2 februari
◄◄ ◄ 2 februari ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Fredag | ||||||
Jan · Februari · Mar | ||||||
Årets 33:e dag 332 dagar till årets slut (333 under skottår) | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | (30) | ||
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 2 februari Se även Mall:2 februari |
2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 332 dagar av året (333 under skottår).
Återkommande bemärkelsedagar
Helgdagar
- Kyndelsmässodagen (även kallad Marie kyrkogångsdag eller Jungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av att Jungfru Maria 40 dagar efter jul bar fram Jesus i templet
Flaggdagar
- Danmark: Militär flaggdag till minne av slaget vid Mysunde 1864
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Kyndelsmässodagen
- Föregående i bokstavsordning
- Kyndelsmässodagen – Denna benämning på dagens datum åsyftar den dag 40 dagar efter Jesu födelse (25 december) då hans mor Maria bar fram honom i templet. Kyndel är ett gammalt ord för brinnande ljus (jämför engelska candle), och här åsyftas att man tände många ljus denna dag. Just namnet Kyndelsmässodagen infördes 1901, då det ersatte den äldre benämningen Marie kyrkogångsdag.
- Marie kyrkogångsdag – Detta är den äldre benämningen på Kyndelsmässodagen, som har funnits på dagens datum sedan medeltiden. 1901 ersattes det alltså av den modernare benämningen Kyndelsmässodagen.
- Marja – Namnet infördes 1986 på 5 juli, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
- Mira – Namnet infördes 1986 på 5 juli, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
- Mia – Namnet infördes 1986 på 28 november, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Marie kyrkogångsdag
- 1901–1985 – Kyndelsmässodagen
- 1986–1992 – Kyndelsmässodagen
- 1993–2000 – Kyndelsmässodagen, Mia och Marja
- Från 2001 – Kyndelsmässodagen
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser
- 962 – Otto I blir tysk-romersk kejsare och kröns samma dag av påven Johannes XII. Otto blir därmed den förste att göra anspråk på titeln ”romersk kejsare” sedan kejsar Berengars död 924. Dagen därpå undertecknar kejsaren och påven gemensamt dokumentet Diploma Ottonianum, som reglerar förhållandet mellan påve- och kejsarmakten.
- 1119 – Sedan Gelasius II har avlidit den 29 januari väljs Guy av Vienne till påve och tar namnet Calixtus II (denna eller föregående dag).[1]
- 1250 – Den svenske kungen Erik Eriksson avlider, men eftersom han och hans hustru Katarina inte har några barn finns det ingen självklar tronarvinge. Istället utvecklas situationen till något av en maktkamp om tronen, främst mellan den tioårige Valdemar Birgersson, som är son till kungens syster Ingeborg och jarlen Birger Magnusson, och Filip Knutsson, som är son till den förre kungen Knut Långe (som ett tag erövrade kronan från kung Erik). Senare under februari segrar Valdemars sida i kampen och han väljs till kung, med fadern Birger som förmyndare.
- 1388 – Drottning Margareta väljs till norsk regent efter att hennes son Olof, som var kung av både Danmark och Norge, har avlidit året innan. Svenska stormän hyllar henne även som svensk regent och därmed har upproret mot den sittande svenske kungen Albrekt av Mecklenburg utbrutit. Margareta börjar med att belägra borgen Axevalla hus.
- 1536 – Spanjorerna grundar en stad på den sydamerikanska floden Rio de la Platas södra strand, där den mynnar i Atlanten. De ger den namnet Nuestra Señora Santa María del Buen Aire (Vår Fru den heliga Maria av den goda brisen), vilket sedermera förkortas till Buenos Aires. 1541 överges staden, men grundas på nytt 1580 och från och med 1880 blir den huvudstad i republiken Argentina.
- 1709 – Den skotske matrosen Alexander Selkirk blir räddad från den öde ö bland Juan Fernández-öarna, där han har varit skeppsbruten sedan 1704. När han återvänder till Storbritannien inspireras författaren Daniel Defoe av hans historia till att skriva romanen Robinson Kruse. Ön som Selkirk levde på i över fyra år heter idag Robinson Crusoe-ön, medan en mindre ö, väster om denna, heter Alexander Selkirk-ön.
- 1831 – Sedan Pius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnet Gregorius XVI.
