1917
Från Wikipedia
1917 (MCMXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari – I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter [1].
- 8 januari – Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
- 15 januari – Brödet ransoneras i Sverige då världskriget omöjliggjort sädimport och svenska skörden slagit fel [1]. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person [2].
- 17 januari – USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.
- 21 januari – En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.
- 29 januari – Victor Sjöströms film "Terje Vigen", efter Henrik Ibsens roman, har biopremiär [2] och inleder svensk films storhetstid [3].
- 31 januari – Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.
[redigera] Februari
- 1 februari – Tyskland skärper oinskränkta ubåtskriget, alla handelsfartyg till Storbritannien skall sänkas, även om de åker under neutrala staters flagg. 134 fartyg sänks på tre veckor [4].
- 3 februari – USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
- 5 februari – Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem
- 19 februari – Kafferansonering införs i Sverige, senare under månaden även mjölkransonering [2].
- 24 februari – Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermanntelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmermann ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
- 25 februari – Tyska u-båtar beordras att sänka alla fientliga och neutrala fartyg utanför Storbritannien [1].
- 26 februari – 11 personer omkommer då ett invalidtåg rusar genom fellagd växel och välter i Holmsveden i Hälsingland.[5]
[redigera] Mars
- Mars – Zimmermanntelegrammet publiceras i amerikansk press.
- 1 mars – Osmanska riket byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska [1].
- 10 mars (NS) – Uppror utrbyter i Petrograd [1]. Furst Georgij Lvov bildar provisotisk regering, och beordrar att tsarfamiljen tas till fånga [4]. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
- 15 mars – Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts [6].
- 27 mars – Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister. SAP vill bli av med honom, och kallar honom för "tyskvänlige Hungerskjöld" då han får skulden för prisstegringarna och ransoneringarna [2]. Sveriges riksdag har förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal med Sverige.
- 30 mars – Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister och ersätter Hjalmar Hammarskjöld [1]. Arvid Lindman blir utrikesminister [2] och Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.
[redigera] April
- 1 april – Sverige erkänner Rysslands provisoriska regering [2] som tillsatts efter ryske tsarens abdikation i mars 1917 [2].
- 4 april – Hunger- och militärdemonstrationerna 1917 inleds med oroligheter i Borlänge, Hagfors, Hofors, Linköping och Skara
- 2 april – USA:s kongress röstar för krig mot Tyskland.
- 6 april – USA förklarar Tyskland krig efter ja-röster i USA:s kongress, och USA går in i kriget på samma sida som Frankrike och Storbritannien.[1] Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermantelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
- 13 april – På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater [7].
- 16 april
- Vladimir Lenin anländer till Petrograd efter tågresa i plomberad järnvägsvagn genom Tyskland och Sverige [1]. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
- Som en följd av livsmedelsbristen i Sverige uppstår hungerskravaller i Västervik [1].
- 16–23 april – Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
- 20 april – Verkstadsklubbarnas medlemmar i Västerås protesterar mot dålig livsmedelsförsörjning i Sverige [8].
- 22 april – 10 000 personer demonstrerar utanför svenska riksdagshuset [9].
- 23 april – Amerikanske komikern Buster Keaton har premiär på sin första film, "The Butcher Boy" [1].
- 24 april – Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.
- 27 april – I Stockholm demonstrerar 5 000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och de höjda livsmedelspriserna [1]. De protesterar utanför Mjölkcentralens centraler på Torsgatan i Stockholm [2].
- 28 april – En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i Sveriges riksdag upplöses kåren [7].
[redigera] Maj
- 1 maj – 590 000 personer deltar i de största demonstrationerna någonsin i Sverige, med fred som främsta krav. Hungerupplopp har sedan en tid inträffat på flera svenska orter.[10]. I Göteborg samlas 500 000 personer till demonstration [11].
- 4 maj – Vid hungerskravaller i Norrköping stormar kvinnor livsmedelsbutiker. Poliserna försöker först hejda demonstranterna, men ger snart upp [8]
- 13 maj - Eugenio Pacelli, utses till ärkebiskop av påve Benedictus[12]
- 13–16 maj – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti splittras då en grupp uteslutna ungsocialister bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti [1] under ledning av Zeth ”Zäta” Höglund [4]. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
- 23 maj - En månads oroligheter i Milano slutar då Italiens armé med våld slår ner anarkisterna och antikrigsrevolutionärer. 50 personer dödas, och 800 arresteras.[13]
- 29 maj–4 juni – Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
- 31 maj – Militär sätts in mot hungerdemonstranterna på svenska Seskarö sydväst om Haparanda [1].
