18 juli
◄◄ ◄ 18 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Torsdag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 199:e dag (200:e under skottår) 166 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 18 juli Se även Mall:18 juli |
18 juli är den 199:e dagen på året i den gregorianska kalendern (200:e under skottår). Det återstår 166 dagar av året.
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Fredrik och Fritz
- Föregående i bokstavsordning
- Fred – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
- Freddy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Fredrik – Namnet förekom under 1600-talet på 14 november, men flyttades 1702 till dagens datum, där det har funnits sedan dess. Det finns där till minne av en biskop i Utrecht, som blev helgonförklarad efter sin död 838.
- Fritz – Namnet infördes 1986 på 14 januari. 1993 flyttades det till 18 februari och 2001 till dagens datum.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1702 – ?
- 1702–1900 – Fredrik
- 1901–1985 – Fredrik
- 1986–1992 – Fredrik, Fred och Freddy
- 1993–2000 – Fredrik och Fred
- Från 2001 – Fredrik och Fritz
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser
- 387 f.Kr. – En styrka på 12 000 cisalpinska galler, ledda av den sennoniske hövdingen Brennus från Italiens adriatiska kust, besegrar en dubbelt så stor romersk här i slaget vid Allia i Italien. Genom den galliska segern kan gallerna samma dag plundra staden Rom, förutom Capitoliumkullen, som försvaras framgångsrikt av romarna, vilket blir sista gången på 800 år (innan vandalernas skövling av staden 410 e.Kr.) som staden drabbas av detta öde (det traditionella årtalet för slaget och plundringen är 390 f.Kr., men forskarna ser numera årtalet 387 f.Kr. som troligare). Romarna försöker dock köpa sig fria från Brennus, när de ser sin stad ödelagd och går med på att betala ettusen pund i guldvikt. Medan Brennus bråkar om guldvikten med romarna uppenbarar sig den förvisade diktatorn Marcus Furius Camillus med en armé och vägrar låta honom ta guldet. I ett inledande slag genom Roms gator körs gallerna ut ur staden och i ett andra slag en bit från staden besegrar Camillus dem, vilket ger honom epitetet Roms andre grundläggare, för att han har räddat staden.
- 64 – Den romerska huvudstaden Rom drabbas under natten till den 19 juli av en stor brand, som börjar på Circus Maximus och ödelägger stora delar av staden under en vecka. Den romerske kejsaren Nero anklagar de kristna, en vid denna tid liten men växande sekt, för att ha anlagt branden och inleder därför viss förföljelse av dem. Enligt andra rykten ska det vara Nero själv som har startat den, eftersom han på ett snabbt och effektivt sätt vill riva staden, för att kunna bygga upp den enligt en ny stadsplan. Visserligen återuppbyggs staden enligt en ny stadsplan, men ryktena om Neros skuld saknar bevis. Enligt sentida källor ska Nero ha spelat lyra eller fiol, medan han åsåg branden, men detta stämmer inte, då han var i Antium under tiden (fiolen var för övrigt inte uppfunnen vid denna tid).
- 1210 – Den avsatte svenske kungen Sverker den yngre gör ett försök att återta kronan från sin tronrival Erik Knutsson (som besegrade och avsatte honom i slaget vid Lena 1208), genom att med dansk hjälp invadera Västergötland. Denna dag (eller dagen innan) blir han dock på nytt besegrad av Erik i slaget vid Gestilren, där han också stupar. Därmed är det slut på det svenska inbördeskrig, som har varat sedan 1205, då Sverker dödade Eriks tre yngre bröder i slaget vid Älgarås. Kampen om kronan mellan de sverkerska och erikska ätterna fortsätter dock i ytterligare ett årtionde (tills den sverkerska dör ut på svärdssidan med Johan Sverkersson 1222) och i förlängningen till 1234, då tronpretendenten Knut Långe dör och Eriks son Erik kan återta kronan. Kampen är slutligen avgjord 1251, då Birger jarl krossar det andra folkungaupproret.
