Şuşa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 39°45′30″N 46°45′0″Ö / 39.75833°N 46.75000°Ö / 39.75833; 46.75000

Sjusjas läge inom Nagorno-Karabach (grönt), inom Azerbajdzjan (rosa).

Sjusja (azerbajdzjanska: Şuşa; armeniska: Շուշի, Sjusji) är en stad i Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan, belägen i Karabachs bergstrakter, på 1368 meters höjd, vid motorvägen JevlachGorisNachitjevan, 11 kilometer söder om Chankändi och 37 kilometer sydväst om Agdam.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades år 1751 av Panah-Ali-chan som en borg för att försvara Karabach, eftersom stadens geografiska läge är mycket fördelaktigt. Sjusja är beläget på ett berg och det finns bara en väg till staden, medan det från tre andra sidor är omöjligt att ta sig in i staden. Allt det gjorde att Sjusja var mycket svår att storma, och det krävdes mycket tid för att helt enkelt svälta ut försvararna, vilket var det enda sättet att få staden att kapitulera. År 1805 införlivades staden med det ryska imperiet. Efter att Karabach förlorat sin självständighet var Sjusja residensstad i länet; sedan 1840 ett häradscentrum. År 1868 ingick Jelisavetpols län.

När den ryske generalen Jermolov lät göra en beskrivning av området år 1823 bodde där ungefär 1048 azeriska (cirka 68%) och 474 armeniska (cirka 31%) familjer. Stadens befolkning växte dock snabbt och den armeniska andelen av stadens invånare ökade under hela 1800-talet och redan kort innan första världskriget var den armeniska befolkningens andel 70%.

Den första teatern byggdes år 1891. År 1902 byggdes sjukhuset, tre år senare en ny gymnasieskola. Staden byggdes enligt de kända arkitekternas beräkningar. Nu finns en mängd gamla hus kvar, och därtill delar av stadsmuren och två slott (båda från 1700-talet). Gatorna var ganska breda och lagda i sten. Staden utmärkte sig med en ovanligt bra utrustning. Före 1920 trycktes 22 tidningar i staden (under olika tidsperioder), av vilka 20 trycktes på armeniska, 2 på ryska och inga på azeriska.

År 1918 blev Sjusja en del av Azerbajdzjanska republiken som förklarat sig självständig från Tsarryssland. År 1920, när azeriska trupper som var placerade i själva staden, i Chankändi och Askeran, firade Novruz, protesterade armenier i hopp om att de belägrade azeriska soldaterna inte skulle kunna göra motstånd. Trots detta slogs attacken tillbaka, med hjälp av ytterligare trupper som skickades från landets olika delar. Detta ses av en av flera forskare som en del av det armeniska folkmordet. Vid det laget var försvarsmaktens huvudsakliga styrkor i Karabach för att slå ner upproret vilket gjorde landets norra gräns i praktiken försvarslös och underlättade för Röda armén uppgiften att invadera Azerbajdzjan, varpå staden blev en del av Sovjetunion. Stadens näringsliv drabbades hårt av upproret och under hela sovjetperioden sjönk folkmängden i staden rejält.

Den 9 maj 1992, till följd av kriget i Nagorno-Karabach, intogs staden av armeniska styrkor.

Sjusja idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är stadens folkmängd bara cirka 2 000 invånare vilket är väldigt lite jämfört med 67 000 år 1917 och 17 000 år 1989. Sjusja var en av de finaste städerna i världen enligt flera världskända forskare, men under kriget förstörde azerbadjanska regeringen hela staden och satt den i brand. Separatisternas regering har nu arbetat fram planer om att återuppbygga staden och även gjort försök att locka människor att flytta till Sjusja. Dock har dessa försök inte varit framgångsrika hittills och har i stort sett förblivit endast planer. Sjusja har blivit en stiftsstad i Karabachs stift i den armeniska apostoliska kyrkan

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Sjusjas klimat är relativt hårt, medeltemperaturen är +8,8 C; medeltemperaturen i januari är +2,9 C, i april +7,4 C, i juli +18,9 C, i november + 4,7 C. Nederbörden är 639 mm/år. Sommaren är ljum (medeltemperatur för juni är +19 C).

Kända Sjusjabor[redigera | redigera wikitext]

I Sjusja föddes berömda människor såsom kompositören Uzeir Hadzibejov, operasångaren Bul-Bul, diktarna Natavan och Vagif och den kände piloten Nelson Stepanyan.