2201 Oljato

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
2201 Oljato
Upptäckt[1]
Upptäckt av H. L. Giclas
Upptäcktsplats Lowell Observatory
Upptäcktsdatum 12 december 1947
Beteckningar
MPC-beteckning 2201 Oljato
Alternativa namn 1947 XC, 1979 VU2, 1979 XA
Småplanetkategori Apollo-asteroid
Jordnära objekt
Potentiellt farlig asteroid
Marskorsare
Epok 30 november 2008
Aphelium 3,720590136 AU
556 592 362 km
Perihelium 0,62385359 AU
93 327 169 km
Halv storaxel 2,172221861 AU
324 959 765 km
Excentricitet 0,71280393
Omloppstid 1 169,377402 d (3,20 år)
Medelhastighet i banan 20,21 km/s
Medelanomali 353,11605°
Inklination 2,51677°
Longitud för uppstigande nod 76,6195°
Periheliumargument 96,2257°
Fysikaliska data
Dimensioner 1,80[2] km
Siderisk rotationsperiod 26[2] h
Albedo 0,4328[2] geometriskt
Absolut magnitud (H) 15,25
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

2201 Oljato är en asteroid upptäckt 12 december 1947 av Henry L. Giclas vid Lowell Observatory.

Oljatos omloppsbana ligger så nära jordens omloppsbana som 251 000 km, vilket är närmare än månen. Det verkar dock inte som att det föreligger någon risk att asteroiden ska kollidera med jorden inom överskådlig tid.[3]

Det har inte gått att identifiera vilken spektraltyp asteroiden har, vilket gör att det år svårt att bestämma dess geologi. Den är inte ens lik kometer.[4] Den kraftigt excentriska omloppsbanan, att det finns meteorregn associerade med Oljato[5] och historiken för dess omloppsbana gör att man misstänker att detta rör sig om en slocknad komet. Att man 1979 observerade att den reflekterade ultraviolett ljus gör att man misstänkte att det fortfarande kan förekomma att gaser avges från ytan.[6] Senare mätningar motsäger dock detta.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 1 februari 2009
  2. ^ [a b c d] NASA JPL Small-Body Database Browser on 2201 Oljato Läst 1 februari 2009
  3. ^ ”NEO, Current Impact risk”. http://neo.jpl.nasa.gov/risk/. Läst 1 februari 2009. 
  4. ^ Lucy A. McFadden, Michael J. Gaffey and Thomas B. McCord (juli 1984). ”Mineralogical-petrological characterization of near-Earth asteroids”. Icarus. sid. Volume 59, Issue 1, Pages 25-40. doi:10.1016/0019-1035(84)90053-8. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WGF-47313C1-WS&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=3fc48bc5929738b05cee0967903ac447. 
  5. ^ Hasegawa, I., Ueyama, Y., & Ohtsuka, K. ”Predictions of the meteor radiant point associated with an earth-approaching minor planet”. PASJ: Publications of the Astronomical Society of Japan. sid. vol. 44, no. 1, p. 45-54. http://adsabs.harvard.edu/full/1992PASJ...44...45H. 
  6. ^ Lucy A. McFadden; Anita L. Cochran; Edwin S. Barker; Dale P. Cruikshank och William K. Hartmann (1993). ”The Enigmatic Object 2201 Oljato: Is It an Asteroid or an Evolved Comet?”. Journal of Geophysical Research Planets. http://www.agu.org/pubs/crossref/1993/92JE01895.shtml. 
  7. ^ M. Lazzarina, M. A. Baruccib and A. Doressoundiram (juli 1996). ”Visible Spectroscopy of Possible Cometary Candidates”. Icarus. sid. Volume 122, Issue 1, Pages 122-127. doi:10.1006/icar.1996.0114. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WGF-45MH0T4-2Y&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=4b827dfdbcd37cd8d775f0a2500a033c.