1834

Från Wikipedia

1834 - MDCCCXXXIV 175 år sedan
År 1831 | 1832 | 1833 1834 1835 | 1836 | 1837
Årtionde 1810-talet | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1834
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XIV Johan kung 1818-1844
Ärkebiskop: Carl von Rosenstein 1819-1836
Finland 1834
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I storfurste 1825-1855
Ärkebiskop: E. G. Melartin 1833-1847	Generalguvernör: A.S. Mensjikov 1831-1855
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	-10 – -9
Buddhistisk kalender	2378
Judisk kalender	5594 – 5595
Muslimsk kalender	1249 – 1250
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1212 – 1213
Sakakalendern (Indien)	1756 – 1757
Thailändsk solkalender	2377

[redigera] Händelser

• 3 juni - Karl XIV Johan besöker Uppsala högar under stora festligheter, som en nationell manifestation.
• 28 juni - Fäktmästaren Gustaf Johan Schartau presenterar Olympiska Föreningen i Nya Helsingborgs-Posten.
• 13 juli - Schartau bildar Olympiska Föreningen i Helsingborg.
• 17 juli - De "första" moderna olympiska spelen hålls i Ramlösa utanför Helsingborg. De är tänkta att hållas varje år, men kommer endast att spelas en gång till, 1836.
• 26 juli - En timmerman i Majorna i Göteborg blir Sveriges första offer för koleran. Den första koleraepidemin i landet börjar i Göteborg och sprids över hela landet. 25.000 människor insjuknar, varav 3.000 dör i Stockholm, 12.000 i hela landet.
• 19 augusti - Det första koleradödsfallet i Stockholm inträffar.
• 20 oktober - För att fira 24-årsdagen av sin ankomst till Sverige utfärdar Karl XIV Johan allmän amnesti för politiska fångar. Den verkliga orsaken till amnestin är, att man på så sätt vill bli av med den påstridige kaptenen Anders Lindeberg, som friats från en majestätsbrottsdom, men vägrar acceptera domslutet och kräver att få bli avrättad.
• Silvermyntfot återinförs i Sverige efter en myntrealisation. Riksbankssedlarna inlöses till halva värdet. Valutan blir stabilare och mer konvertibel mot andra valutor.
• Sveriges första mekaniska bomullsväveri inrättas i Rydboholm i Västergötland.
• Karl XIV Johan utfärdar Sveriges första neutralitetsförklaring.
• Jan Olof Wallin skapar diktverket Dödens engel.
• General Carl Akrell får i uppdrag att reorganisera den optiska telegrafen i Sverige.
• En kampanj dras igång för att folk över hela Sverige ska börja använda träskor, detta för att minska kostnaderna för skoproduktion. Detta misslyckas dock.

[redigera] Födda

• 23 januari - Måns Hansson, svensk lantbrukare, kommunalpolitiker och riksdagsman.
• 7 februari - Dmitrij Ivanovitch Mendelejev, rysk kemist.
• 16 februari - Ernst Haeckel, tysk zoolog och naturfilosof.
• 25 februari - Gustaf Emanuel Beskow, svensk hovpredikant, pedagog och politiker.
• 2 mars - Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.
• 4 mars - James W. McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881-1883.
• 17 mars - Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman.
• 24 mars - William Morris, brittisk formgivare och författare.
• 19 juni - Moritz Rubenson, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.
• 4 juli - Christopher Dresser, brittisk designer.
• 14 juli - James McNeill Whistler, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
• 19 juli - Edgar Degas, fransk målare och skulptör.
• 22 juli - Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef.
• 15 september - Heinrich von Treitschke, tysk historiker och politiker.
• 1 oktober - Francis Cockrell, amerikansk general och politiker, senator 1875-1905.
• 9 oktober - Rufus Blodgett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887-1893.
• 10 oktober - Aleksis Kivi, finländsk författare.
• 14 oktober - Philipp Josef Pick, österrikisk dermatolog.
• 15 december - Charles Augustus Young, amerikansk astronom.

---

• Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.
• Auguste Barth, fransk indolog.
• Adolf Hedin, svensk politiker med flera för tiden radikala liberala idéer, såsom allmän rösträtt, parlamentarism och religionsfrihet.
• Ole Anton Qvam, norsk politiker

[redigera] Avlidna

• 12 februari - Friedrich Schleiermacher, tysk protestantisk teolog och filosof.
• 14 februari - Sir John Shore, brittisk politiker.
• 28 februari - Isaac D. Barnard, amerikansk politiker, senator 1827-1831.
• 20 maj - Gilbert Motier de LaFayette, fransk general.
• 25 juli - Samuel Taylor Coleridge, brittisk författare.
• 24 augusti - William Kelly, amerikansk jurist och politiker, senator 1822-1825.
• 2 september - Thomas Telford, skotsk ingenjör.
• 24 september - Peter I av Brasilien, abdikerad kejsare av Brasilien.
• 25 oktober - Axel von Rosen, svensk greve och ämbetsman.
• 16 december - Francois Adrien Boieldieu, fransk tonsättare.
• 23 december - Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.