16 juli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     16 juli     ►►
Veckodag 2014: Onsdag
Jun · Juli · Aug
Årets 197:e dag
(198:e under skottår)
168 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 16 juli

Se även Mall:16 juli

16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår). Det återstår 168 dagar av året.

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Reinhold och Reine
  • Föregående i bokstavsordning
    • Raineldes – Namnet fanns, till minne av ett brabantiskt helgon från 600-talet, på dagens datum före 1795, då det utgick till förmån för Reinhold.
    • Reine – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Reinhold – Namnet förekom under 1600-talet på 12 januari. 1795 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Reino – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Rut – Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet. 1901 infördes det på 4 januari och har funnits där sedan dess.
    • Susanna – Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet, innan det 1706 infördes på 11 augusti, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1795 – Raineldes, Rut och Susanna
    • 1795–1900 – Reinhold
    • 1901–1985 – Reinhold
    • 1986–1992 – Reinhold, Reine och Reino
    • 1993–2000 – Reinhold och Reine
    • Från 2001 – Reinhold och Reine
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 622 – Profeten Muhammed flyr från Mekka, där hans nya lära inte accepteras, till Yathrib, som strax därefter istället får namnet ”Profetens stad” (arabiska: Madinat an-nabi, som i kortform blir Medina) och där börjar man skapa det första muslimska samhället. Denna flykt, som kallas Hijra, blir utgångspunkten för den muslimska kalendern, som alltså räknar den kristna tideräkningens år 622 som sitt år 1. Under de tio åren fram till Muhammeds död (632) expanderar den nya religionen sina domäner över hela Arabiska halvön och under århundradet därefter expanderar den över hela Mellanöstern, Nordafrika och Iberiska halvön.
  • 1048Benedictus IX blir avsatt efter åtta månader som påve och när Poppo av Curagnoni dagen därpå väljs till påve (med namnet Damasus II) låter han omgående bannlysa Benedictus, då han anklagas för simoni (att köpa eller sälja kyrkliga ämbeten). Denne har nämligen varit påve tre gånger (1032–1044, våren 1045 och sedan november 1047) och avgick 1044 genom att sälja påveämbetet till sin gudfar Gregorius VI. Vad som händer Benedictus efter denna tredje och sista avgång är något oklart, men troligen avlider han i mitten av 1050-talet.
  • 1054 – Sedan de östliga (ortodoxa) och den västliga (katolska) kristna kyrkorna under flera århundraden har glidit allt längre ifrån varandra inträffar denna dag vad som anses vara kulmen på brytningen mellan dem,[1] genom att påve Leo IX:s sändebud kardinal Humbertus av Silva Candida träffar patriarken Michael Cerularius i Konstantinopel och påven och patriarken ömsesidigt låter bannlysa varandras ämbeten. Det är alltså inte personerna Leo och Michael, som blir bannlysta utan påve- och patriarkdömena i sig. Därför kvarstår bannlysningarna efter deras död och under flera århundraden. Faktum är att det dröjer till 1964 (det vill säga 910 år), innan den dåvarande påven Paulus VI och patriarken Atenagoras I vid ett gemensamt möte låter häva bannlysningarna. Brytningen mellan de båda kyrkorna, som båda hävdar sig predika Jesu Kristi sanna lära, kvarstår dock än idag (2014).
  • 1212 – En kristen styrka på 50 000 man besegrar en muslimsk här på 200 000 man i slaget vid Las Navas de Tolosa. Detta blir en avgörande seger för de kristna och vändpunkten i den kristna återerövringen av Iberiska halvön, som har pågått sedan den muslimska invasionen 711. Även om återerövringen tar nästan ytterligare 300 år är det nu de kristna, som har fått initiativet i kampen om halvön och under resten av 1200-talet återerövras det mesta av nuvarande södra Spanien och Portugal (förutom emiratet Granada, som inte faller förrän 1492).
