Trängregementet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 1. Transportkompaniet)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 58°23′0″N 13°50′56″O / 58.38333, 13.84889

Trängregementet
(TrängR)
Trängregementet vapen.svg
Trängregementets vapen
Datum 1891–
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Försvarsmaktsgemensamt
Storlek Regemente
Del av Milo V (1942–1993)
Milo S (1993–2000)
ATS (2000–)
Förläggningsort Stockholm 1891–1892
Karlsborg 1892–1905
Skövde 1905–
Motto Logistik - vårt ansvar
Färger Blå och vit          
Marsch Tellusmarschen (Damberg)
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Övlt Curt-Ove Jakobsson
Göta trängregementes vapen

Trängregementet (TrängR), tidigare Göta trängregemente (T 2) är ett försvarsmaktsgemensamt förband inom Försvarsmakten som verkat sedan 1891. Förbandets stab är förlagt till Skövde garnison i Skövde, Västergötland.

Innehåll

[redigera] Historia

Regementet har sitt ursprung i Trängbataljonen, det första trängförbandet som sattes upp i Stockholm 1885. Den delades 1891 i Svea och Göta trängbataljoner. Göta trängbataljon (T 2), flyttades året därpå till Karlsborgs fästning och förlades i östra delen av slutvärnet vid sidan av artillerister och ingenjörer.

Vid införandet av 1901 års härordning erhöll bataljonen namnet Första Göta trängkår (T 2), och samtidigt påbörjades planeringen för att flytta från Karlsborg till ett nytt kasernetablissemang i endera Alingsås, Falköping eller Skövde. Beslutet föll 1902 på Skövde. Kåren bytte 1904 namn till Göta trängkår (T 2), och förlades 1905 till Norrmalm i Skövde.

Genom att Intendenturtrupperna och Tygtrupperna avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1948 kom kåren att få regementsstatus i samband med att Andra tygkompaniet (Tyg 2) i Karlsborg uppgick 1949 i kåren, det nya namnet blev Göta trängregemente (T 2). 1951 kom Andra intendenturkompaniet (Int 2) i Karlsborg att uppgå i regementet och 1952 avvecklades detachementet i Nora. Regementet övertog kavallerikasern på Heden i Skövde 1984, efter att Livregementets husarer (K 3) omlokaliserats till Karlsborg samma år.

Genom att Norrlands trängkår (T 3) avvecklades den 30 juni 2000 som självständigt förband och uppgick i Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i samband med försvarsbeslutet 2000, blev Göta trängkår det enda kvarvarande aktiva trängförbandet. Genom denna förändring fick kåren från den 1 juli 2000 regementsstatus och namnändrades samtidigt till Göta trängregemente (T 2).

Den 31 december 2004 avvecklades Jämtlands fältjägarregemente samt Norrlands trängbataljon genom försvarsbeslutet 2004 och Göta trängregemente blev från den 1 januari 2005 det enda kvarvarande aktiva förbandet inom trängtrupperna. Regementet bär vidare och förvaltar sedan 2005 traditionerna för Svea trängregemente (T 1), Norrlands trängregemente (T 3), samt Skånska trängregementet (T 4).

Den 1 januari 2007 namnändrades regementet till att heta Trängregementet, detta i samband för att markera att förbandet blev ett försvarsmaktsgemensamt förband med uppgifter att förutom armén även stödja marinen och flygvapnet.[1]

[redigera] Namn och beteckning

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
T 2 Göta trängbataljon 1891-1902
T 2 Göta trängkår 1902-1949
T 2 Göta trängregemente 1949-1994
T 2 Göta trängkår 1994-2000
T 2 Göta trängregemente 2000-2006
TrängR Trängregementet 2007-

[redigera] Utbildningskompanier

  • Karlsborgs kompani (första kompaniet) - ledningspluton, logistikpluton, ambulanspluton och sjukvårdspluton.
  • Alfhems kompani (Femte kompaniet)- stab- och trosspluton, två transportplutoner, försörjningspluton, livsmedelspluton, närskydds- och rekognosceringspluton, eskortpluton
  • Movcon Kompaniet. Fristående kompani under regementsledningen. Bedriver transportledning samt trafiktjänst.
  • Övriga utbildningskompanier som numera är "vilande" är; Karstorps kompani (Andra kompaniet), Mariebergs kompani (Tredje kompaniet) och Nora kompani (Fjärde kompaniet).