- 1914 – Den brittiske skådespelaren Charlie Chaplin gör filmdebut, då hans första film Making a Living börjar visas i USA. Detta är dock inte den första film med Chaplin, som har producerats, utan det är Kids Auto Races at Venice, som dock inte har premiär förrän den 7 februari. Venice-filmen är också den första, där Chaplin spelar ”Luffaren” (”The Tramp”), som sedermera blir hans paradroll.
- 1933 – De båda systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans i nordvästra Frankrike, mördar sin arbetsgivares fru och dotter. Christine, som är den dominerande i förhållandet, döms till döden, men får straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Léa döms till tio års fängelse. Christine avlider i fängelset 1937, medan Léa frisläpps 1941 och avlider först 1982.
- 1940 – Den amerikanske sångaren Frank Sinatra blir medlem i Tommy Dorseys orkester och gör därmed scendebut. Sinatras karriär kommer sedan att innefatta både teater- och filmroller samt sångframträdanden nästan ända fram till hans död 1998.
- 1943 – De tyska trupper, som har kämpat mot de sovjetiska i slaget vid Stalingrad sedan 17 juli året innan, kapitulerar under generalfältmarskalk Friedrich Paulus ledning inför den sovjetiska övermakten, tvärtemot Hitlers order om att kämpa till sista man. Slaget har blivit den definitiva vändpunkten på östfronten och från och med nu fram till krigsslutet 1945 drivs tyskarna sakta men säkert tillbaka till Berlin.
- 1948 – Den svenske författaren och översättaren Åke Holmberg publicerar den första boken om privatdetektiven Ture Sventon, vilken har titeln Ture Sventon, privatdetektiv. Fram till 1973 utger Holmberg totalt nio böcker om detektiven Sventon.
- 1987 – Det svenska Centerpartiets ledare Karin Söder avgår på grund av sjukdom. Hon blev partiledare 1985 och var då partiets och även Sveriges första kvinnliga partiledare. Den 21 februari efterträds hon av Olof Johansson.
- 1989 – Ett provflygplan av typen Jas 39 Gripen havererar i samband med landning på Saabs flygfält i Linköping. Orsaken är att piloten Lars Rådeström och det datoriserade styrsystemet kommer i otakt med varandra (så kallad ”pilot induced oscillation”; PIO), vilket resulterar i så kraftiga roderutslag att flygplanet rollar till vänster och slår i marken (Rådeström klarar sig oskadd).
- 1990 – Den sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk meddelar i ett tal i landets parlamentet att de färgades parti African National Congress (ANC) ska legaliseras och att dess ledare Nelson Mandela ska friges efter att ha suttit i fängelse sedan 1962 (bland annat på ön Robben Island). Mandela friges den 11 februari och 1994 väljs han till Sydafrikas förste svarte president.
Födda
- 137 – Didius Julianus, romersk kejsare 28 mars–1 juni 193 (född denna dag eller 30 januari 133) (död 193)
- 1455 – Hans, kung av Danmark från 1481, av Norge från 1483 och av Sverige 1497–1501 (född denna eller föregående dag) (död 1513)
- 1595 – Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär (död 1657)
- 1616 – Sébastien Bourdon, fransk barockmålare (död 1671)
- 1621 – Johannes Schefferus, svensk professor, språkforskare och lärdomshistoriker, Skytteansk professor vid Uppsala universitet från 1647 (död 1679)
- 1632 – Jöran Gyllenstierna, svensk greve och riksråd (död 1686)
- 1649 – Benedictus XIII, född Pietro Francesco Orsini, påve från 1724 (död 1730)
- 1650 – Nell Gwynne, engelsk skådespelare, älskarinna till den engelske kungen Karl II (död 1687)
- 1711 – Wenzel Anton Kaunitz, österrikisk statsman (död 1794)
- 1724 – Carl Wilhelm von Düben, svenskt riksråd, Sveriges kanslipresident från 1788 (död 1790)
- 1731 – Fredrik Sparre, svensk greve och ämbetsman, Sveriges rikskansler 1792–1797 (död 1803)
- 1754 – Charles Maurice de Talleyrand, fransk diplomat, politiker och biskop, hertig av Benevento (död 1838)