  • 1465 – En burgundisk styrka på 20 000 man under greve Karl den djärves av Charolais ledning kämpar mot en fransk här på 15 000 man, ledd av den franske kungen Ludvig XI i slaget vid Montlhéry strax söder om Paris. Slaget får ingen avgjord vinnare och påverkar därför inte det pågående fransk-burgundiska kriget nämnvärt.
  • 1661 – Banken Stockholm Banco (som är föregångaren till Sveriges riksbank, som grundas 1668) börjar utge Europas första pengasedlar, som blir mycket lättare att hantera än kopparmynt (särskilt de gigantiska kopparmynt på flera kilo, som har utgetts strax innan). Dessa första sedlar är krediter, som alltså ska kunna inlösas mot koppar i banken, men de blir under utgivningsåren 1661–1664 så populära, att folk till och med betalar överpris för dem. Dessutom faller banken för frestelsen att utge fler sedlar än de har täckning för, vilket leder till att de sjunker i värde. 1664 dras därför sedelutgivningen in och sedlarna dras tillbaka – vilket göra att värdet börjar stiga igen.
  • 1705 – En svensk styrka på 7 000 man under generalmajor Adam Ludwig Lewenhaupts ledning besegrar en dubbelt så stor rysk här, ledd av fältmarskalk Boris Sjeremetev i slaget vid Gemauerthof i Livland. Den svenska segern blir dock bara symbolisk, då ryssarna snart kan omgruppera, medan Lewenhaupts här inte är i stridsdugligt skick, när ryssarna i augusti invaderar Kurland och svenskarna drar sig tillbaka till Riga. Dessutom är svenska huvudarmén under det pågående stora nordiska kriget inriktad på kampen mot Polen, som pågår samtidigt.
  • 1860 – Ångbåtskanalen Tamms kanal i Hälsingland invigs, två år efter färdigställandet 1858. Den har anlagts på uppdrag av och uppkallats efter friherre Per Adolf Tamm, som har låtit anlägga den för att frakta järnmalm från Bergslagen via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjöarna. Tamm har planer på att förlänga kanalen, men byggandet av en järnväg gör att detta aldrig blir av och efter 16 år slutar man använda kanalen för järnmalmsfrakt, eftersom man har anlagt en järnväg på samma sträcka.
  • 1945 – Amerikanska armén genomför det så kallade Trinitytestet, där man genomför världens första provsprängningen av en atombomb. Detta är en del av det så kallade Manhattanprojektet, där amerikanska forskare sedan 1942 har försökt framställa en dylik bomb. Testet genomförs i öknen tio mil nordväst om Alamagordo i den amerikanska delstaten New Mexico och dagen och platsen anses allmänt som startpunkten för atomåldern.
  • 1952 – Den svenska jagaren HMS Halland (J18) sjösätts vid Götaverken i Göteborg. Tillsammans med sitt systerfartyg HMS Småland (J19) (sjösatt 23 oktober samma år) kommer hon att utgöra den så kallade Hallandsklassen, som blir den största och mest slagkraftiga jagarklassen, som någonsin ingår i svenska flottan. Dessa båda fartyg blir också de första i världen, som utrustas med sjömålsrobotar. Halland förblir i tjänst till 1987 då hon utrangeras och sedan huggs upp i Spanien. Systerfartyget Småland tas ur tjänst redan 1979 och utrangeras 1984, men blir sedan museifartyg i Göteborgs hamn, där hon ligger än idag (2014).
  • 1969 – Månlandaren Apollo 11 skjuts upp från John F. Kennedy Space Center vid halv tio på morgonen. Detta blir kulmen på den amerikanska rymdkapplöpningen mot Sovjetunionen, då det blir den första bemannade månfärden och två personer ur dess besättning landstiger på månen, när Apollo 11 landar där fyra dagar senare.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Religious Organizations” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Religious_Organizations.html#Catholic. Läst 22 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]