1865
Från Wikipedia
 |
|
| 1865 – MDCCCLXV 148 år sedan |
|
| År 1862 | 1863 | 1864 1865 1866 | 1867 | 1868 |
|
| Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2618 |
| Bahá'í- kalendern |
21 – 22 |
| Buddhistisk kalender |
2409 |
| Etiopisk kalender |
1857 – 1858 |
| Nengō (Japan) |
Genji 2 / Keiō 1 |
| Judisk kalender |
5625 – 5626 |
| Muslimsk kalender |
1281 – 1282 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1243 – 1244 |
| Sakakalendern (Indien) |
1787 – 1788 |
| Thailändsk solkalender |
2408 |
1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
- 7 januari - Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer under namnet Alingsås Weckoblad.
- 17 januari - Svenska tidningen Jönköpings-Posten utkkommer med sitt första nummer.[1]
Februari [redigera]
- 25 februari - Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt inför en ni-reform på sitt departement. Från och med nu skall alla tilltalas "ni", och flera titlar avskaffas.
- Februari
- Sverige ansluter sig helt och hållet till frihandelssystemet genom en handelstraktat med Frankrike.
- Detta blir den enda månaden i historien som inte har någon fullmåne.
Mars [redigera]
- 9-10 mars - Amerikanska soldater skyddar amerikanska residenters liv och egendom i norra Colombia under en revolution.[2]
April [redigera]
- 6 april - Kemikoncernen BASF grundas i Mannheim.
- 9 april - Amerikanska inbördeskriget slutar i och med Sydstaternas kapitulation vid Appomattox.
- 14 april - Den amerikanske presidenten Abraham Lincoln mördas.[3]
Juli [redigera]
- 2 juli - Karlstad, Sverige drabbas av brand, som bränner ner nästan hela staden. Staden börjar genast återuppbyggas, varvid Rådhuset, läroverket och frimurarehuset uppförs.[4]
- 5 juli - William Booth grundar "Östra Londons kristna mission", föregångaren till Frälsningsarmén.
- 11 juli - Spanien erkänner Dominikanska republiken.[5]
- 21-23 juli - Ett mindre uppror äger rum i Edeforsen i Norrbotten. Orsaken är, att det bolag, som skall anlägga järnvägen mellan Luleå och Gällivare har gått i konkurs. Arbetarna protesterar mot en längre tids uteblivna löner, men upproret slås ner av militär.
- 31 juli - Landskrona får järnvägsförbindelser.[6]
Oktober [redigera]
- 29 oktober - En blåval hittas strandad i Askimsviken vid Göteborg. Den blir känd som Malmska valen och ett permanent utställningsföremål på Naturhistoriska museet i staden.
- Oktober - Den sista svenska ståndsriksdagen med de fyra stånden Adel, Präster, Borgare och Bönder, sammanträder.
December [redigera]
- 4 december - Louis De Geers sedan riksdagen 1862-1863 vilande representationsförslag om tvåkammarriksdag bifalls av de två lägre stånden (borgare och bönder).
- 7 december - Representationsförslaget antas av adeln.
- 8 december - Prästerskapet följer adelns exempel och antar representationsförslaget. Därmed är de fyra stånden avskaffade i Sverige och landet har fått en tvåkammarriksdag.
- 18 december - USA:s kongress ratificerar det 13:e tillägget till konstitutionen, som förbjuder slaveriet.
Okänt datum [redigera]
- Vattenförsörjningen i Sverige blir kommunalt ansvar och avloppsledningar börjar nedläggas i Stockholm.
- Lunds botaniska trädgård anläggs i Sverige.
- Den första svenska utbildningen av tandläkare, som mest består av några års lärlingskap, införs.
- Axel Broström inköper sitt första fartyg, galeasen Mathilda, för några tusenlappar, vilket lägger grunden till den världsledande Broströmkoncernen.
- Gregor Mendel framlägger sina teorier om ärftlighet.
- Greklands nationalsång blir Hymnos pros tin Elephtherian.
- Det finländska företaget Nokia grundas.
