1907

Wikipedia

1907 - MCMVII
År: 1904 - 1905 - 1906 1907 1908 - 1909 - 1910
Decennium: 1880-talet - 1890-talet 1900-talet 1910-talet - 1920-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1907
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914	Regent: Oscar II kung 1872-1907 Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Arvid Lindman 1906-1911
Finland 1907
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: N. N. Gerhard 1905-1908
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	63 – 64
Buddhistisk kalender	2451
Nengō (Japan)	Meiji 40
Judisk kalender	5667 – 5668
Muslimsk kalender	1324 – 1325
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1285 – 1286
Sakakalendern (Indien)	1829 – 1830
Thailändsk solkalender	2450

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 3 januari - Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.
• 14 januari - Ett jordskalv utbryter i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.
• 15 januari - Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.
• 24 januari - General Baden-Powell startar pojkscouterna.
• 25 januari - Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt.
• 11 mars - Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av uppfinnaren Sven Wingquist. Den har från början 15 anställda.
• 18 mars - Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5.000 kronor, men kan gripas en månad senare.
• 22 mars - Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.
• 17 april - August Strindbergs Ett drömspel har urpremiär på Svenska teatern med Harriet Bosse i huvudrollen.
• 20 april - De första svenska majblommorna börjar säljas.
• 2 maj - Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.
• 11 maj - Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av riksdagen.
• 14 maj - Rösträtt till Andra kammaren införs i Sverige för män över 24 år. Systemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan.
• 22 maj - Svenska Vitterhetssamfundet instiftas i Uppsala.
• 25 maj - Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan.
• 1 juni - Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas.
• 4 juni - Idrottsklubben Helsingborgs IF grundas.
• 6 juni - Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.
• 8 juni - Nordiska museets nya byggnad på Djurgården invigs.
• 25 juli - Scoutrörelsen grundas i England av Robert Baden-Powell.
• 1 augusti - Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.
• 2 augusti - Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.
• 10 augusti - Tre betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.
• 28 augusti - Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.
• 23 september- IFK Skövde Handboll bildas vid ett möte på Västra Folkskolan i Skövde.
• 26 september - Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet.
• 13 november - Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.
• 16 november - Oklahoma blir den 46:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 26 november - Intima teatern, en experimentteater vid Norra Bantorget i Stockholm, öppnas på initiativ av August Strindberg och August Falck.
• November - Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer.
• 4 december
  • Carl-Gustaf Ehrensvärd blir svensk sjöminister.
  • Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).
• 6 december - Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.
• 8 december - Sveriges kung Oscar II dör och efterträds på den svenska tronen av sin son Gustaf V.
• 19 december – Vid en kolgruveexplosion i Jacobs Creek, Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare.
• 20 december - Vid en kolgruveexplosion i Yolande, Alabama omkommer 91 gruvarbetare.
• 27 december - Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor.
• Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen.
• Den svenska Nationalföreningen mot emigration bildas.
• Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer.
• En ny svensk arrendelag införs.
• Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott.
• Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål.
• Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig.
• Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången når Sverige.
• Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid.
• AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar.
• AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar.
• Dramatiska teatern i Stockholm invigs med Strindbergs Mäster Olof.
• Den första svenska skönhetstävlingen anordnas.
• Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås.
• Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå skall utreda frågan om samernas skolgång.
• De första svenska mästerskapen i bandy äger rum.
• Panamakanalen påbörjas.

