Löpning 100 meter
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
100 meter är den kortaste löpdistansen vid friidrottstävlingar utomhus. 100 meter löps vid internationella tävlingar som OS, VM och EM i friidrott, lokala tävlingar som SM och Finnkampen samt galor som DN-galan och Diamond League.
För att ett resultat på 100 meter skall räknas som rekord måste loppet ha genomförts i högst 2,0 m/s medvind (någon gräns för motvind föreligger ej). Vidare måste löparen genomföra ett dopningstest med negativt resultat och inlämna målfoto till godkännande förbund. Ben Johnson från Kanada fick inte sin tid (9,79 sekunder) från OS i Seoul godkänd som världsrekord då hans dopningstest var positivt. Amerikanen Tyson Gay sprang 2008 på 9,68, världens då snabbaste lopp någonsin på distansen. Medvinden var dock för stark för att tiden skulle gälla som världsrekord.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Herrar[redigera | redigera wikitext]
Förste man att springa 100 meter under 11 sekunder var britten Cecil Lee som 1892 noterade 10,8 sekunder. Först under 10 sekunder var amerikanen Jim Hines som 1968 sprang på 9,9 vid de amerikanska mästerskapen i Sacramento. Vid OS samma år löpte Hines på 9,95 i det första loppet under 10 sekunder med elektronisk tidtagning. Först under både 9,90 och 9,80 var kanadensaren Ben Johnson (9,83 1987 och 9,79 1988) men dessa rekord ströks ur resultatlistorna då Johnson gjort sig skyldig till dopningsbrott. Därför räknas Carl Lewis (9,86 1991) som förste man under 9,90 (Leroy Burrell sprang även han under 9,90 i samma lopp!) och Maurice Greene (9,79 1999) som förste man under 9,80. Usain Bolt från Jamaica blev förste man under 9,70 (med tiden 9,69 i OS-finalen i Peking 2008) och förste man under 9,60 (med tiden 9,58 den 16 augusti 2009 i VM-finalen i Berlin).
Jesse Owens världsrekord på 10,2 från 1936 stod sig i tjugo år - vilket i sig utgör ett världsrekord, inget annat världsrekord på 100 meter har stått sig lika länge. Asafa Powell är den löpare som sprungit under 10 sekunder vid flest tillfällen, 94 gånger i legala vindförhållanden. Flest lopp under 10 sekunder under en säsong innehar även samme Powell, med 15 gånger under säsongen 2008 dock Tangerat av amerikanen Michael Rodgers 2015. Flest mästerskapstitlar (OS eller VM) har Carl Lewis med 5 stycken. Lewis har, tillsammans med Greene, vunnit flest VM-guld, 3 stycken vardera. Usain Bolt har vunnit flest OS-guld, 3 stycken. Yngste mästaren är sydafrikanen Reggie Walker som var 19 år när han vann OS 1908. Äldst är Linford Christie som hade fyllt 33 år när han vann Stuttgart-VM 1993 på 9,87. Nuvarande världsrekord lyder på 9,58 (VM i Berlin 2009) och innehas av Usain Bolt från Jamaica.
Damer[redigera | redigera wikitext]
Den första kvinna att sätta ett världsrekord var polsk-amerikanska Stanisława Walasiewicz som sprang på 11,7 1934. Walasiewicz (eller Stella Walsh som hon senare kallades) blev ihjälskjuten 1980 - och då upptäcktes det att hon var intersexuell. Först under 11 sekunder var DDR:s Renate Stecher som 1973 sprang på 10,9 sekunder. År 1977 blev Marlies Oelsner-Göhr, även hon östtyska, först att springa under 10,9 då hon noterade 10,88. Först under 10,80 var Evelyn Ashford 1983 med 10,79. Florence Griffith-Joyner blev 1988 först under 10,70, 10,60 och 10,50 i samma lopp när hon sprang på 10,49.
Flest lopp under 10,80 har världens genom tiderna näst snabbaste kvinna Marion Jones med 15 stycken. Yngsta mästare är Betty Robinson som var 16 år när hon vann OS 1928. Äldsta mästaren är Fanny Blankers-Koen från Nederländerna som var 30 år gammal när hon 1948 vann OS i London.