- 1216 – Sedan Innocentius III har avlidit två dagar tidigare väljs Cencio Savelli till påve och tar namnet Honorius III. Valet sker under stor press på kyrkan, då hotet om en tatarisk invasion av Europa är överhängande och kyrkan är ytterst nära att hamna i en schism över religiösa frågor. Egentligen är det två andra personer, som är huvudkandidater till påveposten, men då man inte kan enas om någon av dessa avstår de båda från att kandidera och låter istället Savelli bli vald, eftersom han är en kandidat alla kan gå med på, för att man snabbt ska få fram en påve. Under sitt elvaåriga pontifikat försöker han framförallt få det kristna Europa att gå ut i nya korståg, för att erövra Jerusalem från muslimerna.
- 1290 – Den engelske kungen Edvard I utfärdar det så kallade Utvisningsediktet, genom vilket samtliga judar i England utvisas ur landet. Utfärdandet sker på datumet Tisha beav i den judiska kalendern och därmed läggs ytterligare en olyckshändelse denna dag till den judiska historien (det var nämligen denna dag år 586 f.Kr. som det första templet i Jerusalem förstördes av babylonierna och år 70 e.Kr. som det andra templet förstördes av romarna; samma dag 1306 respektive 1492 utfärdas också edikt, som utvisar judarna ur Frankrike respektive Spanien).
- 1656 – En allierad armé på 18 000 svenskar och brandenburgare marscherar mot den polska huvudstaden Warszawa, då de träffar på den polska armén på omkring 40 000 man. Därigenom inleds tredagarsslaget vid Warszawa (vilket, som namnet antyder, pågår till den 20 juli). Trots att den svensk-brandenburgska sidan står som segrare den 20 juli och man marscherar in i den polska huvudstaden den 24 blir detta en vändpunkt till svenskarnas nackdel i det pågående kriget mellan Sverige och Polen. Efter detta slag börjar initiativet nämligen övergå till polackerna och kriget går allt sämre för svenskarna. Den danska krigsförklaringen mot Sverige i juni året därpå blir en gudagåva för den svenske kungen Karl X Gustav, eftersom han då kan dra den svenska armén ur Polen och inrikta krafterna mot Danmark, utan att det ser ut som flykt (vilket det i själva verket blir).
- 1812 – Sverige och Storbritannien och senare samma dag också Storbritannien och Ryssland sluter freden i Örebro (som alltså egentligen är två freder) under årets svenska riksdag i staden. Den svensk-brittiska freden avslutar det formella krigstillstånd, som har rått mellan länderna sedan 1810 (dock utan att några stridigheter har förekommit, eftersom Sverige och Storbritannien egentligen är allierade i kampen mot kejsar Napoleon I:s Frankrike, men fransmännen har tvingat fram en svensk krigsförklaring mot Storbritannien efter det svenska nederlaget i freden i Paris 1810). Den rysk-brittiska freden avslutar det krig mellan dessa länder, som har varat sedan 1807 (då Ryssland och Frankrike blev allierade genom freden i Tilsit) och kommer till stånd sedan Frankrike en knapp månad tidigare har gjort en helomvändning och inlett en invasion av Ryssland.
- 1870 – Under det pågående Första Vatikankonciliet antar katolska kyrkan sin andra dogmatiska konstitution Pastor Aeternus. Genom denna fastställs och förklaras den ofta missförstådda Ofelbarhetsdogmen, det vill säga påvens ofelbarhet, vilken innebär att uttalanden av påven automatiskt anses som sanna och inte behöver ha kyrkans instämmande. Dogmen har existerat ända sedan medeltiden och framförallt framhållits under motreformationen, men det är alltså först nu som kyrkan officiellt fastställer den.
- 1871 – Efter en byggtid på fyra år invigs Stockholms centralstation, i samband med att man också inviger den så kallade sammanbindningsbanan, som går genom Stockholm och sammanbinder vad som sedermera blir norra och södra stambanan. Stationens ursprungsutseende är skapat av arkitekten Adolf W. Edelsvärd, men under årens lopp sker en mängd om- och tillbyggnader av andra arkitekter, framförallt Folke Zettervalls centralhall på 1920-talet.
- 1925 – Den tyske nazistpolitikern Adolf Hitler publicerar första delen av sitt politiska manifest Mein Kampf (andra delen publiceras året därpå). Denna första del, som han har skrivit genom att diktera den för sin vän Rudolf Hess, medan han har suttit fängslad för sin misslyckade statskupp 1923, är en självbiografi, där han beskriver sin uppväxt, sin tid i armén under första världskriget och hur han sedan har utvecklat sin nationalsocialistiska ideologi. Det blir sedan i den andra delen, som han framför sin politiska proklamation om hur staten och politiken bör föras.
- 1969 – Den norske upptäcktsresanden Thor Heyerdahl och hans besättning överger vassbåten Ra I efter att aktern har börjat sjunka och man har börjat ta in vatten. Man har då seglat i nästan två månader har bara en vecka kvar av seglatsen, där man har försökt korsa Atlanten genom att segla från Marocko till Karibien. Expeditionen är ett försök att bevisa att Amerika i forntiden kan ha koloniserats från Afrika, genom att egyptierna kan ha byggt sådana båtar av papyrus och korsat Atlanten. Året därpå genomför Heyerdahl en ny expedition med det förbättrade fartyget Ra II och denna gång blir expeditionen framgångsrik.
- 1993 – Den moderata nationalekonomen Anne-Marie Pålsson inleder den svenska så kallade pigdebatten, då hon föreslår att man ska kunna göra skatteavdrag för hushållsnära tjänster (tjänster som utförs i hemmet, förutom reparationer och underhåll). Borgerliga politiker är i allmänhet positiva till förslaget, eftersom de hävdar att det skulle minska antalet svartarbeten i den berörda sektorn, medan vänsteranhängare är negativa, då de anser att det skulle öka klasskillnaderna i Sverige. Först 2007 inför regeringen Reinfeldt det så kallade RUT-avdraget, som innebär just ett sådant skatteavdrag. Namnet pigdebatten kommer av att sådana tjänster som avses, till exempel städning, matlagning etc. förr utfördes av pigor.
- 1995 – Vulkanen Soufrière Hills på ön Montserrat i Västindien, som har varit sovande i århundraden, får ett utbrott som inleder flera års vulkanisk aktivitet – det pågår, om än med förminskad styrka, än idag (2024). Under utbrottets första år blir södra halvan av ön och dess bosättningar, inklusive huvudstaden Plymouth och flygplatsen, förstörda och man tvingas bygga en ny huvudstad och flygplats på norra delen av ön.
