1907

1907 – MCMVII 105 år sedan
År 1904 | 1905 | 1906 1907 1908 | 1909 | 1910
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1907
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914	Regent: Oscar II kung 1872-1907 Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Arvid Lindman 1906-1911
Finland 1907
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: N.N. Gerhard 1905-1908
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2660
Bahá'í- kalendern	63 – 64
Buddhistisk kalender	2451
Etiopisk kalender	1899 – 1900
Nengō (Japan)	Meiji 40
Judisk kalender	5667 – 5668
Muslimsk kalender	1324 – 1325
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1285 – 1286
Sakakalendern (Indien)	1829 – 1830
Thailändsk solkalender	2450

1907 (MCMVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 3 januari – Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
• 6 januari – Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.
• 14 januari – 1 400 döda vid jordbävning i Kingston .
• 15 januari – Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
• 24 januari – General Baden-Powell startar pojkscouterna.
• 25 januari – Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt .
• 26 januari – Allmän rösträtt införs i Österrike-Ungern .

Mars

• 1 mars – 48 000 personer i Posen demonstrerar mot preussiska regeringes beslut att förbjuda polska i skolan.
• 11 mars
  • Bulgariens premiärminister Dimitar Petkov mördas av en anarkist.
  • Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist, som själv uppfunnit det självreglerade kullagret samma år. Den har från början 15 anställda.
• 15 mars – Finland går till lantdagsval, först ut i Europa har finländska kvinnor blivit valbara till parlamentet, och i lantdagen tas en handfull damer plats.
• 17 mars – Det första svenska mästerskapet i bandy spelas, IFK Uppsala slår IFK Gefle med 4-1 i finalen i Boulognerskogen i Gävle.
• 18 mars – Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare, Axel Fors och Johan Alfred Friberg, skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5 000 SEK, men kan gripas en månad senare.
• 18 mars–8 juni – USA skickar soldater till Honduras och Nicaragua, vilka ligger i ligger i krig med varandra, för att skydda USA:s intressen. Trujillo, Ceiba, Puerto Cortez, San Pedro, Laguna och Choloma.
• 21 mars – På grund av invasionsrisk säger brittiska regeringen nej till tunnel under Engelska kanalen.
• 22 mars – Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.

April

• April – I Paris ställer spanske konstnären Pablo Picasso ut första kubistiska målningen, "Flickorna från Avignon" .
• 20 april – De första svenska majblommorna börjar säljas .

Maj

• 2 maj – Svenska staten blir delägare i malmfälten , när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
• 10 maj – Ett 30-tal arbetare vid Sandö sågverk i Ådalen stormar en förläggning för strejkbrytare, men ingen skadas. Tre arbetare pekas ut och döms till åtta års straffarbete för Sandökravallerna . En dryg månad senare erkänner företaget arbetarnas föreningsrätt .
• 11 maj – Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av Sveriges riksdag.
• 14 maj – Sveriges riksdag antar ett första beslut om grundlagsändring som skall ge alla män över 24 rösträtt till andra kammaren, och samtidigt beslutas om 40-gradig inkomstskala vid kommunalval (samt indirekd vid förstakammarval) så att ingen väljare kan få mer än 40 röster.. Valsystemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan . Man måste dock ha betalat sina skatter .
• 25 maj – Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan .
• 27 maj – I Isle of Man anordnas första Tourist Trophy-motorcykeltävlingen .

Juni

• 1 juni – Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
• 6 juni – Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
• 14 juni – En ny svensk arrendelag införs.
• 8 juni – Nordiska museets nya byggnad på Djurgården i Stockholm invigs .
• 15 juni – Andra fredskonferensen i Haag .

Juli

• 12 juli – Tysklands kolonialministerium beslutar att en tjänsteman eller läkare måste närvara när prygelstraff mot infödda verkställs i Tyska Östafrika .
• 29 juli – Scoutrörelsen grundas i England av general Robert Baden-Powell .

Augusti

• 1 augusti – Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
• 2 augusti – Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
• 10 augusti – Sveriges största trust skapas då flera betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
• 28 augusti – Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.

September

• 18 september – Göteborgs nya högskolebyggnad invigs med tal av Sveriges kronprins Gustaf och underhållning av operasångaren John Forsell .

Nya Zeeland blir dominion.