Mest framgångsrika kvinnliga 100 meters sprintern är jamaicanskan Shelly-Ann Fraser-Pryce, med sina 2 OS-guld (2008, 2012) samt 4 VM-guld (2009, 2013, 2015, 2019). Efter att ha vunnit brons vid OS 2016 blev hon den första kvinnan att vinna medalj på 100 meter i tre OS i följd.
Amerikanska sprinters har dominerat grenen på den manliga sidan den senaste tjugofemårsperioden genom USA:s Carl Lewis, Leroy Burrell, Dennis Mitchell, Maurice Greene, Tim Montgomery, Justin Gatlin, Tyson Gay med flera, Trinidads Ato Boldon, Jamaicas Asafa Powell och Usain Bolt samt Kanadas Donovan Bailey och Bruny Surin. Kortare perioder har även löpare från andra kontinenter hävdat sig väl, såsom Storbritanniens Linford Christie, Portugals Francis Obikwelu och Namibias Frankie Fredericks. I stafettsammanhang har USA dominerat stort, främsta utmanarna har varit Storbritannien och Kanada. I Europa har brittiska sprinters som Linford Christie, Jason Gardener, Darren Campbell och Dwain Chambers dominerat. På senare år har dock den nigeriafödde portugisen Francis Obikwelu varit överlägsen. Nordens främste har varit Norges Geir Moen, som bland annat vann silver i EM 1994.
Bland damerna har icke-amerikanska löpare hävdat sig bättre, exempelvis löpare från Ryssland och Ukraina ehuru de mest framträdande alltjämt kommit från den amerikanska kontinenten; Shelly-Ann Fraser-Pryce, Merlene Ottey från Jamaica samt Gail Devers och Marion Jones från USA. Vid inomeuropeiska tävlingar har, förutom ryskor och ukrainskor, löpare från Belarus och Grekland varit framgångsrika.
Rekord, damer[redigera | redigera wikitext]
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 10,49 | Florence Griffith-Joyner |  Förenta Staterna
|
Indianapolis 16 juli 1988 |
| Afrika | 10,79 | Blessing Okagbare |  Nigeria
|
London 27 juli 2013 |
| Asien | 10,79 | Xuemei Li |  Folkrepubliken Kina
|
Shanghai 18 oktober 1997 |
| Europa | 10,73 | Christine Arron |  Frankrike
|
Budapest 19 augusti 1998 |
| Nordamerika | 10,49 | Florence Griffith-Joyner | Förenta Staterna
|
Indianapolis 16 juli 1988 |
| Oceanien | 11,12 | Melinda Gainsford-Taylor |  Australien
|
Sestriere 31 juli 1994 |
| Sydamerika | 11,05 | Ana Claudia Lemos |  Brasilien
|
Belém 12 maj 2013 |
| Norden | 11,10 | Ezinne Okparaebo |  Norge
|
London 4 augusti 2012 |
| Sverige | 11,16 | Linda Haglund |  Sverige
|
Moskva 26 juli 1980 |
| Finland | 11,13 | Helinä Marjamaa |  Finland
|
Lahtis 19 juli 1983 |
Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 10,62 | Florence Griffith-Joyner | Förenta Staterna
|
Seoul 24 september 1988 |
| VM-rekord | 10,70 | Marion Jones | Förenta Staterna
|
Sevilla 22 augusti 1999 |
| EM-rekord | 10,73 | Christine Arron | Frankrike
|
Budapest 19 augusti 1998 |
| SM-rekord | 11,24 | Linda Haglund | Sverige
|
Skövde 1981 |
Rekord, herrar[redigera | redigera wikitext]
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 9,58 | Usain Bolt |  Jamaica
|
Berlin 16 augusti 2009 |
| Afrika | 9,85 | Olusoji A. Fasuba | Nigeria
|
Doha 12 maj 2006 |
| Asien | 9,83 | Bingtian Su | Kina | Tokyo OS 1 Augusti 2021 |
| Europa | 9,86 | Francis Obikwelu Jimmy Vicaut |
 Portugal Frankrike
|
Aten 22 augusti 2004 Saint Denis 4 juli 2015 |
| Nordamerika | 9,58 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 16 augusti 2009 |
| Oceanien | 9,93 | Patrick Johnson | Australien
|
Mito 5 maj 2003 |
| Sydamerika | 10,00 | Robson Caetano da Silva | .svg){kind=small} Brasilien
|
Mexico City 22 juli 1988 |
| Norden | 9,99 | Jaysuma Saidy Ndure | Norge
|
Lausanne 30 juni 2011 |
| Sverige | 10,13 | Henrik Larsson | Sverige
|
Söderhamn 28 juli 2023 |
| Finland | 10,21 | Tommi Hartonen | Finland
|
Vasa 23 juni 2001 |
Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 9,63 | Usain Bolt | Jamaica
|
London 5 augusti 2012 |
| VM-rekord | 9,58 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 16 augusti 2009 |
| EM-rekord | 9,99 | Francis Obikwelu | Portugal
|
Göteborg 8 augusti 2006 |
| SM-rekord | 10,29 | Peter Karlsson | Sverige
|
Karlskrona 1996 |
Underkända rekord[redigera | redigera wikitext]
- Världs- och nordamerikanskt rekord: Justin Gatlin stod länge officiellt som delad rekordinnehavare i världen och i Nordamerika, dock utan att hans tid räknades som nationellt rekord i Förenta staterna. Gatlin stängdes av under två år för dopningsbrott.
- Olympiskt rekord: Kanadas Ben Johnson vann OS 1988 på tiden 9,79 men fråntogs senare segern och rekordet till följd av dopningsbrott.
- EM-rekord: Storbritanniens Dwain Chambers vann EM 2002 på tiden 9,96 men fråntogs senare segern och rekordet till följd av dopningsbrott.
Bästa loppen genom tiderna[redigera | redigera wikitext]
| Tid | Löpare | Land | Stad, datum | |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 9,58 | Usain Bolt | Jamaica
|
Berlin 16 augusti 2009 |
| 2 | 9,63 | Usain Bolt | Jamaica
|
London 5 augusti 2012 |
| 3 | 9,69 | Usain Bolt | Jamaica
|
Peking 16 augusti 2008 |
| Tyson Gay | USA
|
Shanghai 20 september 2009 | ||
| Yohan Blake | Jamaica
|
Lausanne 23 augusti 2012 | ||
| 6 | 9,71 | Tyson Gay | USA
|
Berlin 16 augusti 2009 |
| 7 | 9,72 | Usain Bolt | Jamaica
|
New York 31 maj 2008 |
| Asafa Powell | Jamaica
|
Lausanne 2 september 2008 | ||
| 9 | 9,74 | Asafa Powell | Jamaica
|
Rieti 9 september 2007 |
Olympiska spel, sedan 1976[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]
Damer, bäst genom tiderna[redigera | redigera wikitext]
Nedanstående lista är en förteckning över de löpare som avverkat 100 meter på en tid understigande 10,80 sekunder. Listan uppdaterades senast 2019-07-29.
Herrar, bäst genom tiderna[redigera | redigera wikitext]
Nedanstående lista är en förteckning över de löpare som avverkat 100 meter på en tid understigande 9,90 sekunder. Listan uppdaterades senast 2019-07-29.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Nordiska rekord
- Lista över nationella rekord i 100 meter
- Lista över de bästa tiderna på 100 meter sprint genom tiderna
- Världsrekordutveckling i löpning
- Löpning 60 meter
- Löpning 200 meter
- Löpning 400 meter
- Löpning 800 meter
- Löpning 1 500 meter
- Löpning 2 000 meter
- Löpning 3 000 meter
- Löpning 5 000 meter
- Löpning 10 000 meter
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- 100 meter på World Athletics webbplats
- Finländsk friidrott
- EAA
- Svensk friidrott