Artilleriregementet (nya)
| Artilleriregementet (A 9) |
|
| Datum | 2000– |
|---|---|
| Land | |
| Lojalitet | Försvarsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Artilleri |
| Storlek | Regemente |
| Del av | ATS (2000–) |
| Förläggningsort | Kristinehamn (2000–2005) Boden (2005–) |
| Motto | "Ultima ratio regum" ("Konungars yttersta argument") |
| Marsch | Artilleri V (Ström) |
| Segernamn | Breitenfeld 1631 Lech 1632 Lützen 1632 Jankowitz 1645 Tåget över Bält 1658 Helsingborg 1710 Gadebusch 1712 Svensksund 1790 |
| Befälhavare | |
| Nuvarande befälhavare | Överste Anders Callert |
| Nuvarande stf befälhavare | Överstelöjtnant Thomas Lindell |
| Framstående befälhavare | Carl Cronstedt |
Artilleriregementet, (A 9), (tidigare Bergslagens artilleriregemente) är ett artilleriförband inom Försvarsmakten som verkat sedan år 2000. Förbandet är förlagt inom Bodens garnison i Boden i Norrbotten.
Innehåll |
[redigera] Historia
År 1636 organiserades allt artilleri i Sverige till Artilleriregementet och 1649 utökades regementet till att omfatta alla artillerienheter i hela dåtidens stormaktssverige, över 50 garnisoner. Redan tidigt visade det sig vara svårt att leda ett regemente med så stor geografisk spridning. Trots detta bestod organisationen till 1794. Den 26 maj 1794 delades Artilleriregementet, via ett beslut i ett kungligt brev, i fyra regementen: Svea (A 1), Göta (A 2), Wendes (A 3) och Finska artilleriregementet. Finland, och därmed Finska artilleriregementet, förlorades till Ryssland 1809.
År 1811 organiserades Gotlands artilleribeväring som från 1892 blev Gotlands artillerikår (A 7). År 1893 etablerades Norrlands Artilleriregemente (A 4) i Östersund och 1894 organiserades 2:a Göta artilleriregemente som efter flytt från Göteborg till Jönköping 1898 blev Smålands artilleriregemente (A 6). År 1910 lokaliserades delar ur Norrlands artilleriregemente (A 4) till Boden och dessa delar blev 1928 Norrbottens artillerikår (A 5). Bodens artilleriregemente (A 8) bildades 1919 genom uppdelning av fästningsartilleriet i Karlsborg och Boden. År 1951 införlivades Norrbottens artillerikår i A 8. Under 2:a världskrigets sista år organiserades Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn.
Artilleriets organisation var som störst i början av 1960-talet men 1962 kom Göta artilleriregemente (A 2) i Göteborg att avvecklas. Smålands artilleriregemente (A 6) avvecklades 1985 i samband med försvarsbeslutet 1982. Som en följd av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping och Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund och efter försvarsbeslutet 2000 avvecklades den 30 juni år 2000 Wendes artilleriregemente (A 3) (då i Hässleholm) och Gotlands artilleriregemente (A 7).
Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn och Norrlands artilleriregemente (A 8) i Boden var de två förband som återstod. Den 1 juli 2000 reducerades A 8 till en artilleribataljon ingående i Norrbottens regemente (I 19).
Som enda kvarvarande aktiva regemente inom artilleriet antog Bergslagens artilleriregemente den 1 juli 2000 namnet efter det ursprungliga Artilleriregementet och hade inledningsvis sitt säte i Kristinehamn. Stommen inom det nya regementet utgjordes av Bergslagens artilleriregemente, Artilleriets Stridsskola (ArtSS) men även av delar ur nedlagda Värmlands regemente (I 2) och Värmlandsbrigaden (IB 2). Det "nygamla" regementet sökte sina traditioner till det Artilleriregemente som bildades 1636 och delades upp 1794. Regementets heraldiska vapen blev en kombination av lilla riksvapnet (de tre kronorna) och de för artilleriet traditionella korslagda kanonerna. Samma vapen fördes intill 31 december 1997 av Svea artilleriregemente. Regementets förste chef i denna tappning blev överste Anders Carell.
Vid den här tiden utbildades varje år en full artilleribataljon med Haubits 77B. Tre bataljoner utbildades i Kristinehamn, Bergslagens, Svea och Wendes artilleribataljon. Regementet förvaltade sex stycken övnings-/skjutfält; Älvdalen, Villingsberg, Horssjön samt närövningsfält i Kristinehamn, Falun och Örebro.
