1902
Från Wikipedia
| 1902 – MCMII 110 år sedan |
|
| År 1899 | 1900 | 1901 1902 1903 | 1904 | 1905 |
|
| Årtionde 1880-talet | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1902 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: Fredrik von Otter |
| Finland 1902 |
|
| Epok: |
Regent: Nikolaj II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2655 |
| Bahá'í- kalendern |
58 – 59 |
| Buddhistisk kalender |
2446 |
| Etiopisk kalender |
1894 – 1895 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 35 |
| Judisk kalender |
5662 – 5663 |
| Muslimsk kalender |
1319 – 1320 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1280 – 1281 |
| Sakakalendern (Indien) |
1824 – 1825 |
| Thailändsk solkalender |
2445 |
1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari - Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 [1] och Malmö 60.000.
- 15 januari - Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs [2].
- 18 januari - Unionella konsulatskommittén tillsätts.[3]
- 19 januari - Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen [4].
- 30 januari - En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan.[5]
[redigera] Februari
- 23 februari - Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande [2] och Karl Staaff vice ordförande.
- 25 februari - Hubert Cecil Booth startar en damsugarfabrik i USA [6].
[redigera] Mars
- 4 mars - American Automobile Association grundas i Chicago.
- 18 mars
- Real Madrid CF bildas.
- Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva [7]
- 19 mars - Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.
[redigera] April
- 5 april - 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
- 12 april - Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
- 14-21 april - Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring.[8].
- 16-23 april - USA skickar soldater till Colombia för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro under inbördeskrig [9].
- 18-20 april - Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.
- 20 april - Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong.[2]. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning" [4].
- 21 april - Norske statministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr.[10]
- 24 april - Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.
- 27 april - Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.
[redigera] Maj
- 7 maj - Vulkanen Soufriere på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
- 8 maj - Vulkanen Pelee på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid ca 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever [11].
- 15-17 maj - Politisk storstrejk, anordnad av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt [2].
- 17 maj - Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag [2].
- 20 maj - Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma [6].
- 31 maj - Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet [2].
[redigera] Juni
- 3 juni - Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes.[12]
- 15 juni - Gävleutställningen öppnas.[13]
- 21 juni - Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft [2] i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts [4]. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
- 23 juni - Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern [6].
- 27 juni - Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien [1].
- 28 juni - Trippelalliansen förnyas.[14]
[redigera] Juli
- 1 juli - Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas [2].
- 5 juli - Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern [2].
- 10 juli - Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning.[15]
- 14 juli - Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar [6].
[redigera] Augusti
- 1 augusti
- Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien [16].
- Norra stambanans sträckning Boden-Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.
- 6 augusti - Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval.[17]
- 23 augusti - William F. Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln [6].
[redigera] September
- 1 september
- Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fiction-film [2].
- Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas [1], som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961) [4].
- 17 september-18 november - USA placerar bebäpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater [9].
- 19 september - Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker.[2]. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration [4].
[redigera] Oktober
- 4 oktober - Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl [1]. Brist på djurfoder råder i Sverige och ordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning [4]. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
- 7 oktober - Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
- 25 oktober - Santa Maria i Guatemala drabbas av en jordbävning varvid ca 6 000 invånare omkommer.
- 27 oktober - De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.
[redigera] December
- December - Australien blir först i världen med allmän rösträtt för kvinnor vid nationella val [2].
- 10 december - En damm vid Assuan invigs vid Nilen [6].
- 26 december - En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön [1]. Även Skåne drabbas [11].
[redigera] Okänt datum
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus [11].
- 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Saint Vincent [11].
- 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan [11].
- Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen.
- Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor.
- Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen.
- Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.
- Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende.
- Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag.
- I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader.
- Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K.M. Lundberg och Joseph Leja.
- Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps.
- De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGT:s tidning Reformatorn.
- På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige.
- Internationalen får svensk text av Henrik Menander.
- Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm.
- Stockholm får sin första ambulans.
- Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen.
- I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval.
- 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution [1].
- Den första svenska personbilen tillverkas [18].
[redigera] Födda
- 6 januari - Helmut Poppendick, tysk SS-läkare.
- 9 januari - Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
- 11 januari - Verner Arpe, svensk skådespelare.
- 13 januari - Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.
- 31 januari
- Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare.
- Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare [1] g.
- 4 februari - Charles Lindbergh, amerikansk flygare.
- 7 februari
- Verner Oakland, svensk skådespelare.
- Bruno Streckenbach, tysk SS-officer.
- 8 februari - Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - Marian Anderson, amerikansk sångerska.