- Maj – Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.
[redigera] Juni
- 5 juni
- Svensk polis attackerar rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset i Stockholm [2], där 20 000 arbetare samlas med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumultet utbryter när polisen spärrar vägen [8]
- Svensk polis gör chock mot rösträttsanhängare på Gustav Adolfs torg i Stockholm [7].
- 13 juni – Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.
- 14 juni – Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige [14].
- 29 juni – Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
[redigera] Juli
- 1 juli – 11-årige Pu Yi tillbaka som kejsare av Kina under två veckor efter en militärkupp som dock slås ner och republiken återinförs [4].
- 2 juli – Raskravaller bryter ut i St.Louis. Vita attackerar och dödar flera svarta.
- 9 juli – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 3 000 meter löpning. Under året tar han också rekorden på 1 500 meter och 2 000 meter [7].
- 18 juli – Karl XII:s grav öppnas för undersökningar.
- 21 juli – Rysslands provisoriska vänsterministär ombildas med Alexandr Kerenskij som ny regeringschef [1].
- 26 juli – Mjölk ransoneras i Sverige [4].
- 31 juli – Brittisk storoffensiv i Flandern startas [4].
- Juli – Aleksandr Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till Finland.
[redigera] Augusti
- 2 augusti – Myteri på tyskt slagskepp i Wilhelmshaven [4].
- 5 augusti – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 1 500 meter löpning med tiden 3.54.7 [2].
- 14 augusti – Kina förklarar Tyskland krig [6].
- 26 augusti – Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerpartiets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.
[redigera] September
- 8 september – I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD [7]. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
- 20 september – I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka [7]. Socialister och liberaler får majoritet, och svenske kungen säger att han inte kan acceptera Hjalmar Branting i Sveriges regering. Han vill i stället se en högerministär, parlamentarismen i Sverige ställs på prov [2].
- 29 september – Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm [7].
[redigera] Oktober
- 1 oktober – I Sverige bildar liberale ledaren Nils Edén en koalitionsregering där socialdemokraterna Hjalmar Branting, Erik Palmstjerna, Värner Rydén och Östen Undén blir de första socialdemokraterna i Sveriges regering [1].
- 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
- 17 oktober
- Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras [7].
- Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer [2].
- 18 oktober – Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning [4].
- 19 oktober – Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning i Sverige [7] och parlamentarismen slagit igenom.
- 24 oktober–18 november – Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto [6].
- 31 oktober – Norske författaren Knut Hamsuns roman Markens Gröda släpps och lägger grund till hans internationella berömmelse [1].
- Oktober – Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka igångsätter britterna, under Edmund H. Allenbys befäl, med effektivt understöd av flyg och medelhavsflottan, en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina.
[redigera] November
- 2 november – Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
- 7 november (NS) – I Ryssland störtas Alexandr Kerenskijs västmaktsorienterade regering, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin och Lev Trotskij griper makten [1].
- 15 november – Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av svenske flygpionjären Enoch Thulin [7].
- 20 november
- 28 november – Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.
[redigera] December
-
- Finlands lantdag proklamerar Finlands självständighet från Ryssland [1].
- I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition – och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
- 7 december
- 12 december – En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur, och 550 personer omkommer [5]
- 13 december – Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal. Framför allt handlar det om överlåtelse av svenska fartyg och minskad svensk malmexport till Tyskland [2].
- 15 december – Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
- 31 december
- Rysslands bolsjevikregering erkänner Finland som självständig stat [6].
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
- December
[redigera] Okänt datum
- Amerikanska soldater landstiger i Chungking, Kina för att skydda amerikaner under en politisk kris [15].
- USA skickar soldater till Kuba för att skydda amerikanska intressen under uppror [15].
- USA:s räder in i norra Mexiko, som pågått sedan 1914, upphör [15].
- Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav V:s bibel, stadfästs [16]. Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
- Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen.
- Passtvånget återinförs i Sverige [17]..
- Sverige inför visumtvån för alla utlänningar.
- 1 200 grankottar säljs för 90 öre hektolitern i Sverige [7].
- De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti.
- Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA.
- Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
- Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg.
- Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag.
- Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium.
- Lions Club bildas i Chicago
- I Sverige inför Stockholms tjänarinneförening begreppet "hembiträde" som skall ersätta äldre begrepp som "tjänsteflicka", "tjänarinna" och "jungfru" [18].
- En internationell socialistisk fredskonferens hålls i Stockholm.
- Sveriges kronprinsessa startar insamling av ljus till behövande [7].
- Apparaten Pianophon göra alla pianon på biografer i Sverige självspelande [7].
- Körkort införs i Sverige [19].
