1840
Från Wikipedia
| 1840 - MDCCCXL 169 år sedan |
|
| År 1837 | 1838 | 1839 1840 1841 | 1842 | 1843 |
|
| Årtionde 1820-talet | 1830-talet 1840-talet 1850-talet | 1860-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1840 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1840 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
-4 – -3 |
| Buddhistisk kalender |
2384 |
| Judisk kalender |
5600 – 5601 |
| Muslimsk kalender |
1255 – 1256 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1218 – 1219 |
| Sakakalendern (Indien) |
1762 – 1763 |
| Thailändsk solkalender |
2383 |
[redigera] Händelser
- Våren - Fem män, som är anställda som typografer vid Aftonbladet, börjar en vårkväll sjunga tillsammans, och fortsätter alltjämt under decennierna, under namnet Typografiska kören. Denna utvecklas sedermera till Bellmanskören, vilken grundas 1895 och än idag är aktiv.
- 1 maj - Världens första frimärke, One Penny Black, publiceras i Storbritannien. Det börjar gälla för användning först den 6 maj.
- 16 maj
- Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas.
- Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.
- Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet.
- Sveriges kronprins Oscar (blivande kung Oscar I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården.
- En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk.
- Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds.
- Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare, som verkligen får svenska folket att börja läsa.
[redigera] Födda
- 22 februari - August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
- 14 mars - David B. Henderson, skotsk-amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899-1903.
- 2 april - Émile Zola, fransk författare.
- 21 april - Johan Eneroth, svensk jurist, kronofogde och riksdagsman.
- 5 maj - Peter Tjajkovskij, rysk tonsättare
- 7 juni - Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867.
- 30 juni - Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
- 2 juli - Frans Henrik Kockum d.y., industriledare
- 15 juli - Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
- 12 augusti - Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
- 13 augusti - Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
- 12 september - Charles H. Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893-1897.
- 6 oktober - Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912-1917.
- 28 oktober - Joseph W. Fifer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889-1893.
- 29 oktober - Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
- 12 november - Auguste Rodin, fransk skulptör.
- 14 november - Claude Monet, fransk impressionist.
- 16 november - Henry Markham, amerikansk republikansk politiker.
- 21 november - Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
- 9 december - Olof Larsson i Rödön, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
- Arthur Coke Burnell - brittisk ämbetsman, indolog.
- Arthur William A'Beckett, brittisk journalist och författare
[redigera] Avlidna
- 22 januari - Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
- 23 februari - John Rutherfurd, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791-1798.
- 28 mars - Anton Friedrich Justus Thibault, tysk rättslärd.
- 10 april - Hugh Lawson White, amerikansk politiker, senator 1825-1840.
- 7 maj - Caspar David Friedrich, tysk konstnär.
- 14 maj - Carl Ludvig Engel (född: 3 juli, 1778) tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.
- 27 maj - Niccolò Paganini, italiensk violinist och tonsättare.
- 29 juni - Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon Bonaparte.
- 28 juli - John George Lambton, brittisk statsman.
- 1 augusti - Karl Otfried Müller, tysk klassisk filolog.
- 20 september - José Gaspar Rodríguez de Francia, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-40.
- 2 december - Christopher Ellery, amerikansk politiker, senator 1801-1805.
