarengi) 1960–2010[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 538 | |||
| 1965 | 1 602 | |||
| 1970 | 1 674 | |||
| 1975 | 1 700 | |||
| 1980 | 2 039 | |||
| 1990 | 2 132 | 267 | ||
| 1995 | 2 179 | 268 | ||
| 2000 | 2 006 | 268 | ||
| 2005 | 1 965 | 268 | ||
| 2010 | 1 917 | 269 | ||
Fotografier [redigera]
-
Bron över Torne älv.
-
Övertorneå kyrka, med kalottberget Aavasaksa bakom klocktornet.
-
Gamla järnvägsstationen i Övertorneå, numera bostäder.
-
Övertorneå sett från holmen Mikkolansaari.
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ http://www.nll.se/upload/ku/nbmum/Avdelningar/Bebyggelse/Rapporter/V%C3%A5rdcentralen,%20%C3%96vertorne%C3%A5%20dnr%2032-2010.pdf
- ^ Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia av Bror Muotka
- ^ Härnösands stifts herdaminne på nätet: Övertorneå
- ^ Idrottsföreningar i Övertorneå kommun
- ^ Påskrallyt
- ^ Tornedalsloppet
- ^ Tureholms nya golfklubb
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Övertorneå
- Gamla bilder från Övertorneå-Matarengi
|
||||||||||||||||
