1590
Från Wikipedia
| 1590 - MDXC 418 år sedan |
|
| År: 1587 - 1588 - 1589 1590 1591 - 1592 - 1593 |
|
| Decennium: 1570-talet - 1580-talet 1590-talet 1600-talet - 1610-talet |
|
| Sekel: 1400-talet 1500-talet 1600-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda - Avlidna | |
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige och Finland 1590 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Rikskansler: N. Gyllenstierna |
[redigera] Händelser
- 4-19 februari - Ryssarna beskjuter Narva, som därefter stormas. Svenskarna slår dock tillbaka det ryska anfallet och den 23 februari sluts stillestånd.
- 15 september - Giovanni Battista Castagna blir påve under namnet Urban VII.
- 5 december - Niccolò Sfondrati blir påve under namnet Gregorius XIV.
- Kriget mellan Sverige och Ryssland blossar åter upp i Estland. Svenskarna angriper Novgorod, Pskov och Ishavskusten, där bland annat klostret i Petsamo bränns ner till grunden.
- Per Brahe d.ä. faller i onåd hos kung Johan III och förlorar sin drotstitel.
- En ny svensk arvförening antas som utsträcker arvsrätten till att gälla ogifta kvinnliga arvingar, då manliga saknas.
- Johan III försöker vinna lågadeln på sin sida genom att utlova samma privilegier som högadeln garanterats i 1569 års privilegiebrev.
[redigera] Födda
- 9 januari - Simon Vouet, fransk målare.
- Johan Adler Salvius, friherre, riksråd och diplomat.
[redigera] Avlidna
- 27 augusti - Sixtus V, påve 1585-1590.
- 27 september - Urban VII, född Giovanni Battista Castagna, påve under tolv dagar 15-27 september 1590.
- Kristina av Oldenburg, dotter till Kristian II.
- Per Brahe d.ä., svensk adelsman och drots, en av Sveriges första grevar.