[redigera] Födda
- 3 januari – Vernon A. Walters, amerikansk general och diplomat, FN-ambassadör 1985–1989.
- 10 januari – Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent.
- 12 januari – Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM.
- 17 januari
- Joseph W. Barr, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1968–1969.
- M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
- 24 januari – Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare.
- 25 januari – Jânio Quadros, Brasiliens president 1961.
- 26 januari – William Verity, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 1987–1989.
- 2 februari – Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961–1976.
- 3 februari – Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare.
- 4 februari – Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969–1971.
- 5 februari – Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef.
- 6 februari – Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelerska.
- 11 februari – Sidney Sheldon, amerikansk författare.
- 14 februari – Herbert A Hauptman, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 15 februari – Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.
- 20 februari – Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
- 21 februari – Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp).
- 25 februari – Anthony Burgess, brittisk författare.
- 26 februari – Robert Taft, Jr., amerikansk republikansk politiker, senator 1971–1976.
- 27 februari
- John Connally, amerikansk politiker.
- Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare.
- 2 mars – Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
- 6 mars
- Donald Davidson, amerikansk filosof.
- Will Eisner, amerikansk serieskapare.
- Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker.
- 11 mars – Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973–1984.
- 12 mars – Fritjof Hellberg, svensk skådespelare.
- 19 mars – Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
- 20 mars – Dame Vera Lynn, brittisk sångerska.
- 21 mars – Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog.
- 27 mars – Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980.
- 9 april – Rolf Kauka, tysk serietecknare.
- 17 april – Bill Clements, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Texas 1979–1983 och 1987–1991.
- 19 april – Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran.
- 22 april – Yvette Chauviré, fransk ballerina.
- 3 maj
- Gun Robertson, svensk skådespelare.
- Chris Wahlström, svensk skådespelare.
- 16 maj – George Gaynes, finsk-amerikansk skådespelare.
- 21 maj – Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason).
- 22 maj – Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker.
- 23 maj – Tatiana Riabouchinska, rysk ballerina och koreograf.
- 28 maj
- Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
- Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent.
- 29 maj – John F. Kennedy, amerikansk politiker, USA:s president 1961–1963.
- 31 maj
- Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor
- Eric Sundquist, svensk skådespelare.
- 4 juni – Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator 1974 och 1976–1995.
- 6 juni – Maria Montez, amerikansk skådespelare.
- 7 juni – Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare.
- 9 juni – Ullastina Rettig, svensk skådespelare.
- 14 juni – Atle Selberg, norsk matematiker.
- 18 juni – Erik Ortvad, dansk målare.
- 25 juni – Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare [7].
- 28 juni – Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik.
- 30 juni – Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 2 juli
- Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik.
- Murry Wilson, amerikansk musikproducent.
- 8 juli – Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943.
- 15 juli – Nur Mohammad Taraki, president i Afghanistan 1978-1979.
- 19 juli – William Scranton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Pennsylvania 1963–1967.
- 22 juli – Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare.
- 26 juli – Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 3 augusti – Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare.
- 15 augusti
- Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare [7].
- Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980, martyr.
- 17 augusti – John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 22 augusti
- Per Anders Fogelström, svensk författare [7].
- John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist.
- 25 augusti – Mel Ferrer, amerikansk skådespelare.
- 26 augusti – William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981–1985.
- 2 september – Bodil Kjer, dansk skådespelerska.
- 4 september – Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960.
- 7 september – Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare.
- 9 september – Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör.
- 11 september – Herbert Lom, tjeckiskfödd brittisk skådespelare.
- 16 september – Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen.
- 20 september
- Göran Gentele, svensk regissör, operachef i Stockholm och New York [7].
- Fernando Rey, spansk skådespelare.
- 24 september – Otto Günsche, tysk SS-officer.
- 25 september – Devi Lal, indisk politiker chefsminister i Haryana 1987-1989.
- 29 september – Göran Gentele, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 30 september – Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige.
- 4 oktober – Violeta Parra, chilensk folkmusiker och konstnär
- 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
- 14 oktober – Violeta Parra, chilensk folksångerska.
- 15 oktober – Arthur M. Schlesinger, amerikansk historiker och författare.
- 17 oktober – Hans Strååt, svensk skådespelare.
- 18 oktober – Kjell Stensson, svensk radioprofil.
- 21 oktober
- Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
- Thorbjörn Widell, svensk skådespelare.
- 22 oktober – Joan Fontaine, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober
- Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare.
- Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
- 29 oktober – Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 2 november – Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent.
- 5 november – Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990.
- 19 november – Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984.
- 20 november – Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare.
- 30 november – Marianne Nielsen, svensk skådespelare.
