1 juli

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     1 juli     ►►
Veckodag 2014: Tisdag
Jun · Juli · Aug
Årets 182:a dag
(183:e under skottår)
183 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 1 juli

Se även Mall:1 juli

1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår). Det återstår 183 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Burundi Burundi (till minne av självständigheten från Belgien denna dag 1962)
  • Kanada Kanada (till minne av grundandet av Kanadensiska konfederationen denna dag 1867)
  • Rwanda Rwanda (till minne av självständigheten från Belgien denna dag 1962)
  • Somalia Somalia (till minne av grundandet av republiken denna dag 1960) (utbrytarstaten Somaliland firar dock nationaldag 18 maj)

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Aron och Mirjam
  • Föregående i bokstavsordning
    • Arent – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Arild – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Aron – Namnet infördes, till minne av Moses bror med detta namn, på dagens datum 1708 och har funnits där sedan dess.
    • Mirjam – Namnet infördes 1986 på 5 juli, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1708 – ?
    • 1708–1900 – Aron
    • 1901–1985 – Aron
    • 1986–1992 – Aron, Arent och Arild
    • 1993–2000 – Aron och Mirjam
    • Från 2001 – Aron och Mirjam
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1569Kungariket Polen och storfurstendömet Litauen går genom unionen i Lublin samman i realunion och bildar det Polsk-litauiska samväldet. De båda rikena har varit i personalunion (det vill säga haft samma regent) i nästan 200 år (sedan unionen i Krewo 1385), men nu stärks alltså unionsbanden ytterligare. Under 1500- och 1600-talen är samväldet ett av Europas största och mäktigaste länder med en yta på en miljon kvadratkilometer och 11 miljoner innevånare vid höjdpunkten i början av 1600-talet. Unionen äger bestånd fram till 1795, då Polens tredje delning gör att landet helt upphör som självständig stat och försvinner från den europeiska kartan. När Polen och Litauen återuppstår som självständiga länder vid första världskrigets slut (1918) återupptas inte unionen.
  • 1690 – Den katolske och jakobitiske kungen Jakob II av England, Skottland och Irland blir besegrad av den protestantiske tronkrävaren Vilhelm av Oranien i slaget vid Boyne nära Drogheda strax norr om Dublin på Irland, då Jakobs 25 000 man starka armé förlorar till Vilhelms här på 36 000 man (Vilhelms förluster uppgår till 750 man, medan Jakobs är dubbelt så stora). Jakob har blivit avsatt från sina troner redan 1688 genom den ärorika revolutionen, men då han vägrar acceptera avsättningen har krig utbrutit mellan honom och den nye kungen Vilhelm. Även om kriget inte tar slut förrän året därpå blir slaget en vändpunkt i kriget, som sedermera leder till att Jakob tvingas i landsflykt under resten av sitt liv. Det blir också det mest kända slaget i Irlands historia och minnet av det firas varje år av Oranienorden med marscher genom olika delar av Nordirland.[a]
  • 1855Sveriges första frimärken utkommer och har Sveriges riksvapen som motiv samt finns i valörer mellan 3 och 24 skilling banco. I och med detta inför även Sverige den reformering av postbefordran, som frimärken innebär, nämligen att man får enhetligt porto, så att priset på att skicka brevförsändelser varierar beroende på vikt och storlek, istället för som tidigare att man har fått betala olika beroende på hur långt försändelsen ska skickas. Systemet har börjat i Storbritannien 15 år tidigare (1840) och sedan dess spritt sig över Europa – till Danmark har det kommit 1851, i Norge införs det samma år som i Sverige och i Finland 1856.
  • 1863 – En sydstatsarmé på 72 000 man, ledd av general Robert E. Lee, drabbar samman med en nordstatshär på 94 000 man, ledd av general George Meade vid Gettysburg i Pennsylvania. Detta blir inledningen på slaget vid Gettysburg, som varar till den 3 juli och blir den blodigaste drabbningen under det amerikanska inbördeskriget. Det blir också vändpunkten i kriget, då nordstatssidans seger den 3 juli stoppar general Lees invasion i norr och ger nordstatarna initiativet i kriget.
