130 Elektra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
130 Elektra
Upptäckt[1]
Upptäckare C. H. F. Peters
Upptäcktsplats Clinton
Upptäcktsdatum 17 februari 1873
Beteckningar
MPC-beteckning 130 Elektra
Småplanetskategori Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 14 mars 2012
Aphelium (Q) 3,77731522 AU
565 078 315 km
Perihelium (q) 2,4719583 AU
369 799 700 km
Halv storaxel (a) 3,12463678 AU
467 439 009 km
Excentricitet (e) 0,2088814
Siderisk omloppstid (period) 2 017,42658 d (5,52 år)
Medelomloppshastighet 16,860 km/s
Medelanomali 204,08817°
Inklination (i) 22,86273°
Longitud för uppstigande nod (node) 145,43589°
Periheliumargument (peri) 235,51263°
Månar 1
Fysikaliska data
Dimensioner 182,25[2] km
Massa 1,28×1019[3] kg
Medeldensitet 3,8±0,3[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 5,225[2] h
Albedo 0,0755[2] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~157
Max: 251
Spektraltyp G
Absolut magnitud (H) 7,12
Hitta fler artiklar om astronomi med

130 Elektra är en asteroid upptäckt 17 februari 1873 av Christian Heinrich Friedrich Peters i Clinton, New York. Asteroiden har fått sitt namn efter Elektra inom grekisk mytologi.[4]

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Man har observerat spår av organiskt material på asteroidens yta.[5] Asteroiden har en oregelbunden form.[6]

S/2003 (130) 1[redigera | redigera wikitext]

En måne upptäcktes 15 augusti 2003 av W. J. Merline m.fl. från Keck-observatorietMauna Kea.[3][7] Månen är cirka 4 km i diameter och har en nästan cirkulär omloppsbana 1 252±30 km från Elektra. Banan lutar 3 eller 46° mot ekvatorn och omloppstiden är 3,92±0,03 dygn.[3] Månens densitet är 3,5-4,1 g/cm³.[6]

S/2014 (130) 1 och S/2014 (130) 2[redigera | redigera wikitext]

17 december 2014 offentliggjordes att man upptäckt ytterligare två asteroidmånar. Ännu är väldigt lite känt om dessa.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 13 januari 2009
  2. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser on Elektra” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 27 januari 2012. http://www.webcitation.org/6501yKZln. Läst 27 januari 2012. 
  3. ^ [a b c d] ”(130) Elektra and S/2003 (130) 1”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00130.html. Läst 14 januari 2009. 
  4. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. Sid. 25. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA25&dq=130+Elektra&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=130%20Elektra&f=false. Läst 1 maj 2015 
  5. ^ Cruikshank, D. P.; Brown, R. H. (10/1987). ”Organic Matter on Asteroid 130 Elektra”. Science. sid. Volume 238, Issue 4824, pp. 183-184. doi:10.1126/science.238.4824.183. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=1987Sci...238..183C&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d14088. 
  6. ^ [a b] ”130 Elektra and S/2003 (130) 1”. http://astro.berkeley.edu/~fmarchis/Science/Asteroids/Elektra.html. Läst 14 januari 2009. 
  7. ^ ”IAUC 8183: S/2003 (130) 1”. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08100/08183.html. Läst 14 januari 2009. 
  8. ^ (130) Elektra, S/2003 (130) 1, S/2014 (130) 1, and S/2014 (130) 1, Asteroids with Satellites Database--Johnston's Archive, Läst 8 januari 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]