Födda [redigera]
- 7 januari - George Grantham Bain, amerikansk nyhetsfotograf.
- 26 januari - Axel Wallengren, svensk journalist, poet och författare.
- 28 januari - Kaarlo Juho Ståhlberg, finländsk politiker, Finlands förste president.
- 17 februari - Ernst Troeltsch, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
- 19 februari - Sven Hedin, svensk forskningsresande, författare.
- 21 februari - Gustaf Uddgren, svensk manusförfattare, redaktör, journalist och tidningsman.
- 3 mars - Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, journalist, dramaturg och tidningsman.
- 9 mars - Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 16 mars - Knut Leonard Tallqvist, finländsk orientalist.
- 17 mars - Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929-1930.
- 18 mars - Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.
- 1 april - Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
- 15 april - Olga Boznańska, polsk målare.
- 26 april - Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.
- 5 maj - Emil Norlander, svensk journalist och revyförfattare.
- 20 maj - Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk socialdemokratisk finansminister.
- 25 maj - Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 27 maj - Alfred Andersson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 3 juni – Georg V, kung av Storbritannien 1910–1936 och av Irland 1927–1936.
- 9 juni - Carl Nielsen, dansk tonsättare.
- 29 juni - William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1940.
- 8 juli - Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
- 14 juli - Arthur Capper, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1919-1949.
- 1 augusti - Prins Eugen, svensk prins, konstnär.
- 7 augusti – Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.
- 13 september - William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
- 23 september - Suzanne Valadon, fransk konstnär, målare.
- 4 oktober - Magnus Myrström, svensk tidningsman och högerpolitiker.
- 6 oktober - Marcus A. Coolidge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931-1937.
- 10 oktober - Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
- 16 oktober - Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk.
- 17 oktober - James Rudolph Garfield, amerikansk politiker.
- 2 november
- Paul Olaf Bodding, (död 1938)
- Warren G. Harding, amerikansk politiker, USA:s president 1921–1923.
- 1 december - Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.
- 8 december - Jean Sibelius, finländsk tonsättare.
- 11 december - Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
- 25 december - Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934-1939.
- 30 december - Rudyard Kipling, brittisk författare och poet.
- Charles Lwanga, ugandisk kristen martyr, helgon.
Avlidna [redigera]
- 15 januari - Edward Everett, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1852-1853.
- 19 januari - Pierre-Joseph Proudhon, fransk socialistisk-anarkistisk tänkare.
- 14 februari - Thomas Holliday Hicks, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1858-1862, senator 1862-1865.
- 1 april
- John Milton, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861-1865 (självmord).
- Giuditta Pasta, italiensk operasångerska.
- 15 april – Abraham Lincoln, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1861 (mördad).
- 20 maj - William King Sebastian, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848-1861.
- 21 maj - Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849-1853.
- 19 juni - Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
- 23 juni - William Wilkins, amerikansk politiker.
- 9 juli - Johan Henrik Thomander, svensk biskop, översättare och författare.
- 4 augusti - Pendleton Murrah, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1863-1865.
- 13 augusti - Ignaz Semmelweiss, ungersk läkare.
- 1 september - Albert Clinton Horton, amerikansk demokratisk politiker.
- 2 september
- William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.
- William Medill, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1853-1856.
- 8 september - John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839-1842.
- 18 oktober - Lord Palmerston, brittisk politiker, premiärminister 1855-1858 och 1859-1865.
- 9 november - Jacob Collamer, amerikansk politiker och jurist.
- 12 november - Elizabeth Gaskell, brittisk författare.
- 10 december - Leopold I av Belgien, kung av Belgien 1831-1865.
- 14 december - William A. Barstow, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854-1856.
- 16 december - Philip Allen, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1851-1853, senator 1853-1859.
- 31 december - Fredrika Bremer, svensk författare.
- Sofia Vilhelmina, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
- Felice Romani, italiensk författare.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Årtal och händelser i Jönköping
- ^ USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004
- ^ Det hände i dag
- ^ Värmlands länsstyrelse
- ^ World Statesmen
- ^ Eslövs kommun
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1865.
