60558 Echeclus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
60558 Echeclus
174P/Echeclus
Upptäckt
Upptäckt av Spacewatch
Upptäcktsdatum 3 mars 2000
Beteckningar
MPC-beteckning 60558 Echeclus
174P/Echeclus
Alternativa namn 2000 EC98, 2002 GJ27
Småplanetkategori Centaur[1]
Komet
Aphelium 15,690774 AU
2 347 306 400 km
Perihelium 5,83773 AU
873 312 000 km
Halv storaxel 10,764251 AU
1 610 309 000 km
Excentricitet 0,457674
Omloppstid 12 899,54 d (35,32 år)
Medelhastighet i banan 8,58 km/s
Inklination 4,33933°
Longitud för uppstigande nod 173,3626°
Periheliumargument 162,4613°
Fysikaliska data
Dimensioner 84[1] km
Massa 3,6×1017 kg
Medeldensitet 2,0? g/cm³
Siderisk rotationsperiod 26,802 h
Albedo 0,04
Temperatur ~85 K
Absolut magnitud (H) 9,3598
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

60558 Echeclus eller 174P/Echeclus är en centaur och komet. Den har fått sitt namn efter en kentaur som dödades i striderna med Lapitherna.

Inledningsvis fick Echeclus en provisorisk beteckning som asteroid (2000 EC98) då man inledningsvis inte såg några tecken på att det skulle röra sig om en komet. Men i december 2005 visade Echeclus upp den för kometer typiska koman. Under 2006 fick därför kometen beteckningen 174P/Echeclus. Detta är den andra kometen som fått ett asteroidnamn efter Chiron. Normalt brukar annars kometer få sitt namn efter sin upptäckare. Ytterligare tre kometer är även listade som asteroider: 133P/Elst-Pizarro (7968 Elst-Pizarro), 4015 Wilson-Harrington (107P/Wilson-Harrington), and 118401 LINEAR (176P/LINEAR).

Den 30 december 2005 när den befann sig 13,1 AU från Solen bröts en del av kometen bort och gav upphov till ett 100 000 km stort gasmoln. Astronomer tror att det orsakats av en kollision eller av en explosion orsakad av att kolmonoxid förgasats.[3]

Omloppsbanan[redigera | redigera wikitext]

Omloppsbanan korsar Saturnus och sträcker sig in mot Jupiter. Påverkan från gasjättarnas gravitation gör att centaurernas omloppsbanor är instabila och riskerar att kastas in i eller ut ur solsystemet. Omloppsbanans beräknade halva livslängd är 610 000 år.[4]

Nästa periheliepassage sker 2015.

Måne[redigera | redigera wikitext]

En måne har fotograferats runt Echeclus.[5] Det verkar som att den koma som observerats runt Echeclus är centrerad runt ett objekt som håller ett visst avstånd till Echeclus. Någon exakt förklaring runt detta fenomen och om det verkligen är en måne eller en bit som brutits loss är fortfarande oklart.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”List of Known Trans-Neptunian Objects”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnoslist.html. Läst 5 november 2008. 
  2. ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on 60558 Echeclus Läst 5 november 2008
  3. ^ ”Hybrid comet-asteroid in mysterious break-up”. http://space.newscientist.com/article/dn8976-hybrid-cometasteroid-in-mysterious-breakup.html. Läst 5 november 2005. 
  4. ^ J. Horner (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics” (PDF). Astrophysics. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400. 
  5. ^ ”Satellites and Companions of Minor Planets”. Arkiverad från originalet den 2007-07-01. http://web.archive.org/20070701042007/www.cfa.harvard.edu/iau/minorsats.html. Läst 2 mars 2009. 
  6. ^ ”Cometary activity of Centaurs: the case of 174P/Echeclus” (PDF). http://www.sciences.univ-nantes.fr/geol/KuiperBelt/talks/ROUSSELOT_Nantes2007.pdf. Läst 2 mars 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Periodiska kometer (i nummerordning)
Föregående:
173P/Mueller
174P/Echeclus Nästföljande:
175P/Hergenrother
Lista över periodiska kometer