1833

1833 - MDCCCXXXIII
År: 1830 - 1831 - 1832 1833 1834 - 1835 - 1836
Decennium: 1810-talet - 1820-talet 1830-talet 1840-talet - 1850-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1833
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XIV Johan kung 1818-1844
Ärkebiskop: Carl von Rosenstein 1819-1836
Finland 1833
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I tsar 1825-1855
Ärkebiskop: E. G. Melartin 1833-1847	Generalguvernör: A. S. Mensjikov 1831-1855
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	-11 – -10
Buddhistisk kalender	2377
Nengō (Japan)	Tenpō 4
Judisk kalender	5593 – 5594
Muslimsk kalender	1248 – 1249
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1211 – 1212
Sakakalendern (Indien)	1755 – 1756
Thailändsk solkalender	2376

[redigera] Händelser

En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken är i kraft ända till 1926.
En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Göteborg.
Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide.
Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige.
Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet.
Carl Jonas Love Almqvist utger första delen av Törnrosens bok.
Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidislitteratur i översättning.
Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen - världens första dator.
Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut.
Stockholms stadsvakt och brandvakt slås ihop till en gemensam kår, Stockholms stads militärkår.

28 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
7 februari - Ricardo Palma, peruansk författare.
28 februari - Alfred von Schlieffen, preussisk generalfältmarskalk.
11 april - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
18 april - Petter Näsman, svensk hemmansägare och riksdagsman.
19 april - Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker.
7 maj - Johannes Brahms, tysk tonsättare.
4 juni - Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
24 juni - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, finansminister 1874-1875, utrikesminister 1889, statsminister 1889-1891.
20 augusti - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
28 augusti - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
19 september - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
21 oktober - Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
22 oktober - Gustav Brandelius, svensk konstnär och officer.
Oktober - Walter Clopton Wingfield, engelsk major och uppfinnare av det moderna tennisspelet.
12 november - Alexander Borodin, rysk kompositör.
30 november - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
2 december - Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
Benjamin Aird, baronet och engelsk ingenjör.

10 januari - Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.
11 mars - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
22 april - Richard Trevithick, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
28 maj - Johann Christian Friedrich Haeffner, svensk hovkapellmästare och grundare av studentsången i Uppsala.
1 juni - Olof Rudolf Cederström, svensk greve, generalamiral och statsråd.
13 augusti - Elias Vilhelm Ruda, svensk skald och litteraturkritiker.
22 september - Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.
17 december - Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
Anders Gamborg, dansk filosof.
Joseph Nicéphore Niepce, den förste fotografen.
Rama Mohana Raya, indisk religionsstiftare.
Abbas Mirsa, persisk tronföljare.