[redigera] Födda

• 3 januari - Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 4 januari - Marte Harell, österrikisk skådespelare.
• 6 januari
  • Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
  • Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.
• 11 januari - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
• 13 januari
  • George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare.
  • Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.
• 15 januari - Marcello Pagliero, fransk skådespelare.
• 22 januari
  • Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare.
  • Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.
• 23 januari
  • Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare.
  • Andrex, fransk skådespelare.
  • Dan Duryea, amerikansk skådespelare.
  • Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.
• 27 januari - Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.
• 5 februari - Pierre Pfimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj-1 juni 1958.
• 17 februari - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.
• 21 februari - W. H. Auden, brittisk poet.
• 22 februari - Robert Young, amerikansk skådespelare.
• 27 februari - Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
• 8 mars - Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.
• 13 mars
  • Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker.
  • Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.
• 14 mars - Björn-Erik Höijer, svensk författare.
• 15 mars
  • Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska.
  • Jimmy MacPartland, amerikansk jazzmusiker (clarinett).
• 27 mars - Tom Walter, svensk skådespelare.
• 28 mars - Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.
• 2 april - Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus).
• 9 april - Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist).
• 11 april - Nina Scenna, svensk skådespelare.
• 14 april - Francois Duvalier, haitisk diktator.
• 15 april - Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.
• 25 april - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
• 29 april
  • Tino Rossi, italiensk sångare.
  • Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
• 4 maj - Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat).
• 9 maj
  • Baldur von Schirach, nazistisk politiker.
  • Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.
• 12 maj
  • Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet.
  • Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.
• 13 maj - Daphne du Maurier, brittisk författare.
• 14 maj - Ayub Khan, pakistansk president 1958-1969.
• 22 maj
  • Hergé, belgisk serietecknare.
  • Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
• 23 maj - Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare
• 24 maj - Leif Reinius, svensk arkitekt.
• 25 maj - U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948-1958 och 1960-1962.
• 26 maj - John Wayne, amerikansk skådespelare.
• 27 maj - Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.
• 1 juni - Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.
• 7 juni - Sigvard Bernadotte andre son till Gustav VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.
• 9 juni - Olof Widgren, svensk skådespelare.
• 25 juni - Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 4 juli - Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.
• 6 juli
  • Arvid Brenner, tysk-svensk författare.
  • Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
• 8 juli - Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
• 14 juli
  • Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör.
  • Olive Borden, amerikansk skådespelare.
• 16 juli - Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.
• 18 juli - H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
• 19 juli - Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.
• 21 juli - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
• 26 juli - Sven Arvor, svensk skådespelare.
• 10 augusti - Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.
• 13 augusti - Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.
• 14 augusti - Ulla Billquist, svensk populärsångerska.
• 18 augusti - John Kerr, skotsk fysiker.
• 30 augusti - Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
• 9 september - Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wessel-sången.
• 15 september
  • Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958.
  • Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 18 september
  • Leon Askin, österrikisk skådespelare.
  • Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 september - Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
• 23 september - Herbert Kappler, tysk SS-officer.
• 26 september - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
• 29 september - Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.
• 4 oktober - Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.
• 5 oktober - Mrs Miller, amerikansk ”sångerska”, som sjöng hellre än bra.
• 13 oktober - Yves Allégret, fransk regissör.
• 22 oktober - Emilie Schindler.
• 27 oktober - Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.
• 2 november - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
• 5 november - Allan Bohlin, svensk skådespelare.
• 6 november - Gustav Jonsson, svensk läkare som lanserade begreppet "det sociala arvet".
• 7 november - Thor L. Brooks, svensk regissör.
• 14 november - Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare.
• 15 november - Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler.
• 16 november - Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
• 26 november - Frances Dee, amerikansk skådespelare.
• 28 november - Alberto Moravia, italiensk författare.
• 1 december - Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
• 3 december - Bror Marklund, svensk skulptör.
• 15 december - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
• 23 december - Alice Skoglund, svensk skådespelare.
• 24 december - John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal.
• 25 december - Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.
• 26 december - Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.

[redigera] Avlidna

• 12 januari - Fredric Pettersson i Tjärsta, svensk arrendator och riksdagspolitiker.
• 18 januari - Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.
• 2 februari - Dmitrij Ivanovitch Mendelejev, rysk kemist, periodiska systemets skapare.
• 10 februari - William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.
• 21 februari - Erik Gustaf Boström, svensk godsägare, politiker (Lantmannapartiet), statsminister 1891-1900 och 1902-1905.
• 30 mars - Henry George Elliot, brittisk diplomat.
• 31 mars - Galusha A. Grow, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1861-1863.
• 4 april - Lucile Grahn, dansk ballerina.
• 7 juli - Annie Louisa Coghill, engelsk psalmförfattare.
• 17 juli - Hector Malot, fransk författare.
• 18 augusti - John Kerr, skotsk fysiker.
• 4 september - Edvard Grieg, norsk tonsättare.
• 7 september - Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
• 25 november - Ludvig Mylius-Erichsen, dansk författare och polarforskare.
• 8 december - Oscar II, kung av Sverige 1872-1907, kung av Norge 1872-1905.
• 17 december - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
• 21 december - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
• Petrus Blomberg, svensk sångare, organist och tonsättare.
• Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Albert A. Michelson, USA
• Kemi - Eduard Buchner, Tyskland
• Medicin - Alphonse Laveran, Frankrike
• Litteratur - Rudyard Kipling, Storbritannien
• Fred
  • Ernesto Moneta, Italien
  • Louis Renault, Frankrike