1812 års krig
| 1812 års krig | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Det ej färdigställda Kapitolium efter förstörelsen av Washington DC. Akvarell och bläckskildring från 1814, restaurerad. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 USAChoctaw Cherokee Creek-allierade |
 Brittiska imperiet
Shawnee |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| James Madison Henry Dearborn Jacob Brown Winfield Scott Andrew Jackson William Henry Harrison William Hull |
Lord Liverpool George Prévost Isaac Brock † Roger Hale Sheaffe Gordon Drummond Robert Ross † Edward Pakenham † Charles de Salaberry Tecumseh † |
||||||
| Styrka | |||||||
| USA •US Army: – 7 000 (i början av kriget); – 35 800 (i slutet av kriget) •Rangers: 3 049 •Milisen: 458 463 * •USA:s flotta, Marinkår och Revenue Cutter Service (i början av kriget): – Fregatter: 6 – Övriga fartyg: 14 Inhemska allierade: 125 Choctaw, (okända andra)[1] |
Brittiska imperiet •Brittiska armén: – 5 200 (i början av kriget); – 48 160 (i slutet av kriget) •Provinstrupper: 10 000 •Milisen: 4 000 •Royal Navy och Marinkår: – Linjeskepp: 11 – Fregatter: 34 – Övriga fartyg: 52 •Provinsmarinen ‡ : – Skepp: 9 (i början av kriget) Inhemska allierade: 10 000 [2] |
||||||
| Förluster | |||||||
| 2 260 stupade. 4 505 sårade. 15 000 (uppsk.) döda av alla orsaker.[not 1] |
1 600 stupade. 3 679 sårade. 3 321 döda i sjukdomar. |
||||||
| * Vissa milisförband opererade bara i sina egna regioner. † Stupad i strid ‡ En insjöflotta på de Stora sjöarna. |
|||||||
1812 års krig (engelska: War of 1812) utkämpades 1812–1815 mellan USA och Storbritannien. Under kriget invaderade USA den brittiska besittningen Kanada, men slogs tillbaka. Brittiska trupper landsteg vid den amerikanska huvudstaden och brände bland annat Vita Huset. Britterna hade många indianska allierade, ledd av Tecumseh, och den blivande presidenten Andrew Jackson förde det bittra och blodiga creekkriget i Alabama. Krigets huvudslag utkämpades vid New Orleans 1815. Då hade fred redan slutits i Gent 1814, men nyheten hade inte hunnit nå den amerikanska kontinenten.
Kriget delade USA politiskt och delstaterna i New England ingick ett separat vapenstillestånd med de brittiska kolonierna Nova Scotia och New Brunswick. De fredsvänliga krafterna samlades i ett författningskonvent - the Hartford Convention - som arbetade för att New England skulle utträda ur den federala unionen. Federalistpartiet vilket förespråkade en stark centralmakt och vänskap med Storbritannien blev så misskrediterad av separatismen i New England, där man hade sitt största stöd, att det efter 1812 års krig var en överspelad politisk kraft i den nationella politiken. Demokratiska partiet däremot vilka favoriserade en svag centralmakt, slaveriets bevarande och indianernas fördrivande vann däremot stora framgångar genom att ha startat kriget.
[redigera] Fotnoter
[redigera] Referenser
- Denna artikel eller detta avsnitt är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia
[redigera] Noter
- ^ Upton, David (22 november 2003). ”Soldiers of the Mississippi Territory in the War of 1812” (på engelska). Internet Archive. Arkiverad från originalet den 6 september 2007. http://web.archive.org/web/20070906061647/http://home.bak.rr.com/simpsoncounty/war1812.htm. Läst 23 september 2010.
- ^ Allen, Robert S (1996). ”Kapitel 5: Renewing the Chain of Friendship” (på engelska). His Majesty's Indian allies: British Indian policy in the defence of Canada, 1774-1815. Toronto: Dundurn Press. sid. 121. ISBN 1-55002-175-3. http://books.google.com/?id=t9T6y_zk5B0C&printsec=frontcover&dq=his+majesty%27s+indian+allies#PPA121,M1
- ^ Hickey, Donald R (2006) (på engelska). Don't Give Up the Ship! Myths of The War of 1812. Urbana: University of Illinois Press. sid. 297. ISBN 978-0-252-03179-3
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1812 års krig.