• 26 september – Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet .

Oktober

• 24 oktober – Flera städer förstörs vid en jordbävning i Kalabrien i Italien .

November

• 8 november – Faximiltelegrafen (faxen) används för första gången i Frankrike .
• 13 november – Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.

Oklahoma.

• 16 november – Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen då Indianterritoriet och Oklahomaterritoriet slås samman.
• 27 november – Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor .
• November – Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer .

December

• 4 december
  • Carl August Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
  • Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
• 6 december – Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
• 8 december – Kung Oscar II av Sverige dör, 78 år gammal, och efterträds som kung av Sverige av sin son Gustaf V som antar valspråket "Med folket för fosterlandet" .
• 9 december – Delar av Stockholms garnison med kungliga Livgardet till häst i spetsen svär trohetseden till kung Gustaf V .
• 10 december – Britten Rudyard Kipling får Nobelpriset i litteratur .
• 19 december – Vid en explosion i en kolgruva i Jacobs Creek i Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare. Dagen därpå inträffar en liknande explosion i en kolgruva i Yolande i Alabama, vilken dödar 91 gruvarbetare.

Okänt datum

• Trippelentanten bildas av Frankrike, Storbritannien och Ryssland .
• Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen .
• Den svenska Nationalföreningen mot emigrationen bildas.
• Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
• Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
• Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
• Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
• Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
• Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
• AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
• AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
• Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
• Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
• Panamakanalen påbörjas.
• I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet
• I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan.
• Sveriges första kvinnliga förlossningsläkare tillträder tjänst .
• I Sverige bildas Föreningen kvinnor i statens tjänst .
• Genom det "santessoriska målet" får homosexualiteten ett ansikte
• Hjalmar Branting blir ordförande i SAP:s verkställande utskott .

Födda

• 2 januari – Gordon L. Allott, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1973.
• 3 januari – Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 4 januari – Marte Harell, österrikisk skådespelare.
• 6 januari
  • Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
  • Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.
• 11 januari – Pierre Mendès-France, fransk politiker.
• 13 januari
  • George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare.
  • Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
• 15 januari – Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
• 22 januari
  • Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare.
  • Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
• 23 januari
  • Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
  • Andrex, fransk skådespelare.
  • Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
  • Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.
• 27 januari – Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.
• 5 februari – Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj–1 juni 1958.
• 17 februari – Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
• 21 februari – W. H. Auden, brittisk poet.
• 22 februari – Robert Young, amerikansk skådespelare.
• 27 februari – Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
• 8 mars – Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
• 11 mars – Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.
• 13 mars
  • Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker.
  • Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
• 14 mars – Björn-Erik Höijer, svensk författare.
• 15 mars
  • Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska .
  • Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
• 27 mars – Tom Walter, svensk skådespelare.
• 28 mars – Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.
• 2 april – Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
• 9 april – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
• 11 april
• Nina Scenna, svensk skådespelare.
  • Nancy Eriksson, svensk socialdemokratisk politiker.
• 13 april – Harold Stassen, amerikansk militär och politiker.
• 14 april – Francois Duvalier, haitisk diktator.
• 15 april – Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
• 18 april – Robert Laycock, brittisk general.
• 25 april – Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
• 29 april
  • Tino Rossi, italiensk sångare.
  • Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
• 4 maj – Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat).
• 9 maj
  • Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
  • Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
• 12 maj
  • Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
  • Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
• 13 maj – Daphne du Maurier, brittisk författare.
• 14 maj – Ayub Khan, pakistansk president 1958-1969.
• 15 maj – Thomas J. Dodd, amerikansk politiker, senator 1959–1971.
• 22 maj
  • Hergé, belgisk serietecknare.
  • Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
• 23 maj – Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
• 24 maj – Leif Reinius, svensk arkitekt.
• 25 maj – U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948–1958 och 1960–1962.
• 26 maj
  • John Wayne, amerikansk skådespelare.
  • Hans Grüneberg, brittisk genetiker.
• 27 maj – Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
• 1 juni – Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
• 7 juni – Sigvard Bernadotte andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.
• 9 juni – Olof Widgren, svensk skådespelare.
• 24 juni – Jean Schlumberger, fransk-elsassisk smyckekonstnär.
• 25 juni – Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 27 juni – Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959–1963 och 1967–1971.
• 2 juli – Charles P. Nelson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1949–1957.
• 4 juli – Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
• 6 juli
  • Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
  • Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
• 8 juli – Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
• 14 juli
  • Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
  • Olive Borden, amerikansk skådespelare.
• 16 juli – Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
• 18 juli – H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
• 19 juli – Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
• 21 juli – Georg Rydeberg, svensk skådespelare .
• 26 juli – Sven Arvor, svensk skådespelare.
• 10 augusti – Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
• 13 augusti – Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
• 14 augusti – Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
• 18 augusti – John Kerr, skotsk fysiker.
• 25 augusti – Ruben Josefson, svensk ärkebiskop 1967–1972.
• 30 augusti – Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
• 9 september – Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
• 15 september
  • Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958 .
  • Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 18 september
  • Leon Askin, österrikisk skådespelare.
  • Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 september – Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
• 23 september – Herbert Kappler, tysk SS-officer.
• 26 september – Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
• 29 september – Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
• 4 oktober – Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
• 5 oktober
  • Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf.
  • Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra".
  • Allan Shivers, amerikansk politiker.
• 9 oktober – Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
• 13 oktober – Yves Allégret, fransk regissör.
• 22 oktober – Emilie Schindler.
• 27 oktober – Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
• 2 november – Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
• 5 november – Allan Bohlin, svensk skådespelare.
• 6 november
  • Gustav Jonsson, svensk läkare som bildade Barnbyn Skå och lanserade begreppet "det sociala arvet" .
  • Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971.
• 7 november – Thor L. Brooks, svensk regissör.
• 11 november – Gunnar Engellau, svensk industriman, chef för Volvo .
• 14 november – Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare .
• 15 november
  • Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
  • Sune Waldimir, svensk kapellmästate i radio .
• 16 november – Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
• 26 november – Frances Dee, amerikansk skådespelare.
• 28 november – Alberto Moravia, italiensk författare.
• 1 december – Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
• 3 december – Bror Marklund, svensk skulptör.
• 15 december – Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
• 23 december – Alice Skoglund, svensk skådespelare.
• 24 december
  • John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal.
  • Isidor Feinstein Stone, amerikansk undersökande journalist.
• 25 december – Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
• 26 december – Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.