  • 1867 – Det så kallade Brittiska Nordamerikafördraget, som har undertecknats den 29 mars samma år, träder i kraft och genom detta skapas Kanada som den första självständiga dominionen inom det brittiska imperiet.[1] Den tidigare provinsen Kanada delas upp i Ontario och Québec, vilka tillsammans med New Brunswick och Nova Scotia bildar den nya konfederationen. Även om Kanada idag (2014) till största delen är självständigt ingår det fortfarande i det brittiska samväldet och den brittiska monarken är fortfarande Kanadas formella statsöverhuvud. På grund av ikraftträdandet firas 1 juli idag som Kanadas nationaldag.
  • 1868Högbanan West Side and Yonkers Patent Railway i New York invigs. Det är världens första kabelspårväg, där tågen drivs med en kabel, som löper mellan rälerna och i sin tur drivs av ånglok, placerade i källare utmed banan. Banan blir dock ingen framgång, då kabeln ofta går sönder och man även drabbas av andra problem. Redan 1870 går företaget, som driver banan, i konkurs och efterträdaren bygger om den till ångloksdrift. Den förblir därefter i bruk till 1940, då den monteras ner, förutom en liten del över Harlemfloden, som förblir i drift fram till 1958.
  • 1893
    • Järnvägen Saltsjöbanan, som går mellan Slussen i Stockholm och den nybyggda förorten Saltsjöbaden invigs. Den är en del i Knut Agathon Wallenbergs önskan att Saltsjöbaden ska bli exklusiv badort för bättre stockholmarna och detta lyckas väl. Banan blir från början mycket lönsam (även det faktum att familjen Wallenbergs fabriker i det intilliggande Nacka använder den för godstransporter bidrar till detta) och 1913 blir den en av de första i Sverige, som elektrifieras. Från början slutar den dock några 100 meter från Slussen och först 1935, i samband med byggandet av den nuvarande trafikplatsen där, dras banan ända fram dit.
    • De båda svenska missionärerna Anders Daniel Johansson och Otto Wikholm blir mördade i Songbu i den kinesiska Hubeiprovinsen. Morden får stor uppmärksamhet i både Sverige och Kina och leder till långvariga förhandlingar mellan den nyutnämnde svensk-norske konsuln Carl Bock och Hubeis vicekung Zhang Zhidong. Så småningom avrättas två personer, misstänkta för morden.
  • 1908 – Morsesignalen SOS (- -- -- --   --   --   -- -- -- -; ”tre korta, tre långa, tre korta”) tas i bruk som internationell nödsignal. 1906 har tyskarna vid en internationell konferens i Berlin föreslagit SOE som internationell nödsignal, då denna har använts i Tyskland ett tag. Man väljer dock den andra, eftersom E (i morsealfabetet representerat med endast en punkt) anses för kort och SOS anses lättare, då det är mer rytmiskt. Den nya signalen ersätter därmed det gamla nödanropet CQD. I efterhand har det bland annat uppstått en myt om att SOS skulle vara en förkortning för ”Save Our Souls” (”rädda våra själar”) och att fartyget RMS Titanic skulle ha varit det första, som använde SOS vid sin förlisning. Det troliga är dock istället att de konservativa engelsmännen vid förlisningen 1912 ännu inte hade övergett CQD, men att detta blev sista gången denna signal användes.
  • 1916Ententen inleder slaget vid Somme, som pågår till den 18 november och blir ett av de blodigaste slagen på västfronten under första världskriget. Inledningsvis deltar 280 000 man på ententens sida och 260 000 man på den tyska, men allteftersom offensiven drar ut på tiden och slukar fler dödsoffer tvingas båda sidor sätta in fler och fler mannar, tills slutligen 1,2 miljoner man har satts in på ententensidan och nästan 1,4 miljoner på den tyska sidan. Över 600 000 man stupar på den västallierade sidan, medan tyskarna förlorar uppåt 500 000 man under de fyra och en halv månad, som slaget varar. Efteråt får många befälhavare skarp kritik för de stora förlusterna i människoliv, vilka inte leder till så stora framgångar, som man har hoppats på.
  • 1941 – Den amerikanska etermediakommissionen Federal Communications Commission (FCC) ger tillåtelse till sändning av kommersiell, reklamfinansierad tv i USA. Samma dag utfärdar kommissionen reklam-tv-licenser till två radiobolag, som genast inleder tv-sändningar. Det ena är WNBC, som sedermera utvecklas till National Broadcasting Company (NBC) och det andra är WCBW, som sedermera blir Columbia Broadcasting System (CBS). Dessa blir rikstäckande i USA och är idag två av landets största tv-nätverk (NBC är till och med det näst största i världen, efter brittiska BBC).
  • 1942 – Den svenske löparen Gunder Hägg inleder en period på 80 dagar (fram till 20 september) under vilken han slår inte mindre än 10 världsrekord. Därmed innehar han ett kort tag världsrekorden i löpning på samtliga distanser mellan 1 500 och 5 000 meter. Hägg står nu på höjden av sin karriär och efter en löparturné i USA året därpå blir han tilldelad den prestigefyllda amerikanska titeln Athlete of the Year, vilken han tillsammans med Ingemar Johansson och Annika Sörenstam är ensam svensk om att erhålla.
  • 1945Nazityskland delas upp i fyra ockupationszoner mellan andra världskrigets segrarmakter Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Tyskland har kapitulerat villkorslöst till de allierade den 7 maj och sedan det allierade kontrollrådet den 23 maj har arresterat och upplöst den tyska Flensburgregeringen (som i sin tur har efterträtt Adolf Hitler som Tysklands regering efter dennes självmord den 30 april) har det den 5 juni formellt har utropat sig till Tysklands lagliga regering. Samma dag har man gjort upp gränserna för hur ockupationszonerna ska se ut och nu upprättas alltså dessa zoner. Därmed börjar de amerikanska trupperna dra sig tillbaka från den del av den sovjetiska zonen, som de har ockuperat under framryckningen genom Tyskland. Huvudstaden Berlin är likaledes uppdelad i fyra sektorer mellan de fyra makterna, trots att den ligger djupt inne i den sovjetiska zonen. Det sedan 1938 av Tyskland annekterade Österrike och dess huvudstad Wien delas upp på samma sätt. Ockupationen består fram till 1949, då den franska, brittiska och amerikanska zonen slås samman och bildar Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland), medan den sovjetiska bildar Tyska demokratiska republiken (Östtyskland). Medan Österrike blir helt fritt 1955 består en viss allierad överhöghet över de tyska staterna fram till deras återförening 1990.
  • 1960
    • Den belgiska kolonin Kongo blir självständig med namnet Republiken Kongo[2] (från 1964 Demokratiska republiken Kongo) Den har då tillhört Belgien sedan 1908, efter att dessförinnan (sedan 1885) ha varit den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom. Den nybildade republiken blir dock kortlivad, då Mobutu Sese Seko 1965 tar makten genom en statskupp och ombildar landet till diktaturen Zaire.
    • Den italienska kolonin Förvaltarskapsområdet Somalia blir självständig från moderlandet[3] och går då samman med Staten Somaliland (som fem dagar tidigare har blivit självständig från Storbritannien) och de båda bildar Somaliska republiken. 1991 bryter sig den förutvarande Staten Somaliland dock ut ur landet och bildar Somaliland. Denna utbrytarstat är dock inte erkänd av världssamfundet och anses internationellt fortfarande som en somalisk provins.
  • 1962 – Det belgiska FN-mandatet Ruanda-Urundi upphör och därmed blir området självständigt.[4][5] Då det har bestått av de båda gamla afrikanska kungadömena Rwanda och Burundi delas det i dessa två, även om det förstnämnda i samband med detta blir republiken Rwanda. Burundi förblir kungarike till 1966, då även det blir republik genom en statskupp.
  • 1971
    • Högskoleenheten i Luleå inrättas. Den får sedermera namnet Högskolan i Luleå, men kallas allmänt Luleå tekniska högskola, innan den 1997 omvandlas till Luleå tekniska universitet (LTU). Enhetens första utbildning (civilingenjörsexamen i maskinteknik) startar 1 september och redan 1972 förläggs det mesta av Kungliga Tekniska högskolans utbildning i bergsvetenskap hit, eftersom det svenska bergsbrukets tyngdpunkt under 1900-talet har förskjutits från Bergslagen till norra Norrland. Numera är LTU Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
    • En svensk lag om husligt arbete träder i kraft,[6] sedan den har antagits av riksdagen den 17 december året innan. Den ersätter då hembiträdeslagen från 1944, bland annat för att just hembiträdena blir allt färre i landet och idag berör den framförallt barnflickor och personliga assistenter. Genom lagen får även husligt anställda åtta timmars reglerad arbetsdag – 50 år efter att detta har införts allmänt i Sverige.