- 1765 – Ray Greene, amerikansk politiker, senator för Rhode Island 1797–1801 (död 1849)
- 1807 – Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker (död 1874)
- 1829 – Alfred Brehm, tysk zoolog och författare (död 1884)
- 1841 – Thor Ekenman, svensk militär och riksdagsman (död 1932)
- 1843 – Knute Nelson, norsk-amerikansk politiker (död 1923)
- 1849 – Martin Huss, svensk godsägare och riksdagsman (död 1897)
- 1854 – August Bondeson, svensk läkare och författare (död 1906)
- 1856 – Robert Latham Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator för Oklahoma 1907–1925 (död 1947)
- 1860 – Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare (död 1945)
- 1861 – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop (död 1949)
- 1869 – Smith W. Brookhart, amerikansk politiker, senator för Iowa 1922–1926 och 1927–1933 (död 1944)
- 1870 – Julia Svedelius, svensk författare (död 1955)
- 1871 – Olga Preobrazjenskaja, rysk ballerina (död 1962)
- 1873 – Konstantin von Neurath, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1932–1938 (död 1956)
- 1882
- James Joyce, irländsk författare (död 1941)
- Andreas, grekisk prins av dansk härkomst (död 1944)
- 1888 – John Foster Dulles, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister från 1953 (död 1959)
- 1889
- William Lee Knous, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1947–1950 (död 1959)
- Jean de Lattre de Tassigny, fransk fältmarskalk (död 1952)
- 1891
- Antonio Segni, italiensk kristdemokratisk politiker, Italiens premiärminister 1955–1957 och 1959–1960 samt president 1962–1964 (död 1972)
- Harald Wehlnor, svensk skådespelare (död 1962)
- 1895 – Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer (död 1946)
- 1903 – Eugen Kogon, tysk författare och sociolog (död 1987)
- 1904 – Helen Rose, amerikansk kostymör (död 1985)
- 1905 – Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare (död 1982)
- 1911 – Jussi Björling, svensk opera- och konsertsångare (tenor) (död 1960)
- 1917 – Eric Holmqvist, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd 1961–1976 (död 2009)
- 1926 – Valéry Giscard d'Estaing, fransk politiker, Frankrikes president 1974–1981
- 1927
- Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist (död 1991)
- Jurij Grigorovitj, rysk dansör och koreograf
- 1931
- Walter Burkert, schweizisk professor, forskare i grekisk religion och kult (död 2015)
- Dries van Agt, nederländsk politiker
- 1934 – Bosse Larsson, svensk tv-programledare (död 2015)
- 1936 – Per Clemensson, svensk författare
- 1937 – Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare
- 1942 – Graham Nash, brittisk popmusiker
- 1944
- Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör (död 2001)
- Geoffrey Hughes, brittisk skådespelare (död 2012)
- 1947 – Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell (död 2009)
- 1951 – Ingrid Tobiasson, svensk operasångare
- 1954 – Christie Brinkley, amerikansk fotomodell
- 1955 – Leszek Engelking, polsk författare, poet och översättare
- 1967 – Artūrs Irbe, lettisk ishockeymålvakt
- 1969 – John Spence, amerikansk sångare (död 1987)
- 1972 – Dana International, israeliska sångerska
- 1973
- Ike Ibeabuchi, nigeriansk boxare
- Marisol Nichols, amerikansk skådespelare
- 1975 – Todd Bertuzzi, kanadensisk ishockeyspelare
- 1977
- Martin Boquist, svensk handbollsspelare
- Shakira Ripoll, colombiansk kompositör och sångare med artistnamnet Shakira
- 1980 – Gucci Mane, amerikansk rappare
- 1983
- Carolina Klüft, svensk friidrottare
- Christian Klien, österrikisk racerförare
- 1987 - Gerard Pique, spansk fotbollsspelare i FC Barcelona
- 1999 - Lirim Kastrati, albansk fotbollsspelare i AS Roma
Avlidna
- 1250 – Erik Eriksson, 33, kung av Sverige 1222–1229 och sedan 1234 (född 1216)
- 1461 – Owen Tudor, omkring 60, walesisk adelsman, farfar till den blivande engelske kungen Henrik VII (avrättad) (född omkring 1400)