[redigera] Förbandschefer

Verksamma bataljon-, kår- och regementschefer från 1891.

  • A O E Mattson (1891-1894
  • Svante Falk (1894-1908)
  • Eduard Kraak (1908-1918)
  • Richard Teodor Berg (1918-1924)
  • Karl Erik Erhardt (1924-1927)
  • Gustaf Axel Smith (1928-1934)
  • Arvid Johan Fredrik Holmberg (1934-1939)
  • Karl Gottfrid Björck (1939-1942)
  • John Gustaf Thorgny Unge (1942-1948)
  • Sten E:son Camitz (1948-1952)
  • Bror Martin Sandberg (1952-1961)
  • Nils Gösta Schyllander, tf chef (1961-1962)
  • Fritz Magnus Sommar Bruzelius (1962-1964)
  • Bo Knut Erik Lüning (1964-1967)
  • Kjell Alarik Nordström (1967-1968)
  • Sigurd Gunnar Pontus Wikland (1968-1979)
  • Nils Yngve Ekman (1979-1986)
  • Erik Rossander (1986-1987)
  • Tord Björkman (1987-1993)
  • Nils L G Smith (1993-1998)
  • Jan H C Persson (1998-2004)
  • Krister Edvardson (2004-2008)
  • Mats Ström (2008-)

[redigera] Detachementet i Nora

I samband med den stora upprustning av Krigsmakten som inleddes genom försvarsbeslutet 1942, kom ett detachement ur trängtrupperna att förläggas till Nora. Bakgrunden berodde dels på att det ansågs att förbanden inom Femte militärområdet behövde ett närbeläget trängförband att samöva med, men även på grund av säkerhetsskäl genom att sprida nyuppsatta förband inom trängtrupperna. Förläggningen i Nora kom att bli ett av trängtrupperna sex mobiliseringsområden.

År 1945 satte Göta trängkår (T 2) upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). 1946 tillkom ett kompani till detachementet. Namnet på detachementet ändrades i samband med detta till Göta trängkårs detachement i Nora och från 1949 Göta trängregementes detachement i Nora. Detachement lydde under Göta trängregemente men understöddes av Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro i form av förnödenheter.

Den huvudsakliga uppgiften för detachementet bestod i sjukvårdstjänst och dess utbildningsstyrka bestod mellan 150 till 200 man och cirka 40 officerare samt civilanställda. Detachementets två kompanier var uppdelade för två olika ändamål. Ett kompani försedde trängtrupperna med underbefäl och soldater till etappsjukhusens kompanier. Det andra kompaniet utbildades till brigaderna inom militärområdet.

1951 beslöt riksdagen att detachementet skulle avvecklas. Beslutet om avveckling genomfördes 1952, bakgrunden till avvecklingen av detachementet var till en stor del en ekonomisk fråga och kom redan upp 1947. Dock behölls ett kompani under ett par år, vilket var förlagt till Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro.[2]

[redigera] Detachementet chefer

[redigera] Referenser

Skrift
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. sid. 273-275. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 268-269. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 202. ISBN 978-91-631-8699-8 
Noter
  1. ^ mil.se (2008-07-03) Om Trängregementet Läst 13 oktober 2009
  2. ^ Försvars i Örebro län-1900-talet, del 3, Einar Lyth och Bengt Gustavsson, Stiftelsen Nerikes regementen, ISBN 91-630-1777-6, s.129
  3. ^ Sigurd Sigurdsson - Melin

[redigera] Vidare läsning om Trängregementet

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk