11 september-attackerna

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
11 september 2001, Frihetsgudinnan med det brinnande World Trade Center i bakgrunden.
11 september 2001, Frihetsgudinnan med det brinnande World Trade Center i bakgrunden.

11 september-attackerna var en serie terroristattacker utförda mot USA den 11 september 2001 av 19 personer med kopplingar till nätverket al-Qaida och dess grundare Usama bin Ladin. Personerna kapade fyra amerikanska passagerarflygplan; två av dem flögs in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York, det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde kraschade på ett fält i Pennsylvania. Totalt dödades 2 986 människor i attackerna.

11 september-attackerna är den hittills största terrorattacken mot ett västland och ses som en av de mest betydelsefulla händelserna hittills under 2000-talet vad det gäller ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och militära effekter i USA och många andra delar av världen.

Innehåll

[redigera] Attackerna

Ögonblicksbild då det tredje planet flyger in i Pentagon.
Ögonblicksbild då det tredje planet flyger in i Pentagon.

Under morgonen tisdagen den 11 september 2001 kapades fyra amerikanska inrikesflygplan tankade med cirka 91 000 liter jetbränsle vardera. En del passagerare och kabinpersonal lyckades ringa via det så kallade "GTE Airphone"-systemet och underrätta sina anhöriga eller larmpersonal vad som hände. De rapporterade bland annat att ett antal kapare tagit över planen (två samtal ombord på flight 93 gjordes via mobiltelefoner). Det har senare bekräftats[1] att det fanns 19 kapare ombord på planen: fyra på United Airlines Flight 93 och fem i vardera i de tre andra planen. Kaparna ska enligt uppgifter ha tagit kontroll över planen med olika mindre knivar som vapen (mattknivar nämndes enbart i samband med flight 77) [2], med vilka de dödade vissa ur besättningen. Ombord på två av planen ska även pepparspray eller tårgas ha använts för att hålla passagerarna borta från förstaklasskabinen. Alla plan utom American Airlines Flight 77 bombhotades.

  • 09.37.46: American Airlines Flight 77 kraschar in i försvarshögkvarteret Pentagon.

Förutom World Trade Centers två 110-våningars tvillingtorn kollapsade även en närliggande byggnad, 7 WTC. Totalt skadades 25 byggnader på Manhattan.

[redigera] 9/11

Attackerna kallas ofta för 11 september, 9/11 eller 9-11 (i USA skrivs månaden före dagen, i Sverige skulle det bli 11/9).

[redigera] Dödsoffer

World Trade Center Tornen 2 595
Flight 11 92
Flight 175 65
Pentagon Byggnaden 125
Flight 77 64
Somerset County Flight 93 45
Totalt antal döda 2 986

World Trade Center tog omedelbart eld och rökfylldes, vilket gjorde att runt 200 människor hoppade eller föll ut från fönstren och krossades på hustaken och marken flera hundra meter nedanför. Räddningspersonalen satte upp två ledningsplatser längst ner i vardera tornen. När man skulle kalla ut räddningspersonalen på grund av rasrisk fungerade inte kommunikationerna, vilket gjorde att många brandmän blev fast i tornen när de rasade. I södra tornet begav sig cirka 200 människor upp mot helikopterplattformen på taket, i hopp om att bli räddade den vägen. Enligt vissa källor var dörrarna till taken låsta. Ingen räddningshelikopter anlände dock då faran var för stor på grund av rökutvecklingen. Vad ingen av dessa människor visste var att trappuppgång A på den nordvästra sidan av södra tornet fortfarande var intakt. Endast 16 människor tog sig ut den vägen från eller ovanför kraschzonen. Totalt dog 2 595 av de cirka 17 000 människorna som befann sig i World Trade Center under attacken. Samtliga 265 flygplanspassagerare dog. Av det totala antalet döda var 343 brandmän och 60 poliser. Resterande 2 193 var civila. Dödssiffrorna kommer från kommissionens officiella rapport, de är dock inte helt säkra [3].

Enligt AP identifierade New York cirka 1 600 kroppar, medan de resterande cirka 1 100 inte gick att identifiera. Enligt AP har New York ”ungefär 10 000 oidentifierade ben- och vävnadsdelar som inte kan matchas mot listan över döda”.

[redigera] Tvillingtornens kollaps

Illustration över var planen träffade, samt respektive tid till kollaps
Illustration över var planen träffade, samt respektive tid till kollaps

Byggnadsingenjörer samt kommissionens rapport fastslog att tvillingtornens kollaps berodde på följande: när flygplanen kraschade in i tornen skadades ett stort antal bärande pelare och brandskyddet avlägsnades från ett ännu större antal. Explosionen av de halvtankade flygplanen tände eld på flera våningar med kontorsmaterial. När de bärande pelarna var tillräckligt skadade kollapsade de, vilket ledde till en kedjereaktion där våningen över krossade pelarna i våningen under. 56 minuter efter kraschen kollapsade det södra tornet trots att det blev träffat sist. 1 timme och 42 minuter efter kraschen kollapsade även det norra tornet. Kollapsen tog cirka 12 sekunder.

Tornen kollapsade på grund av temperaturen från det antända jetbränslet, vilket skapade obalans i konstruktionen eftersom temperaturen var olika på olika ställen. Många anser att tornen borde ha tippat istället för att rasa ihop lodrätt. Den här tolkningen har orsakat spekulationer om att tornen påverkats på ytterligare sätt, till exempel av utplacerade bomber. Det finns vetenskapliga förklaringar till varför de rasade som de gjorde. Byggnaderna var till exempel inte solida, utan luftfyllda, vilket gav dem utrymme att falla lodrätt. Det fanns inte heller någon betydande övervikt åt något håll, trots flygplanskraschen. Byggnaderna föll dessutom nästan fritt, vilket inte gav dem tid att få någon betydande hastighet i sidled (tornen slog i marken med en hastighet på cirka 200 kilometer i timmen). [4]

Trots kollapsen var tornens konstruktion inte felaktig. Skyskrapor är konstruerade att kunna stå minst tre timmar vid en brand. Tvillingtornen klarade endast två timmar, men ingen konstruktör kan förutse, eller borde förutse, att 40 000 liter jetbränsle ska fylla över 4 000 kvadratmeter kontorsyta på några sekunder. Kritiker hävdar dock att andra höga byggnader som Empire State Building skulle klarat sig utan att kollapsa. Enligt den officiella tekniska rapporten skulle World Trade Centers tvillingtorn inte kollapsat om pelarnas brandskydd förblivit intakt, vilket inte var fallet.[5]

[redigera] Ansvar

Det militanta islamistiska nätverket al-Qaida, som tidigare utfört attacker mot amerikanska mål, fick tidigt skulden för attackerna, både av USA:s regering och media. Nätverkets ledare Usama bin Ladin förnekade dock inblandning och kännedom om attackerna. Bin Ladin hade tidigare startat ett ”heligt krig” mot USA.

Det första offentliga framträdandet från Usama bin Ladins sida kom den 16 september 2001, då han gjorde följande uttalande i TV-kanalen Al-Jazira: ”Jag betonar att jag inte utfört den här gärningen, som förmodligen utförts av individer med egen motivation”, [6] [7] [8]. Det andra framträdandet kom den 28 september i tidningen Daily Ummat. I intervjun säger bin Ladin följande: ”Jag har redan sagt att jag inte är inblandad i 11 september-attackerna i USA. Som en muslim försöker jag undvika att ljuga. Jag saknade kännedom om attackerna; jag anser inte heller att dödandet av oskyldiga kvinnor, barn och andra människor är goda gärningar. Sådana gärningar är förbjudna, även i krig.” [9]. Enligt USA:s militär fann man ett videoband i ett övergivet hus i Afghanistan cirka en månad efter attackerna. På bandet, som sändes på TV i december 2001, ser man en man som liknar bin Ladin och Khaled al-Harbi prata. På bandet verkar det som att mannen erkänner att han planerat attackerna, även om översättningen var omstridd [10] .

Den 22 juli 2004 publicerade 11 septemberkommissionen sin rapport[11]. I den fastslås det att attackerna planerades och utfördes av al-Qaida-medarbetare med en budget på cirka en halv miljon dollar. Det fastslås även att hjärnan bakom attackerna var Khalid Sheikh Mohammed.

Den 29 oktober 2004 sände TV-kanalen Al-Jazira ett videoband med Usama bin Ladin, där han tar på sig ansvaret för attackerna. [12] [13]

I mars/april 2006 offentliggjordes ett detaljerat 58-sidigt vittnesmål [14] av Khalid Sheikh Mohammed innehållande många detaljer runt planeringen och genomförandet. Vittnesmålet är en partsinlaga, men förefaller sannolikt.

I dagsläget har endast mindre betydande personer dömts för inblandning i attackerna och Usama bin Ladin är förmodligen fortfarande på fri fot.

Federal Bureau of Investigation - FBI - efterlyser dock inte Usama bin Laden för inblandning i 11 september-attackerna.

[redigera] Motiv

11 september-attackerna tros ha varit en del av al-Qaidas kampanj mot USA. 1998 utfärdade Usama bin Ladin och andra militanta islamister (som kallar sig Världsislamiska fronten) en fatwa [15] som redogör för tre huvudanledningar till ett heligt krig mot USA:

  • USA:s militära närvaro på den arabiska halvön utgör en ockupation av islams heligaste platser. Enligt uttalandet är de amerikanska baserna ”en spjutspets för USA:s kamp mot muslimer i området”.
  • Det USA-ledda kriget mot Irak och de därpå följande sanktionerna har lett till många dödsoffer, och ”trots det vill amerikanerna än en gång upprepa de fruktansvärda massakrerna”.
  • Med hjälp av krig stödjer USA Israel och vad som uppfattas som ockupation av de palestinska områdena, och USA vill försvaga och splittra arabländerna för att garantera Israels överlevnad.

I uttalandet sägs även: ”Alla dessa brott och synder begångna av amerikaner är en tydlig krigsförklaring mot Gud, hans budbärare och muslimer. Ulema har genom Islams historia varit överens om att jihad är individens plikt om fienden förstör muslimska länder.” FN:s sanktioner mot Irak efter Gulfkriget nämndes också.

Islamska skrifter används för att rättfärdiga terrorhandlingar mot USA:s militär och folk.

11 septemberkommissionens rapport fastslår att hjärnan bakom attackerna, ”Khalid Sheikh Mohammeds vrede mot USA härstammade inte från hans tid där som student, utan från hans våldsamma motstånd mot USA:s utrikespolitik till stöd för Israel.”

I videon från 2004, där bin Ladin tar på sig ansvaret för attackerna, hävdar han att hans motiv till attackerna var att ”återställa frihet i vårt land”, att ”straffa förövarna” och att skada USA ekonomiskt [16]

George W Bush sade i ett tal att attackerna inte var terrorgärningar, utan krigsgärningar. Bushadministrationen hävdar att al-Qaidas motiv var att de hatade amerikansk frihet och demokrati,[17] något som bin Ladin bemött med: ”... Bushs påstående att vi hatar frihet. Om vi gör det, låt honom då förklara för oss varför vi inte attackerade till exempel Sverige?” Al-Qaida ser sitt heliga krig som ett slag mellan gott och ont. Vissa menar att organisationen försöker inrätta en ny världsordning, där al-Qaidas tolkning av Islam är centrum.

[redigera] Följder

En brandman framför ruinerna av World Trade Center.
En brandman framför ruinerna av World Trade Center.

[redigera] USA:s reaktioner

Attackerna hade en omedelbar och överväldigande effekt på USA:s befolkning. Stor tacksamhet och respekt visades mot uniformerade statstjänstemän, särskilt brandmän, på grund av den stora risk de tog under attackernas gång, men också för att dödssiffran bland dem saknar motstycke i USA:s historia. New Yorks dåvarande borgmästare, Rudolph Giuliani, blev hyllad som en hjälte över hela nationen och han var bitvis större än president Bush. En av orsakerna är den tid det tog för Bush att reagera; när det första tornet träffades, var Bush på besök i en skola och lyssnade på när barnen läste. Efter att Bushs stabschef meddelade att USA var under attack tog det nio minuter innan Bush ursäktade sig - något som han fick mycket kritik för.

Tiden efter 11:e september fick New York-borna mycket sympatier, men kritiker understryker att alla dödsoffer inte kom från New York. Det kommer ändå att vara New York som får leva med de psykiska och psykologiska ärren som attackerna medförde. Detta späddes på ytterligare av de talrika bombhoten mot offentliga byggnader i New York City veckorna efter 11 september, samt av mjältbrandattackerna, av vilka de flesta riktades mot adresser i New York. Bloddonationerna ökade markant efter attackerna. [18]

[redigera] Räddningsarbete, återhämtning, kompensation och hälsoeffekter

Räddnings- och återhämtningsarbetet tog flera månader att slutföra. Bara att släcka elden i rasmassorna tog flera veckor. Efter tornens kollaps kunde en gemensam katastrofledning inte upprättas, något som gjorde att de flesta räddningsarbetare agerade på egen hand. Många volontärer kom för att hjälpa till, men deras hjälp ansågs inte nödvändig. Katastrofgrupper från andra delstater anlände även. Uppröjningen var klar först i maj 2002. Många bidragsfonder startades för att hjälpa alla drabbade och på tre veckor fick de sammanlagt in 657 miljoner dollar. Det här arbetet pågår fortfarande.

De vanligaste skadorna folk i närheten av World Trade Center fick var ögon- och inandningsskador. En del forskare menar att de föroreningar som släpptes ut i samband med tornens kollaps kan vara skadligt för foster. Därför testas nu alla barn vars mödrar var gravida och närvarande då tvillingtornen kollapsade. Resultaten från studien väntas dröja flera år.

[redigera] Ekonomiska effekter

Attackerna medförde stora negativa effekter för världsmarknaden och inte minst för USA. New York-börserna New York Stock Exchange, American Stock Exchange och Nasdaq öppnade inte den 11 september. Börserna öppnades igen den 17 september, efter den längsta stängningen sedan den stora depressionen. En vecka efter återöppningen hade börserna fallit med 14,3 procent, en aktievärdeminskning på 1,2 biljoner dollar. 2005 är Wall Street-byggnaderna fortfarande hårt bevakade för att förhindra attacker mot dem. USA:s luftrum hölls stängt fram till den 13 september. När luftrummet väl öppnats minskade flygresenärerna kraftigt. 2005 hade flygbranschen ännu inte återhämtat sig fullt ut.

[redigera] Politiska reaktioner

Den första tiden efter attackerna fick Bushadministrationen nästan fullständigt stöd av kongressen, till och med av oppositionen.

Snart sprack dock koalitionen, när många inom det Demokratiska partiet ansåg att Bush försökte införa undantagslagar inom USA (se USA PATRIOT Act) och förfalskade bevis för att kunna invadera Afghanistan och Irak på jakt efter al-Qaida och Usama bin Ladin.

[redigera] Internationella reaktioner

Attackerna fick stora globala politiska effekter och de fördömdes världen över. Den 7 oktober 2001 inledde USA och dess allierade en invasion av det talibanstyrda Afghanistan, som misstänktes ha samröre med al-Qaida. En viktig allierad var Afghanistans grannland Pakistan, som tillät USA att använda vissa av deras militära anläggningar. Landet är muslimskt, vilket anses vara moraliskt viktigt. Invasionen av Afghanistan ledde till att över 600 misstänkta al-Qaida-medlemmar greps. [19]

Många länder introducerade hårda antiterrorlagar, som bland annat gjorde att man kunde frysa misstänkta terroristers bankkonton. Polis- och underrättelseorganisationer från hela världen samarbetade för att gripa misstänkta terrorister och oskadliggöra terrornätverk.

[redigera] Konspirationsteorier

Huvudartikel: Konspirationsteorier om 11 september-attackerna.

Ett antal konspirationsteorier har uppstått i kölvattnet av attackerna. En del menar att statsledningen i USA kände till att attackerna var på väg men att man medvetet inte förhindrade dem. En del andra att det inte var al-Qaida som genomförde attacken utan att andra var ansvariga, inte sällan pekas höga amerikanska politiker eller rentav George W. Bush ut som misstänkta. De här teorierna accepteras i regel inte som trovärdiga av politiker, etablerade journalister, forskare eller utredare, som menar att det med all sannolikhet är al-Qaida ensamma som är ansvariga. Men det finns en del människor som håller dem som sannolika och de som hävdar dessa teorier har fått ganska stort genomslag på Internet.

[redigera] Minnesmärken

Tillfälligt minnesmonument, 11 september 2004.
Tillfälligt minnesmonument, 11 september 2004.

Flera minnesmärken tillägnade offren för attackerna har byggts och flera är planerade.
Delvis Freedom tower och ett minnesmärke vid Pentagon. (ses nedan)

Där tvillingtornen stod ska förmodligen ett monument kallat Reflecting Absence byggas. Monumentet består av två hål i marken där tornen stod samt ett museum som bland annat behandlar ämnet folkmord.

Det finns ett förslag på ett halvmåneliknande minnesmärke för dem som dog i Flight 93, som pekar mot Mecka. På grund av tryck från allmänheten ska minnesmärket nu göras om. [20]

En skyskrapa vid namn Freedom Tower kommer att byggas på platsen där tvillingtornen en gång stod. För tillfället är området där tornen stod (kallat Ground Zero) i stort sett bara ett stort hål och en massa betong, en tunnelbanestation är fortfarande avstängd.

[redigera] Freedom Tower

Huvudartikel: Freedom Tower

Konstruktionen av Freedom Tower har nu påbörjats, och kommer byggas på den plats där forna World Trade Center stod.

[redigera] Media

[redigera] Filmer

[redigera] Källor

En översiktsbild över det drabbade området i New York.
En översiktsbild över det drabbade området i New York.
  1. ^ BBC News
  2. ^ CNN
  3. ^ CBS News
  4. ^ TMS OnLine
  5. ^ NIST och WTC
  6. ^ FOX News
  7. ^ JSOnline
  8. ^ Wildcirkat Arizona
  9. ^ Public Action
  10. ^ Rense.com
  11. ^ 9/11-kommissionen
  12. ^ Wikisource
  13. ^ Aljazeera
  14. ^ The Reporters Committee for Freedom of the Press
  15. ^ Jihad Against Jews and Crusaders - World Islamic Front Statement. Federation of American Scientists.
  16. ^ Aljazeera
  17. ^ "President Launches 'Lessons of Liberty'", pressmeddelande från Vita Huset, 2001-10-30
  18. ^ Journal of the American Medical Association
  19. ^ BBC News
  20. ^ Flight 93 memorial project

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/11_september-attackerna
Personliga verktyg