1885

Från Wikipedia

1885 - MDCCCLXXXV 124 år sedan
År 1882 | 1883 | 1884 1885 1886 | 1887 | 1888
Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1885
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: Robert Themptander 1884-1888
Finland 1885
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander III storfurste 1881-1894
Ärkebiskop: T. T. Renvall 1884-1898	Generalguvernör: F.L. Heiden 1881-1898
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	41 – 42
Buddhistisk kalender	2429
Judisk kalender	5645 – 5646
Muslimsk kalender	1302 – 1303
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1263 – 1264
Sakakalendern (Indien)	1807 – 1808
Thailändsk solkalender	2428

[redigera] Händelser

• 2 januari - Kungliga patentbyrån för registrering av patent och varumärken inrättas.
• 17 januari - Brittiska trupper besegrar en stor dervisk armé vid Slaget om Abu Klea i Sudan.
• 27 februari - Svenska Turistföreningen (STF) bildas.
• April - Svenska Bryggareföreningen bildas vid ett möte av över 500 svenska bryggare.
• 23 september - 50.000 människor hyllar Christina Nilsson utanför Grand Hôtel i Stockholm, när hon sjunger från sin balkong. Panik uppstår och 20 människor omkommer i tumultet.
• 25 september - August Palm grundar tidningen Social-Demokraten i Stockholm.
• En partiell svensk försvarsreform genomförs. Övningstiden ökas från 30 till 42 dagar och Statsverket övertar 30% av kostnaderna för indelningsverket.
• En första riksdagsmotion läggs om behovet av en fästning i norra Sverige, till skydd mot Ryssland, men förslaget faller på att det är för dyrt.
• Tullstriden mellan protektionister och frihandlare börjar på allvar i den svenska riksdagen.
• Sveriges första kommunala elverk öppnas i Härnösand.
• Kristliga föreningen för unga kvinnor (KFUK) bildar sin första förening i Stockholm.
• Stockholm blir världens telefontätaste stad med 5.000 abonnenter. Staden saknar dock föbindelse utåt.
• Göteborgs renhållningsstyrelse inleder sin verksamhet.
• Den del av Roslagsbanan som går (gick) mellan Stockholm och Rimbo invigs av kung Oscar II
• Många av Sveriges kommuner får ändrade namn i särskiljande syfte genom tillägg av häradsnamn (till exempel Skånings Åsaka) eller genom väderstrecksillägg, exempelvis Västra Tunhem.

