Željko Ražnatović

Wikipedia

**Željko Ražnatović**

Smeknamn:	Arkan
Födelsedatum:	17 april 1952
Födelseplats:	Brežice; Slovenien, Jugoslavien
Dödsdatum:	15 januari 2000
Dödsplats:	Belgrad; Serbien, Jugoslavien
Land:	Serbien
Tjänstgöringsår:	1991 – 1995; Kroatien och Bosnien 1998 – 1999 Kosovo

Željko Ražnatović (serbiska: Жељко Ражнатовић), mer känd som Arkan, född 17 april 1952 i Brežice, Slovenien då varande Jugoslavien, död 15 januari 2000 i Belgrad, var en serbisk paramilitär ledare och krigsförbrytare under Krigen i Jugoslavien och nationalistisk politiker.

[redigera] Ungdomsår

Ražnatović föddes i Brežice, en liten by i södra Slovenien. Hans far Veljko var montenegrinsk serb som tjänstgjorde som hög officer i det jugoslaviska flygvapnet. Arkan levde med sin mor Slavka, som var kommunistisk aktivist, och tre äldre systrar. Hans föräldrar skildes när han var ung. Arkans far slog honom ofta och behandlade sin familj barskt, liksom sina underordnade^[1]. Arkan rymde som barn ofta hemifrån, slutligen hamnade han på en ungdomsanstalt.

Sitt smeknamn fick han av några barndomsvänner som han tillbringade många timmar tillsammans med att titta på kampsportsfilmer med protagonisten Air Commander, som de först kallade Arkomand och senare Arkan.

Arkan sökte sig vid 20 års ålder 1972 till västeuropa. Han var efterlyst för väpnat rån, överfall och mord i Belgien, Nederländerna, Sverige, Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien. Han fängslades i Belgien 1974, flydde 1977, arresterades i Nederländerna 1979 men flydde igen 1981. Han skadades vid en sammanstötning med polisen. Han flydde från dussintals europeiska fängelser, inklusive det välbevakade Scheveningen där idag krigsförbrytare förvaras i väntan på rättegång i Haag. Ražnatović var även med på Interpols röda lista med världens tio mest eftersökta personer^[2].

Efter nio års turbulent liv i västeuropa återvände han till Serbien. Där fortsatte han sin kriminella bana och startade en rad olagliga affärsverksamheter. Vid ett tillfälle skottskadade han två poliser men släpptes fri efter en intervention av Stane Dolanc, dåvarande chef för säkerhetspolisen.

[redigera] Roll i Krigen i Jugoslavien

I början av 1990 hade spänningarna i landet byggts upp till bristningsnivå. Arkan var då ledare för en supporterklubb (Delije) till fotbollslaget Röda Stjärnan. Den 13 maj 1990 utbröt kravaller när Arkans supportrar från Belgrad besökte Zagreb för mötet Dinamo Zagreb - Röda Stjärnan. Ordförande för Dinamo var den blivande kroatiske presidenten Franjo Tudjman. I oktober 1990 bildade Arkan en paramilitär grupp, det Serbiska frivilliga gardet (Srpska dobrovoljačka garda) som gick under smeknamnet Arkans tigrar. Tigrarna bestod från början av ett 20-tal av Arkans supportrar från Röda Stjärnan men växte snabbt till flera hundra man. Uppgifterna om gardets storlek varierar mellan några hundra och upp till som mest 10 000 man.

Arkans frivilliggarde stred i Vukovar (östra Kroatien) 1991 och på olika platser i Bosnien 1992-1995; Bland annat i städerna Bijeljina och Zvornik i östra Bosnien våren 1992 där Arkans tigrar utförde etnisk rensning mot städernas icke-serbiska befolkning. Gardets medlemmar var ytterst vältränade och disciplinerade men har anklagats för övergrepp och krigsförbrytelser, bland annat för att ha avrättat och torterat tillfångatagna fiendesoldater och våldtagit hundratals muslimska kvinnor. Domare Richard May från ICTY väckte i största hemlighet åtal mot Arkan redan 1997. Åtalet offentliggjordes 1999 i samband med Kosovokriget.

Arkans trupper användes inte under Kosovokonflikten. Under NATOs flygbombningar gav Arkan ett antal intervjuer för bland annat CNN, BBC och journalister från andra länder, även Sverige. Där sade han att gardet skulle grupperas i fall NATO inledde ett markanfall; något som dock aldrig inträffade.

[redigera] Ražnatovićs död

Direkt efter Bosnienkrigets slut började Arkans närmaste män avrättas en efter en. Till slut 15 januari 2000 klockan 17.05 mördades Arkan i lobbyn på det fashionabla Intercontinental Hotel Belgrade som då var fullt av hotellgäster. Mördaren, Dobrosav Gavrić, var en 23-årig polisman med känningar i undre världen. Motivet bakom mordet är fortfarande okänt. Ihärdiga rykten säger att Milošević beordrade mordet så att Arkan inte skulle kunna vittna mot honom i Haag^[3].

Željko Ražnatović begravdes med militära hedersbetygelser och med en serbisk-ortodox sorgeceremoni den 20 januari 2000. Runt 20 000 personer kom till begravningen. Arkans grav bevakas dygnet runt av två mörkklädda livvakter.

[redigera] Citat

"Det är bättre att leva en dag som ett lejon, än hundra år som en mask."
"Om bara Ryssland varit starkare skulle detta kaos för Serbien aldrig inträffat."
"Vi är sanktionerade och isolerade. Varför? Därför att vi förlorade mediakriget."
"Om vi överlevde 500 år under turkarna kan vi stå ut med sanktioner i minst 100 år."
"De slaktade mina bröder, vad förväntar du att jag ska göra, släppa fångarna fria?"
"Jag tänker inte gömma mig, jag tänker inte ge upp. Jag tänker fortsätta mitt vardagliga liv."