Födda
- 1501 – Elisabet av Österrike, Danmarks och Norges drottning 1515–1523 samt Sveriges 1520–1521 (gift med Kristian II) (död 1526)
- 1552 – Rudolf II, kung av Ungern 1572–1608 och av Böhmen 1575–1611 samt ärkehertig av Österrike och tysk-romersk kejsare från 1576 (död 1612)
- 1664 – Gustaf Cronhielm, svensk greve och ämbetsman, Sveriges kanslipresident 1719 (död 1737)
- 1667 – Elias Palmskiöld, svensk arkivman och samlare, arkivsekreterare i Riksarkivet från 1702 (död 1719)
- 1720 – Gilbert White, brittisk naturforskare (död 1793)
- 1789 – Thomas Carlin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842 (död 1852)
- 1791 – Isaac D. Barnard, amerikansk politiker, senator för Pennsylvania 1827–1831 (död 1834)
- 1802 – John Alexander Greer, amerikansk politiker, viceguvernör i Texas 1847–1851 (död 1855)
- 1811 – William Thackeray, brittisk författare (död 1863)
- 1818 – Louis De Geer, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges justitiestatsminister 1858–1870 och statsminister 1876–1880, ledamot av Svenska Akademien från 1862 (död 1896)
- 1843 – Virgil Earp, amerikansk sheriff (död 1905)
- 1853 – Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1902 (död 1928)
- 1864 – Philip Snowden, brittisk labourpolitiker, Storbritanniens finansminister 1924 och 1929–1931 (död 1937)
- 1872 – Julius Fučík, tjeckisk kompositör (död 1916)
- 1874 – Oscar Bergström, svensk operasångare (basbaryton) och skådespelare (död 1931)
- 1876 – William Wain Prior, dansk generalmajor (död 1946)
- 1886 – Simon Bolivar Buckner, Jr., amerikansk general (död 1945)
- 1887 – Vidkun Quisling, norsk nazistisk officer och politiker, Norges försvarsminister 1931–1933 och regeringschef 1942–1945 (avrättad 1945)
- 1891
- Thurman C. Crook, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1951 (död 1981)
- Gene Lockhart, kanadensisk skådespelare (död 1957)
- 1892 – Gabriel Jönsson, svensk poet (död 1984)
- 1894 – István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker, Ungerns utrikesminister från 1938 (död 1941)
- 1897 – Jerker Svensson, svensk förbundsordförande och socialdemokratisk riksdagspolitiker (död 1956)
- 1903 – Victor Gruen, österrikisk arkitekt (död 1980)
- 1905 – Werner Ohlson, svensk skådespelare (död 1973)
- 1906 – Clifford Odets, amerikansk pjäsförfattare, manusförfattare och regissör (död 1963)
- 1907 – H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof (död 1992)
- 1908
- Edward V. Long, amerikansk demokratisk politiker, senator för Missouri 1960–1968 (död 1972)
- Lupe Vélez, mexikansk-amerikansk skådespelare (död 1944)
- 1909 – Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, Sovjetunionens utrikesminister 1957–1985 och president 1985–1988 (död 1989)
- 1910 – Mamadou Dia, senegalesisk politiker, Senegals premiärminister 1957–1962 (död 2009)
- 1911
- Hume Cronyn, amerikansk skådespelare och manusförfattare (död 2003)
- Gustav Wagner, österrikisk SS-officer (död 1980)
- 1913 – Red Skelton, amerikansk skådespelare och komiker (död 1997)
- 1918 – Nelson Mandela, sydafrikansk statsman och anti-apartheidkämpe, Sydafrikas president 1994–1999, mottagare av Nobels fredspris 1993 (död 2013)
- 1919 – Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, maharaja i Mysore 1940–1950 (död 1974)
- 1921 – John Glenn, amerikansk astronaut och demokratisk politiker, senator för Ohio 1974–1999 (död 2016)
- 1922 – Thomas Kuhn, amerikansk professor, vetenskapsteoretiker och författare (död 1996)
- 1928 – Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker (död 2017)
- 1933 - Jevgenij Jevtusjenko, rysk författare och poet (död 2017)
- 1937 – Roald Hoffmann, polsk-amerikansk teoretisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1981
- 1940
- James Brolin, amerikansk skådespelare
- Harry Mitchell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011
- 1941
- Bill Delahunt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011
- Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare
- 1944 – Sverre Anker Ousdal, norsk skådespelare
- 1945 – Pat Doherty, brittisk politiker, parlamentsledamot 2001–
- 1946
- Rico Rönnbäck, svensk skådespelare
- Wayne Robson, kanadensisk skådespelare (död 2011)
- 1947 – Sven Hedman, svensk skådespelare, musiker och kompositör, mest känd som kapellmästare i gruppen Bröderna Slut
- 1948 – Hartmut Michel, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1988
- 1950
- Richard Branson, brittisk entreprenör, miljardär och äventyrare, grundare av riskkapitalorganisationen Virgin Group
- Mark Souder, amerikansk republikansk politiker
- 1956 – Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare
- 1957 – Nick Faldo, brittisk golfspelare
- 1963 – Martín Torrijos, panamansk politiker, Panamas president 2004–2009
- 1965 – Steve Webb, brittisk liberaldemokratisk politiker, parlamentsledamot 1997–
- 1967
- Molly Culver, amerikansk skådespelare och fotomodell
- Vin Diesel, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent
- 1971 – Martin Frändesjö, svensk handbollsspelare och -tränare
- 1975
- Daron Malakian, amerikansk musiker, gitarrist i metalgruppen System of a Down
- Mathangi Arulpragasam, lankesisk-brittisk sångare och artist med artistnamnet M.I.A.
