5G

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

5G (5:e generationens mobilnät eller 5:e generationens trådlösa system) är ett namn som används i vissa forskningsrapporter och projekt för att beteckna nästa stora fas av mobila telekommunikationsstandarder bortom 4G/IMT Avancerad som har standardiserats under 2011. För närvarande är 5G inte en term som officiellt används för en viss specifikation eller i något officiellt dokument som ännu offentliggjorts av telefonbolag eller standardiseringsorgan som 3GPP, WiMAX Forum eller ITU-R.

Nyheter[redigera | redigera wikitext]

Den 7 juli 2008 meddelades att Sydkorea planerar att spendera ₩ 6000.0000.000, eller US $ 58.000.000, på att utveckla 4G- och även 5G-teknik, med målet att ha den högsta rörliga telefon-elmarknaden 2012, och hoppet om en internationell standard.[1]

Ur användarens perspektiv har tidigare mobila generationer inneburit en betydande ökning av maximal bitrate.

Under slutet av 2014 tillkännagavs ett utvecklingssammarbete mellan kinesiska Huawei och ryska MegaFon där målet är att ett första pilotprojekt av 5G skall vara färdigställt till slutet av juni 2017 med ett fungerande testnät tillgängligt under fotbolls-VM juni/juli 2018 i Moskva [2].

Prognoser[redigera | redigera wikitext]

Om en familj av 5G-standarder skulle genomföras, skulle det sannolikt ske kring år 2020 enligt vissa källor.[3] En ny mobil generation har dykt upp var 10:e år sedan det första 1G-systemet (NMT) infördes 1981, inklusive 2G-systemet (GSM) som började användas under 1992 och 3G (W-CDMA/FOMA) som introducerades 2001. Utvecklingen av 2G (GSM) och 3G (IMT-2000 samt UMTS) tog ungefär 10 år efter den officiella starten av projekten och utvecklingen av 4G startade 2001 eller 2002.[4]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Centrala koncept som föreslås i vetenskapliga artiklar som diskuterar 5G och trådlös kommunikation bortom 4G är:

  • Genomgripande nätverk som stödjer ett vardagligt datoranvändande: användaren kan samtidigt vara ansluten till flera trådlösa tekniker och smidigt växla mellan dem. Dessa tekniker kan vara 2,5G, 3G, 4G eller 5G, Wi-Fi, WPAN, eller någon annan framtida teknik. I 5G kan konceptet utvecklas vidare med flera parallella dataöverföringsvägar[5].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.unwiredview.com/2008/07/08/korea-to-start-working-on-5g/ unwiredview.com. 2008-07-08. Retrieved 2010-04-08.
  2. ^ Springham, Justin (November 2014).. ”Huawei and Russia’s MegaFon plan 5G network at 2018 World Cup”. http://www.mobileworldlive.com/huawei-russias-megafon-plan-5g-launch-2018-world-cup. 
  3. ^ Xichun Li, Abudulla Gani, Rosli Salleh, Omar Zakaria (2009). International Conference on Communication Software and Networks, February 2009. ISBN ISBN 978-0-7695-3522-7. http://scholar.google.se/scholar?cluster=2623323501984362277&hl=sv&as_sdt=2000&as_ylo=2006 
  4. ^ Akhtar, Shakil (August 2008) [2005]. Pagani, Margherita. ed (PDF). ”2G-5G Networks: Evolution of Technologies, Standards, and Deployment”. http://www.webcitation.org/5z9JxJryv. Läst 2 juni 2011. 
  5. ^ Abdullah Gani, Xichun Li, Lina Yang, Omar Zakaria, Nor Badrul Anuar (Februari 2009). Multi-Bandwidth Data Path Design for 5G Wireless Mobile Internets. WSEAS Transactions on Information Science and Applications archive, Volume 6, Issue 2. http://scholar.google.se/scholar?cluster=3811125365894876229&hl=sv&as_sdt=2000&as_ylo=2008