29 mars

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     29 mars     ►►
Veckodag 2014: Lördag
Feb · Mars · Apr
Årets 88:e dag
(89:e under skottår)
277 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 29 mars

Se även Mall:29 mars

29 mars är den 88:e dagen på året i den gregorianska kalendern (89:e under skottår). Det återstår 277 dagar av året.

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Jonas och Jens
  • Föregående i bokstavsordning
    • Eustachius – Namnet fanns, till minne av en biskop i Bayern på 600-talet, på dagens datum fram till 1700-talet, då det utgick och ersattes av Jonas.
    • Jens – Namnet infördes 1986 på 6 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Jon – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1986 återinfördes det på dagens datum, men flyttades 1993 till 21 augusti, där det har funnits sedan dess.
    • Jonas – Namnet infördes, till minne av en kristen martyr, som dog i Persien 343, på dagens datum under 1700-talet, då det ersatte Eustachius, och har funnits där sedan dess.
    • Jonna – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993, tillsammans med Jon, till 21 augusti, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Till 1700-talet – Eustachius
    • 1700-talet–1900 – Jonas och Jon
    • 1901–1985 – Jonas
    • 1986–1992 – Jonas, Jon och Jonna
    • 1993–2000 – Jonas och Jens
    • Från 2001 – Jonas och Jens
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 537 – Sedan Silverius har blivit avsatt tidigare under månaden väljs Vigilius till påve.[1]
  • 1638 – Sedan de båda svenska fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip, som avseglade från Göteborg i november året innan under befäl av den nederländske kaptenen Peter Minuit, den 23 mars har ankommit till Delawareviken på den nordamerikanska östkusten har expeditionen seglat upp för Delawarefloden och landstigit på en udde mellan denna och en biflod (vilken får namnet Paradisudden). Denna dag sluter Minuit ett avtal med de lokala indianerna om att köpa en bit mark runt Delawareflodens mynning. Även om avtalet undertecknas först 8 april räknas detta därmed som den dag, då den svenska kolonin Nya Sverige grundas och Minuit blir samma dag dess förste guvernör. Sedan man har uppfört befästningen Fort Christina avseglar Minuit redan till sommaren, för att hämta nya kolonister, men omkommer under en orkan i Västindien den 5 augusti. 300-årsminnet av kolonins grundande 1938 firas genom att den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf gör ett statsbesök i USA och träffar presidenten Franklin D. Roosevelt och till 350-årsminnet 1988 utges ett gemensamt svensk-finskt minnesfrimärke.
  • 1792 – Den svenske kungen Gustav III avlider av de skador han har fått, då han blev skjuten på en operamaskerad knappt två veckor tidigare. Han efterträds som kung av Sverige av sin son Gustav IV Adolf, som då endast är 13 år och får en förmyndarstyrelse, ledd av hans farbror hertig Karl, fram till 1796, då han blir myndig och kan ta över styrelsen.
  • 1809
    • Sveriges kung Gustav IV Adolf, som genom en statskupp har blivit arresterad och satts i husarrest den 13 mars, abdikerar formellt från den svenska tronen. Han avsäger sig sin egen rätt till kronan, men vägrar göra detsamma för sin son kronprins Gustavs räkning. Den 10 maj blir han dock formellt avsatt av ständerna, som då även fråntar hela hans familj arvsrätten till kronan.
    • Den ryske tsaren Alexander I utropas till storfurste av Finland vid lantdagen i Borgå, då de finska ständerna svär honom trohet och han avger regeringsförsäkran. Trots att det är nästan ett halvår tills freden i det pågående finska kriget undertecknas, bekräftar detta, att Finland därmed efter över 600 år för alltid är avskiljt från Sverige och har blivit ett autonomt ryskt furstendöme.
  • 1871 – Konserthuset Royal Albert Hall i London invigs efter en byggtid på fyra år. Det är uppkallat efter drottning Viktorias make prins Albert, som var den som föreslog projektet redan 20 år tidigare, men avled 1861 och alltså inte fick se det fullbordat.
  • 1948 – Världens första formel 1-lopp hålls i den franska staden Pau (det benämns också Paus Grand Prix). Sporten härstammar från grand prix-racingen från 1900-talets första hälft, men det är först två år senare som loppet räknas som världsmästerskap.
  • 1951 – De båda amerikanska makarna Ethel och Julius Rosenberg döms av en federal domstol till döden för att ha konspirerat i syfte att spionera för Sovjetunionens räkning, då de ska ha överlämnat information om atombomber till Sovjet. De avrättas den 19 juni 1953 och detta blir det hittills enda fallet i USA:s historia, där civila personer avrättas för spioneri. Efter Sovjets fall framkommer ur sovjetiska arkiv indikationer på att Julius verkligen begick det brott han dömdes för, medan Ethels inblandning är mer tvetydig.
  • 1968Tingstadstunneln under Göta älv i Göteborg invigs efter en byggtid på sju år och förbinder därmed ön Hisingen med fastlandet.
  • 1990 – Sex svenska polischefer åtalas för otillåten avlyssning av svenska kurder och palestinier. Samtliga av de åtalade hävdar sig oskyldiga till brott, då avlyssningarna, som är en del i Palmeutredningen, sägs ha gjorts för att förhindra våldsdåd från det kurdiska partiet PKK.
  • 2006 – Plåtslagaren Niklas Lindgren, som har blivit känd som Hagamannen sedan han har utfört sex våldtäktsförsök i stadsdelen Haga i Umeå, blir gripen utanför sin arbetsplats. Han häktas den 22 april och döms 26 juli till 14 års fängelse för två våldtäkter, två grova våldtäkter och mordförsök samt två våldtäktsförsök.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]