  • 1977 – Den svenska ölbeteckningen mellanöl avskaffas. Ölet, som har haft en alkoholhalt på mellan 3,5 och 4,5 volymprocent har sålts i svenska livsmedelsbutiker sedan 1965, men har blivit kraftigt kritiserat, eftersom dess lättillgänglighet har ansetts bidra till ungdomars alkoholmissbruk. Själva procentsatsen tas inte bort, men från och med nu klassificeras öl med 3,5 volymprocent och däröver som starköl, vilket medför att det endast får säljas på Systembolaget, vilket begränsar tillgängligheten (tidigare räknades starköl från 4,5 volymprocent och uppåt). Lättöl (med en alkoholhalt på upp till 2,25 volymprocent) och folköl (mellan 2,25 och 3,5 volymprocent) finns dock fortfarande tillgänglig i vanliga livsmedelsaffärer.
  • 1983 – Härnösandsbiskopen Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som biskop i Uppsala ärkestift och därmed som Svenska kyrkans ärkebiskop. Eftersom de svenska ärkebiskoparna numera inte sitter på livstid förblir Werkström ärkebiskop i tio år, innan han pensionerar sig 1993.
  • 1987 – Sedan flera vittnen har observerat ubåtsrörelser vid Törefjärden vid Norrbottens kust inleder svenska marinen en omfattande ubåtsjakt där, vilken kommer att pågå i över en månad (till 4 augusti). Jakten ger inga direkta resultat och tar slut, sedan det står klart att man inte får någon hjälp från södra Sverige. Den 10 augusti publiceras en bild på vad som anses vara en främmande ubåt i området.
  • 1990
    • Ett drygt halvår efter Berlinmurens fall genomförs en valutaunion mellan Öst- och Västtyskland. Den östtyska marken avskaffas och i båda de tyska staterna införs den västtyska D-marken som betalningsmedel. Sedan murens fall har det förekommit diverse olagliga växlingar med olika växlingskurser på uppemot 1:10 (10 östtyska mark för 1 D-mark). Så småningom har kursen dock stabiliserats på 1:3 och från och med nu ligger den på 1:2 (privatpersoner kan dessutom växla in upp till 4 000 ostmark med kursen 1:1). Valutaunionen är en förberedelser inför de tyska staternas återförening, som äger rum den 3 oktober samma år.
    • Det svenska begreppet rattonykterhet tas bort. Det har fram till nu betecknat brottet att köra bil i berusat tillstånd med en alkoholhalt på mellan 0,5 och 1,5 promille i blodet. Berusning med högre halt har tidigare benämnts rattfylla och ansetts som ett grövre brott än rattonykterhet, men gränsen för detta sänks nu till 0,2 promille. Sedermera införs också begreppet grov rattfylla, vilket från och med 1994 betecknar en promillehalt på 1,0.
  • 1991
    • Den tjeckoslovakiske presidenten Václav Havel upplöser formellt det kommunistiska östblockets försvarsorganisation Warszawapakten, sedan medlemsstaternas utrikesministrar har avskaffat den vid ett möte i Ungern den 25 februari. Pakten bildades 1955 som en motvikt mot den 1949 bildade västliga försvarsalliansen Nato, men efter Berlinmurens fall och Kalla krigets slut har den spelat ut sin roll. Under 1990-talet och 2000-talet blir flera av dess forna medlemsstater istället medlemmar i Nato.
    • Vid en ceremoni i Haag i Nederländerna överlämnar den svenske statsministern Ingvar Carlsson Sveriges ansökan om medlemskap i de europeiska gemenskaperna (EG). Därmed vidtar förhandlingar om medlemskap, vilka tar flera år. Den 13 november 1994 hålls en folkomröstning om huruvida Sverige ska gå med i den sedan 1993 bildade Europeiska unionen (EU) enligt det avtal som har förhandlats fram, eller om avtalet ska omförhandlas ytterligare. Då jasidan segrar med 52,3 procent avslutas förhandlingarna därmed och Sverige blir 1 januari 1995 medlem i EU.
  • 1997 – Storbritannien överlämnar kronkolonin Hongkong till Kina, enligt bestämmelserna i det avtal, som undertecknades mellan Storbritannien och Kina 1984. Hongkong har då tillhört Storbritannien i över 150 år (sedan 1842, då britterna erövrade området under det första opiumkriget). För att övergången från den brittiska kapitalismen till den kinesiska kommunismen ska gå så smidigt som möjligt har man i avtalet infört bestämmelsen att systemen ska få samexistera i Hongkong under 50 år från överlämnandet under devisen ”ett land, två system”. Två år senare överlämnar även Portugal den intilliggande portugisiska kolonin Macao till Kina.
