Försvarsbeslutet 1914

Försvarsbeslutet 1914 eller vid den tiden kallat 1914 års härordning var ett försvarsbeslut som fattades av Sveriges riksdag den 12 september 1914.

Bakgrund

Försvarsbeslutet eller härordnigningen kom att framarbetas av Hjalmar Hammarskjöld efter att Karl Staaff blivit tvungen att avgå i samband med Borggårdskrisen. Hjalmar Hammarskjöld tillträdde den 17 februari 1914 som statsminister och var även Krigsminister fram till och med den 15 augusti 1914. Försvarsfrågan dock ej var löst vid första världskriget utbrott, men samtliga riksdagspartier ense om att neutralitet skulle gälla.

När beslut om Krigsmakten kom beslutades bland annat:

• Värnpliktstiden ändrades så att den kom att infalla ett år tidigare vid 20-års ålder och sträckte sig fram till 42 års ålder och omfattade då totalt 23 år.
• Övningstiden för värnpliktiga kom att utökades och omfattade mellan 340-365 dagar medan 485 dagar kom att gälla för reservbefäl.
• Härordningen, dvs. storleken på armén skulle 1925 omfatta tolv arméfördelningar. Utökningen av krigsmakten skulle ske under en 10 års period, det vill säga mellan 1915 och 1925. Efter 1925 ansågs man att krigsmakten skulle minskas.
• Flottplanen – var en plan av modernisering av flottansfartyg, vilken skulle ske i fyra st femårsetapper fram till år 1934. Övningstiden de värnpliktiga skulle uppgå till 360 dagar.

Sammanfattningsvis – på grund av tidigare regeringskris kom regeringen Hammarsköld att ta itu med upprustning av Sveriges försvar, armén och flottan först när första världskriget hade börjat. Det svenska flygvapnet vid denna tid befann sig på prov och försöksstadiet. År 1916 fanns det cirka 30.000 soldater tillgängliga. Och upprustningen skulle vara avslutad år 1925.

Arméns storlek

1:a till och med 6.e arméfördelningarna var s.k linjefördelningar medan 11.e till och med 16.e arméfördelningarna var reservfördelningar och utgjorde kust- och gränsförsvaret.

Arméfördelningen	Brigad	Ingående regementen	Brigad	Ingående regementen	Fördelningsförband
I. arméfördelningen	1.infanteribrigaden	I 11 och I 16	2. infanteribrigaden	I 24 och I 25	A 3, K 5, K 6, K 7, T 4.
II. arméfördelningen	3.infanteribrigaden	I 4 och I 5	4. infanteribrigaden	I 12 och I 21	A 6, K 4, T 6.
III. arméfördelningen	5.infanteribrigaden	I 9 och I 15	6. infanteribrigaden	I 6 och I 17	A 2, A 10, K 3, Ing 2, T 2.
IV. arméfördelningen	7.infanteribrigaden	I 1 och I 2	8. infanteribrigaden	I 3 och I 10	A 1, A 9, Ing 1, Ing 3, K 1, T 1.
V. arméfördelningen	9.infanteribrigaden	I 8 och I 18	10. infanteribrigaden	I 13 och I 22
VI. arméfördelningen	11.infanteribrigaden	I 14 och I 23	12. infanteribrigaden	I 20 och I 28	A 4, K 8, T 3.

Utöver arméfördelningarna fanns trupper organiserade i Boden och på Gotland.

• Bodens trupper bestod av I 19, A 8 och Ing 4
• Gotlands trupper bestod av I 27 och A 7

Övriga förändringar

Mellan åren 1914 och 1925 kom nedan förändringar att göras inom Krigsmakten.

Artilleriet

Artilleriregementena erhöll ny beteckning, tex A 1 för Svea artilleriregemente. Samtidigt som varje regemente kom att sätta upp dubbla fältartilleriregemente.

• A 1 - Svea artilleriregemente, Stockholm
• A 2 - Göta artilleriregemente, Göteborg
• A 3 - Wendes artilleriregemente, Kristianstad
• A 4 - Norrlands artilleriregemente, Östersund
• A 5 - Upplands artilleriregemente, Uppsala
• A 6 - Smålands artilleriregemente, Jönköping
• A 7 - Gotlands artillerikår, Visby
• A 8 - Boden-Karlsborgs artilleriregemente, Karlsborg och Boden
• A 9 - Positionsartilleriregementet, Stockholm

Ingenjörstrupper

• Flygkompaniet bildas genom Fälttelegrafkårens detachement vid Axevalla hed och Malmen.
• Ing 3 det - Fälttelegrafkårens detachement i Boden
• Ing 5 - Norrlands ingenjörkår, Östersund. (Dock aldrig uppsatt)

Intendenturtrupperna

Ett nytt truppslag bildas med förläggning på fyra orter.

• Int 1 - Intendenturkompaniet i Stockholm
• Int 2 - Intendenturkompaniet i Karlsborg
• Int 3 - Intendenturkompaniet i Boden
• Int 4 - Intendenturkompaniet i Sollefteå

Kavalleriet

• K 9 - Norrbottens kavallerikår, Boden (kom dock aldrig bli uppsatt).

Kustartilleriet

Inom organiseras och bildas.

• Hemsö fästning och Luleå kustposition
• Hemsö kustartillerikår

Referenser

Noter

Vidare läsning

• Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
• Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
• Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)