Avlidna

• 2 januari – Henry R. Pease, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.
• 12 januari – Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
• 18 januari – Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
• 24 januari – Russell A. Alger, amerikansk republikansk politiker och militär.
• 2 februari – Dmitrij Ivanovitch Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
• 10 februari – William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
• 12 februari – Frank W. Higgins, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
• 13 februari – Bruno Gebhardt, tysk historiker.
• 21 februari – Erik Gustaf Boström, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
• 9 mars – James L. Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.
• 11 mars – Jean Casimir-Perier, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.
• 30 mars – Henry George Elliot, brittisk diplomat.
• 31 mars – Galusha A. Grow, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1861–1863.
• 4 april – Lucile Grahn, dansk ballerina.
• 24 maj – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
• 11 juni – John Tyler Morgan, amerikansk general och politiker, senator 1877-1907.
• 7 juli – Annie Louisa Coghill, engelsk psalmförfattare.
• 17 juli – Hector Malot, fransk författare.
• 27 juli – Edmund Pettus, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897-1907.
• 13 augusti – John Long Routt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.
• 18 augusti – John Kerr, skotsk fysiker.
• 20 augusti – John I. Mitchell, amerikansk republikansk politiker.
• 4 september – Edvard Grieg, 64, norsk tonsättare (död på sitt lantställe Troldhaugen utanför Bergen) .
• 7 september – Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
• 21 september – James H. Lane, amerikansk professor och general.
• 10 november – Louis E. McComas, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.
• 25 november – Ludvig Mylius-Erichsen, dansk författare och polarforskare.
• 8 december – Oscar II, 78, kung av Sverige sedan 1872 och av Norge 1872–1905.
• 17 december – Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
• 21 december – Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
• Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
• Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.
• Albert Samuel Gatschet, amerikansk etnograf.

Nobelpris

• Fysik – Albert A. Michelson, USA
• Kemi – Eduard Buchner, Tyskland
• Medicin – Alphonse Laveran, Frankrike
• Litteratur – Rudyard Kipling, Storbritannien
• Fred
  • Ernesto Moneta, Italien
  • Louis Renault, Frankrike

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1907.
  Bilder & media