- 4 december – Jan Brazda, svensk-tjeckisk konstnär.
- 6 december
- Kamal Jumblatt, libanesisk politiker.
- Olof Sundby, svensk ärkebiskop 1972–1983.
- 10 december – Yahya Petra ibni Sultan Ibrahim, sultan av Kelantan 1960-1979.
- 13 december – Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 14 december
- Tove Ditlevsen, dansk poet och författare.
- C.-H. Hermansson, svensk politiker, VPK-ledare 1964–1975 och författare [7].
- 16 december – Sir Arthur C. Clarke, brittisk science fiction-författare.
- 18 december – Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare.
- 20 december – Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 21 december – Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare.
- 23 december – Sven Aage Andersen, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare.
- 25 december – Toivo Pawlo, svensk skådespelare.
- 27 december – Barbro Kollberg, svensk skådespelerska.
- Justin Ahomadegbé, president i Dahomey, nuvarande Benin.
- Astrid Kristensson, jurist och politiker (M), landshövding i Kronobergs län.
[redigera] Avlidna
- 10 januari – William F. Cody Buffalo Bill, amerikansk pionjär och showman.
- 11 januari – Wayne MacVeagh, amerikansk diplomat och politiker, USA:s justitieminister 1888.
- 16 januari
- George Dewey, amerikansk amiral.
- Addison G. Foster, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.
- 10 februari – John William Waterhouse, brittisk målare, prerafaelit.
- 8 mars – Ferdinand von Zeppelin, tysk general och luftskeppskonstruktör.
- 31 mars – Emil von Behring, tysk läkare, nobelpristagare.
- 1 april – Scott Joplin, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.
- 14 april – Ludwig Zamenhof, polsk ögonläkare, Esperantos uppfinnare.
- 23 maj – Harry Lane, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913-1917.
- 29 maj – Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.
- 4 juni – John M. Haines, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915.
- 30 juni – Jonathan Chace, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.
- 6 juli – Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
- 12 juli – Hugo Simberg, finländsk konstnär.
- 14 juli – Paul Peter Waldenström, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
- 20 juli – Iwan von Müller, tysk klassisk filolog.
- 30 juli – Paul Gerdt, rysk dansör och koreograf.
- 3 augusti – Ferdinand Georg Frobenius, tysk matematiker.
- 12 augusti – Eduard Buchner, tysk kemist, nobelpristagare.
- 17 augusti – Hubert Henry Davies, brittisk författare och pjäsförfattare.
- 3 september
- Albin Lavén, svensk skådespelare.
- Henrik Menander, svensk sångdiktare.
- 13 september- Erik Norman, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 27 september – Edgar Degas, fransk konstnär, målare.
- 1 oktober – Ivan Aguéli, svensk konstnär [7].
- 15 oktober – Mata Hari, nederländs dansös och spion, avrättad.
- 21 oktober – Paul O. Husting, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915-1917.
- 4 november – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 november – Adolph Wagner, tysk ekonom och politiker.
- 11 november – Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
- 15 november – Émile Durkheim, fransk sociolog.
- 17 november – Auguste Rodin, fransk skulptör.
- 7 december – Léon Minkus, österrikisk kompositör.
- 23 december – Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.
- 24 december – Francis G. Newlands, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903-1917.
[redigera] Nobelpris [20]
- Fysik – Charles Glover Barkla, Storbritannien
- Kemi – Inget pris utdelades
- Medicin – Inget pris utdelades
- Litteratur
- Karl Gjellerup, Danmark
- Henrik Pontoppidan, Danmark
- Fred – Internationella Röda Korset
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1917, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Sverige 1900-talet – 1917, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Med svenskheten i högsätet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1911, 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1917 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hundra år i Sverige – 1917, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 52 – Hungerkravaller i Sverige
- ^ Hundra år i Sverige – De hungriga åren: Plundringar och jobberi, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Hundra år i Sverige – De hungriga åren – Finland fritt – och Åland?, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 52 – En flygande svensk torped
- ^ L'Osservatore Romano, Weekly Edition in English, 12/19 August 1998, page 9
- ^ Seton-Watson, Christopher. 1967. Italy from Liberalism to Fascism: 1870 to 1925. London: Methuen & Co. Ltd. Pp. 468–9
- ^ Faktakalendern 2000 – 1917 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ Sverige 1900-talet – Fädernas kyrka – kärast bland samfund?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – De nya svenskarna: Mellan assimilation och mångfald, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”IFAU 2006 – Regleringen av arbetsmarknad”. http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2006/r06-07.pdf.
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/bil.html. – Sverige rullar in i 1900-talet, 1999
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1917.