- 1976 – Elsa Pataky, spansk skådespelare
- 1980 – Kristen Bell, amerikansk skådespelare
- 1983 – Hadia Tajik, norsk arbeiderpartistisk politiker, Norges kulturminister 2012–2013
- 1985 – Chace Crawford, amerikansk skådespelare
- 1987 – Jim Ramel Kjellgren, svensk skådespelare och militär
- 1996 – Jonatan Leandoer Håstad, svensk hiphopartist med artistnamnet Yung Lean
Avlidna
- 1009 – Johannes XVIII, född Giovanni Fasano, påve sedan 1003
- 1185 – Stefan, svensk präst och cisterciensmunk, biskop i Uppsala ärkestift sedan 1164
- 1210 – Sverker den yngre, omkring 46, kung av Sverige 1196–1208 (stupad i slaget vid Gestilren) (död denna eller föregående dag) (född omkring 1164)
- 1610 – Caravaggio, 38, italiensk barockmålare (född 1571)
- 1721 – Antoine Watteau, 36, fransk målare, tecknare och grafiker (född 1684)
- 1730 – François de Neufville, 86, fransk militär och marskalk av Frankrike (född 1644)
- 1817 – Jane Austen, 41, brittisk författare (född 1775)
- 1831 – Adolf Fredrik Munck, 82, svensk greve och hovman (född 1749)
- 1838 – Jeduthun Wilcox, 69, merikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1813–1817 (född 1768)
- 1868 – Emanuel Leutze, 52, tysk-amerikansk målare (född 1816)
- 1892 – Thomas Cook, 83, brittisk affärsman, grundare av världens första resebyrå (född 1808)
- 1919 – Raymonde de LaRoche, 34, fransk flygpionjär (född 1884)
- 1958 – Henri Farman, 84, fransk flygplanskonstruktör och flygpionjär (född 1874)
- 1968 – Corneille Heymans, 76, belgisk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1938 (född 1892)
- 1972 – Göran Gentele, 54, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och operachef (bilolycka) (född 1917)
- 1975 – Åke Ohberg, 69, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare (född 1905)
- 1976 – Sally Salminen, 70, finländsk författare (född 1906)[1]
- 1977
- Eliot Noyes, 66, amerikansk arkitekt och formgivare (född 1910)
- Bror Marklund, 69, svensk skulptör (född 1907)
- 1980 – Nils Gustafsson, 75, svensk violinist (född 1904)
- 1989 – Rebecca Schaeffer, 21, amerikansk skådespelare (mördad) (född 1967)
- 1998 – Peer Gregaard, 85, dansk teaterchef (född 1913)
- 2000 – Paul Coverdell, 61, amerikansk republikansk politiker, senator för Georgia sedan 1993 (född 1939)
- 2006 – Erik Engström, 18, svensk skådespelare (bilolycka) (född 1988)
- 2008 – Tauno Marttinen, 95, finländsk kompositör (född 1912)
- 2011 – Magnus Malan, 81, sydafrikansk politiker, Sydafrikas försvarsminister 1980–1991 (född 1930)
- 2012 – Raine Gustafsson, 59, svensk författare och krönikör (född 1953)
Källor
- ^ Uppslagsverket Finland – Sally Salminen Arkiverad 5 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 18 juli.