- 1529 – Baldassare Castiglione, 50, italiensk diplomat och författare (född 1478)
- 1594 – Giovanni Pierluigi da Palestrina, 67 eller 68, italiensk tonsättare (född 1525 eller 1526)
- 1660 – Govert Flinck, 45, nederländsk konstnär (född 1615)
- 1769 – Clemens XIII, 75, född Carlo della Torre Rezzonico, påve sedan 1758 (född 1693)
- 1806 – Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799 (född 1754)
- 1899 – Halfdan Egedius, 21, norsk konstnär (född 1877)
- 1900 – Anton Niklas Sundberg, 81, svensk präst och politiker, ärkebiskop i Uppsala stift sedan 1870, talman i både första och andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien sedan 1874 (född 1818)
- 1907 – Dmitrij Mendelejev, 73, rysk kemist (född 1834)
- 1913
- Gustaf de Laval, 67, svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, grundare av industriföretaget AB Separator (nuvarande Alfa Laval) (född 1845)
- Hans Hildebrand, 70, svensk arkeolog och riksantikvarie, ledamot av Svenska Akademien sedan 1895 (född 1842)
- 1916 – Adolf Ahlsell, 71, svensk ingenjör (född 1844)
- 1934 – James Hartness, 72, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923 (född 1861)
- 1942 – Daniil Charms, 36, rysk författare och poet (född 1905)
- 1945 – Carl Friedrich Goerdeler, 60, tysk politiker, en av de ledande männen bakom 20 juli-attentatet mot Hitler (avrättad) (född 1884)
- 1947 – Tottan Skantze, 54, svensk skådespelare (född 1892)
- 1956 – Axel Frische, 78, dansk teaterledare, dramatiker och författare (född 1877)
- 1969 – Boris Karloff, 81, brittisk skådespelare, mest känd i rollen som Frankensteins monster (född 1887)
- 1970 – Bertrand Russell, 97, brittisk filosof, matematiker, historiker och författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1950 (född 1872)
- 1971 – Axel Janse, 83, svensk skådespelare och inspicient (född 1887)
- 1974 – Imre Lakatos, 51, ungersk filosof (född 1922)
- 1979 – John Simon Richie, 21, brittisk musiker med artistnamnet Sid Vicious, sångare i punkgruppen Sex Pistols (heroinöverdos) (född 1957)
- 1980 – William Stein, 68, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1972 (född 1911)
- 1983 – Helge Härneman, 83, svensk radioreporter och revyförfattare (född 1899)
- 1987 – Alistair MacLean, 64, brittisk författare (född 1922)
- 1988 – G. Mennen Williams, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1949–1961 (född 1911)
- 1995 – Donald Pleasence, 75, brittisk skådespelare (född 1919)
- 1996 – Gene Kelly, 83, amerikansk dansare, skådespelare och koreograf (född 1912)
- 2003 – Mille Schmidt, 80, svensk skådespelare revyartist och regissör (född 1922)
- 2004
- Alan Bullock, 89, brittisk historiker (född 1914)
- Siri Olson, 90, svensk skådespelare, sångare och dansös (född 1913)
- 2005 – Max Schmeling, 99, tysk boxare, världsmästare i tungviktsboxning 1930–1932 (född 1905)
- 2008
- Earl Butz, 98, amerikansk republikansk politiker (född 1909)
- Joshua Lederberg, 82, amerikansk molekylärbiolog och genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1958 (född 1925)
- 2012
- Dorothy Gilman, 88, amerikansk författare (född 1923)
- Leif Sjöström, 54, finländsk serietecknare och journalist (född 1958)
- Gheorghe Huțanu, 61, rumänsk ishockeyspelare (född 1950)
- 2013
- Sten Mattsson, 84, svensk skådespelare (född 1928)
- Chris Kyle, 38, amerikansk soldat och prickskytt (född 1974)
- 2014
- Gerd Albrecht, 78, tysk dirigent (född 1935)
- Philip Seymour Hoffman, 46, amerikansk skådespelare (drogöverdos) (född 1967)
- 2015
- Tom Olsson, 85, svensk skådespelare och teaterregissör (född 1929)
- Calle Palmér, 85, svensk fotbollsspelare, VM-brons 1950 (född 1929)
- Henryk Szczepański, 81, polsk fotbollsspelare (född 1933)
Källor
- ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 2 februari.