- 19 februari - Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958-1967.
- 20 februari - Ansel Adams, amerikansk fotograf.
- 23 februari - Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
- 27 februari
- Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.
- 7 mars - Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
- 17 mars - Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
- 24 mars - Thomas Dewey, amerikansk politiker.
- 25 mars - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare [1].
- 2 april
- David Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939-1945.
- Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.
- 3 april - Lisa Wirström, svensk skådespelare.
- 9 april - Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.
- 18 april
- Waldemar Hammenhög, svensk författare.
- Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
- 20 april - John Elfström, svensk skådespelare.
- 23 april - Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 25 april - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 april
- Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
- Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.
- 2 maj - Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp).
- 3 maj - Alfred Kastler, fransk fysiker, Nobelpristagare 1966.
- 4 maj - Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
- 7 maj - Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello).
- 10 maj - David O. Selznick, amerikansk filmproducent.
- 11 maj - Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare.
- 31 maj - Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.
- 9 juni - Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker.
- 16 juni - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 28 juni - Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.
- 1 juli - William Wyler, amerikansk regissör.
- 5 juli - Nils Hultgren, svensk skådespelare.
- 9 juli - Ella Fallenius, svensk manusförfattare.
- 10 juli - Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.
- 21 juli - Margit Manstad, svensk skådespelare.
- 26 juli - Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
- 28 juli - Karl Popper, brittisk filosof.
- 29 juli - David Arellano, chilensk fotbollsspelare.
- 1 augusti - Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 8 augusti - Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria.
- 10 augusti
- Norma Shearer, amerikansk skådespelerska.
- Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.
- 11 augusti - Christian de Castries, fransk militär.
- 12 augusti
- Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton).
- Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
- 22 augusti - Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.
- 24 augusti - Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
- 13 augusti - Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn).
- 5 september - Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.
- 12 september - Juscelino Kubitschek, Brasiliens president.
- 16 september - Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.
- 20 september - Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.
- 21 september - Luís Cernuda, spansk poet.
- 22 september - Folke Bramme, svensk musiker (cello).
- 24 september - Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979-1989.
- 26 september - Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
- 5 oktober - Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonald's skapare.
- 17 oktober - Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
- 23 oktober - Ib Schønberg, dansk skådespelare.
- 25 oktober - Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.
- 28 oktober - Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.
- 31 oktober - Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.
- 1 november - Nordahl Grieg, norsk författare.
- 2 november - Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
- 4 november - Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
- 7 november - Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 8 november - Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
- 10 november - Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
- 16 november - Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker.
- 22 november - Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.
- 2 december - Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945-1949.
- 10 december - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 11 december - Tyra Ryman, svensk skådespelare.
- 15 december - Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 23 december
- Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
- Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944-1946.
- Luis Barragan, mexikansk arkitekt.
- Einar Hansen, företagsledare verksam i Malmö.
- 29 december - Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
[redigera] Avlidna
- 23 mars - Kálmán Tisza, ungersk statsman.
- 26 mars - Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör [2].
- 29 mars - Ludvig Michael Runeberg, finländsk konstnär, kaméskärare.
- 1 april - Joseph S. Fowler, amerikansk republikansk politiker, senator 1866-1871.
- 8 april - John Wodehouse, brittisk politiker.
- 10 april - Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.
- 11 april - Johan Daniel Herholdt, dansk arkitekt.
- 4 juli
- Hervé Faye, fransk astronom.
- Swami Vivekananda, indisk filosof.
- 6 juli - Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon.
- 9 juli - William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
- 8 augusti - James Tissot, fransk målare och illustratör.
- 7 september - Enrique Gaspar y Rimbau, spansk diplomat och författare.
- 28 september
- Émile Zola, fransk författare.
- Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt.
- 6 oktober - George Rawlinson, engelsk arkeolog och historiker.
- 23 oktober - Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 26 oktober - Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
- 4 november - Hale Johnson, amerikansk advokat och politiker.
- 22 december - Dwight M. Sabin, amerikansk republikansk politiker.
[redigera] Nobelpris [19]
- Fysik
- Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker
- Pieter Zeeman, nederländsk fysiker
- Kemi
- Emil Fischer, tysk kemist
- Medicin
- Sir Ronald Ross, Storbritannien
- Litteratur
- Theodor Mommsen, tysk författare
- Fred
- Élie Ducommun, Schweiz
- Albert Gobat, Schweiz
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h] Hundra år i Sverige - 1902, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] 20:e århundrades När Var Hur - 1902, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1902, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c d e f] 100 år med Aftonbladet – 1902, 1999
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Almanack för alla 1911 - Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1902.