  • 2000 – Efter en byggtid på fem år invigs den så kallade Öresundsförbindelsen över och under Öresund (bro och tunnel) för både bil- och tågtrafik mellan den skånska staden Malmö och den danska huvudstaden Köpenhamn. Invigningen görs av den svenske kungen Carl XVI Gustaf och den danska drottningen Margrethe II. I samband med invigningen genomförs ett halvt marathonlopp över bron, vilket kallas Broloppet och under några år blir en årligen återkommande händelse.
  • 2002 – Ett amerikanskt fraktflygplan med två piloter ombord kolliderar strax efter 23.30 på kvällen med ett ryskt passagerarflygplan med 60 passagerare och 9 besättningsmän över Überlingen i Tyskland. Samtliga 71 personer i flygplanen omkommer, men ingen på marken skadas eller dödas. Ironiskt nog inträffar olyckan sedan båda planen har inlett åtgärder för att undvika kollision, genom att båda har ändrat höjd, efter att från olika håll ha fått veta att de befinner sig på kollisionskurs med det andra planet.
  • 2005 – En lagändring ger svenska lesbiska par rätt till insemination, om de vill skaffa barn. Tidigare har denna typ av barnalstring varit förbehållen heterosexuella par, som inte kan få barn på ”naturlig väg” (genom oskyddat samlag) och lesbiska par har varit hänvisade till adoption. Genom lagändringen blir det alltså även möjligt för homosexuella kvinnor att skaffa biologiska barn.
  • 2007 – En svensk skattereform ger privatpersoner rätt att ansöka om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Reduktionen gäller kostnader för maximalt 100 000 kronor per år, och man kan få avdrag med högst 50 % av kostnaden. Reformen, som får namnet RUT-avdrag blir dock kontroversiell, då den mest anses gynna höginkomsttagare[7] och är omdebatterad än idag (2014).
  • 2009
    • Den svenska apoteksmarknaden avregleras, genom att det statliga apoteksmonopolet, som har införts 1970, avskaffas. Därmed blir det tillåtet för privata aktörer att bedriva apoteksverksamhet i Sverige och den 1 november samma år får också affärer rätt att sälja vissa ickereceptbelagda läkemedel, som exempelvis värktabletter. I samband med avskaffandet av monopolet omvandlas den statliga apotekskedjan Apoteket till aktiebolag (dock fortfarande statligt ägt) och även om den finns kvar säljs många av dess butiker till privata aktörer.
    • Den portugisiske fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo övergår till den spanska fotbollsklubben Real Madrid och lämnar därmed den engelska Manchester United FC, som han har spelat för i sex år. Real Madrid har erbjudit Manchester United rekordsumman 90 miljoner pund (strax över en miljard kronor) för Ronaldo, men slutsumman har hamnat på 80 miljoner pund (960 miljoner kronor). Detta är den dittills högsta summan som någonsin har betalats för en fotbollsspelare, men den överträffas redan 2013, då Real Madrid köper walesiske Gareth Bale från den engelska klubben Tottenham Hotspur FC för 85,3 miljoner pund.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Slaget äger rum 1 juli, men firas numera den 12 juli, vilket beror på skillnaderna mellan den julianska och gregorianska kalendern. Vid tiden för slaget har de brittiska öarna julianska kalendern och 1 juli motsvaras då av 11 juli i den gregorianska. När Storbritannien inför gregorianska kalendern 1752 har skillnaden ökat till 11 dagar och 1 juli i den julianska motsvaras då av 12 juli i den gregorianska. Därför fortsätter protestanterna att fira slaget den 12 juli in i modern tid, trots att det alltså var 11 juli när slaget utkämpades och redan under 1800-talet blir 13 juli (idag är det dessutom den 14 juli, vilket det kommer vara till 2100).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Canada” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Canada.html. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ ”Congo (Kinshasa)” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Congo-Kinshasa.html. Läst 25 januari 2013. 
  3. ^ ”Somalia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Somalia.html. Läst 25 januari 2013. 
  4. ^ ”Burundi” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Burundi.html. Läst 25 januari 2013. 
  5. ^ ”Rwanda” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Rwanda.htm. Läst 25 januari 2013. 
  6. ^ Sveriges riksdag 1970 – Lag om husligt arbete
  7. ^ Henrik Jönsson (2009). ”Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 mars 2012. http://www.webcitation.org/66A7PR90Y. Läst 29 februari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]