[redigera] Födda

• 5 januari - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945. (d 1964)
• 9 januari - Bengt Berg, svensk ornitolog, författare och fotograf. (d 1967)
• 13 januari - Birger Wahlström, svensk förlagsman, grundare av B. Wahlströms bokförlag. (d 1961)
• 17 januari - Ludvig Gentzel, svensk skådespelare och sångare. (d 1963)
• 21 januari - Umberto Nobile, italiensk upptäcktsresande. (d 1978)
• 27 januari - Jerome Kern, amerikansk populärkompositör. (d 1945)
• 28 januari - Julia Cæsar - svensk skådespelare. (d 1971)
• 7 februari - Sinclair Lewis, amerikansk författare. (d 1951)
• 18 februari - Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker. (d 1954)
• 2 mars - Victor Houteff, religiös förkunnare, författare och grundare av den davidiska sjundedagsadventismen.
• 10 mars - Tamara Karsavina, rysk ballerina. (d 1978)
• 13 mars - Anders Sandrew, svensk produktionschef för Sandrews-koncernen. (d 1957)
• 18 mars - Carl Ericson, svensk skådespelare. (d 1970)
• 22 mars - Ingjald Haaland, norsk skådespelare. (d 1952)
• 1 april - Gunhild Robertson, svensk skådespelare. (d 1947)
• 12 april
  • Robert Delaunay, fransk konstnär. (d 1941)
  • Jullan Kindahl, svensk skådespelare. (d 1979)
• 13 april - Georg Lukács, ungersk filosof, författare och kritiker. (d 1971)
• 15 april - Franz Böhme, österrikisk general.
• 29 april - Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
• 6 maj - Herman Wirth, nederländsk historiker.
• 7 maj - Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare. (d 1958)
• 12 maj - Krishna Chandra Bhattacharya, indisk filosof. (d 1949)
• 22 maj - Giacomo Matteotti, italiensk socialistisk politiker.
• 29 maj - Rolf Carls, tysk sjömilitär, generalamiral 1940. (d 1945)
• 2 juni - Hans Gerhard Creutzfeldt, tysk neuropatolog. (d 1964)
• 9 juni - John Littlewood, brittisk matematiker.
• 25 juni - Hugo Tranberg, svensk skådespelare. (d 1958)
• 2 juli - Björn Hodell, svensk teaterchef, manusförfattare och författare. (d 1957)
• 5 juli - André Lhote, fransk konstnär. (d 1962)
• 6 juli
  • Ernst Busch, tysk militär; generalfältmarskalk 1943. (d 1945)
  • Doyle E. Carlton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1929-1933.
• 8 juli - Julius Jaenzon, svensk filmfotograf och regissör. (d 1961)
• 9 juli - Richard Lund, svensk skådespelare. (d 1960)
• 11 juli - Roger de La Fresnaye, fransk konstnär. (d 1925)
• 24 juli - Paul von Hase, tysk militär, generalmajor. (d 1944)
• 1 augusti - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943. (d 1966)
• 7 augusti - Billie Burke, amerikansk skådespelare och scenstjärna. (d 1970)
• 15 augusti - Edna Ferber, amerikansk journalist, romanförfattare och dramatiker. (d 1968)
• 4 september - Antonio Bacci, italiensk kardinal.
• 12 september - Heinrich Hoffmann, tysk fotograf, arbetade åt Adolf Hitler. (d 1957)
• 14 september - Lili Ziedner, svensk skådespelare. (d 1939)
• 17 september
  • Maja Cederborgh, svensk skådespelare. (d 1972)
  • Georg Grönroos, finländsk skådespelare. (d 1927)
• 5 oktober - Ida Rubinstein, rysk dansös. (d 1960)
• 7 oktober - Niels Bohr, dansk fysiker. (d 18 november 1962)
• 28 oktober - Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1932-1936 och 1936-1946. (d 6 oktober 1946)
• 30 oktober - Ezra Pound, amerikansk poet
• 9 november - Conny Molin, svensk operasångare. (d 1943)
• 11 november - George S. Patton, amerikansk fyrstjärnig general (d 1945)
• 14 november - Sonia Delaunay-Terk, rysk-fransk konstnär.
• 24 november - Christian Wirth, tysk SS-officer. (d 1944)
• 27 november
  • Ragnar Hyltén-Cavallius, svensk manusförfattare, regissör och skådespelare. (d 1970)
  • Otto Wallén, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
• 30 november - Albert Kesselring, tysk generalfältmarskalk främst inom Luftwaffe. (d 1960)
• 10 december - Ulf Selmer, norsk skådespelare. (d 1961)
• 23 december
  • Pierre Brissaud, fransk artist.
  • Nils Elffors, svensk inspicient och skådespelare. (d 1925)
• 27 december - James M. Mead, amerikansk demokratisk politiker. (d 1964)
• 30 december - Artur Cederborgh, svensk skådespelare. (d 1961)
• Anders Olsson, svensk riksdagsledamot och redaktör. (d 1974)
• Sigurd Lewerentz, arkitekt. (d 1975)

[redigera] Avlidna

• 13 januari - Schuyler Colfax, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1869-1873.
• 26 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
• 11 februari - Anselm Baker, engelsk munk och konstnär.
• 24 mars - Jonas Janzon, svensk präst, andlig vältalare och riksdagsman.
• 30 april - Jens Peter Jacobsen, dansk författare.
• 20 maj - Frederick T. Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1881-1885.
• 23 juli - Ulysses S. Grant, amerikansk militär och politiker, president 1869-1877.
• 14 augusti - Waldo P. Johnson, amerikansk politiker, senator 1861-1862.
• 31 augusti - Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861-1867.
• 2 oktober - Adolph Wilhelm Theodor Gøricke, dansk läkare och professor.
• 16 oktober - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
• 16 november - Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
• 14 december - Sir Arthur Purves Phayre, brittisk koloniadministrator och militär.
• 15 december - Robert Toombs, amerikansk politiker och general.