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades en reduceringen av artilleriet där Norrlands artilleribataljon skulle avvecklas den 31 december 2005 och Artilleriregementet tillsammans med Artilleriets stridsskola (ArtSS) skulle omlokaliseras från Kristinehamns garnison till Bodens garnison och med ny organisation gällande från den 1 januari 2006.
Omlokaliseringen av regementet påbörjades den 31 augusti 2005 genom att regementsstaben flyttade. Regementet kom i Boden att överta kaserner som tidigare har huserat Norrbottens artillerikår (A 5) och senare Norrlands signalkår (S 3).[1] Norrlands artilleribataljon överfördes från Norrbottens regemente (I 19) till Artilleriregementet den 1 januari 2006. I samband med detta blev förbandet Sveriges enda aktiva inom dess truppslag. Efter regementets flytt kvarstod en avvecklingsorganisation i Kristinehamn fram till och med den 30 juni 2006, då all militär verksamhet var avvecklad.
[redigera] Dagens artilleriregemente
Vid Artilleriregementet finns tre huvudansvarsområden: Stab, Artilleriets stridsskola samt Artilleribataljonen.
Förutom utbildning av värnpliktiga (fram tills den obligatoriska värnplikten upphörde) och artilleriofficerare till insatsorganisationen deltar regementets cirka 157 yrkesofficerare och 11 civilanställda i utvecklingen av metoder och materiel för indirekt bekämpning. Utbildningen sker framför allt på artilleripjäsen Haubits 77B och artillerilokaliseringsradarn ARTHUR. Samtidigt sker utveckling av framtidens artilleripjäs, Haubits 77BD/ARCHER.
Enligt regementets verksamhetsidé ska Artilleriregementet:
- kunna utföra strid både nationellt och internationellt inom hela konfliktskalan med modulärt uppbyggda enheter vilket ger hög flexibilitet.
- kunna, i realtid med hög uthållighet och precision, under alla väder-, terräng- och ljusförhållanden upptäcka och bekämpa mål på långa avstånd - även i urban miljö.
- kunna stödja samhället vid större kriser.
- kontinuerligt utveckla de bekämpningskompetenser som krävs för att möta framtida krav för att Försvarsmakten ska kunna bibehålla sin handlingsfrihet.
[redigera] 91. artilleribataljonen
91. artilleribataljonen (91. artbat) är en markstridsbataljon som påbörjas att sättas upp vid Artilleriregementet under åren 2010 och 2014 och bestå av cirka 350 anställda soldater, övriga kontrakterade. Bataljonen består av fem kompanier, ett stab/trosskompani, ett sensorkompani och tre pjäskompanier som vardera består av fyra pjäser. Bataljonen kommer tillföras det nya artillerisystemet ARCHER och kommer vara specialiserade på indirekt bekämpning med artilleri, granatkastare eller flyg, Close Air Support (CAS).[2]
[redigera] 92. artilleribataljonen
92. artilleribataljonen (92. artbat), är en markstridsbataljon och är likformig med 91. artilleribataljonen, soldaterna kommer vara kontrakterade, det vill säga tidvis tjänstgörande.
[redigera] Mottot
Artilleriregementet (A 9) har mottot Ultima Ratio Regum - "Konungars yttersta argument" - (och inte "Konungens", vilket ofta felaktigt hävdas) vilket har historiska rötter inom artilleri från Frankrike. Denna latinska fras lär den franske tänkaren Richelieu (1585 - 1642) ha yttrat. Det franska artilleriet graverade sedan detta på kanonerna på order av kung Louis XIV av Frankrike.
[redigera] Namn och beteckning
| Beteckning | Namn | Aktiv | Garnisonsort | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|
| A 9 | Bergslagens artilleriregemente | 1943-2000 | Kristinehamns garnison | Omorganiserades 2000 till Artilleriregementet |
| A 9 | Artilleriregementet | 2000-2005 | Kristinehamns garnison | Omlokaliserades 2005 till Bodens garnison |
| A 9 | Artilleriregementet | 2005- | Bodens garnison |
[redigera] Regementschefer
- Anders Carell (2000-2002)
- Göran Mårtensson (2002-2005)
- Torbjörn Larsson (2006-20??)
- Torbjörn Larsson (20??-2010)
- Anders Callert (2010-)
[redigera] Galleri
-
Det nygamla regementets förste chef, Överste Anders Carell.
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ Artilleriregementet-Välkommen till Boden Läst 8 mars 2010
- ^ Forsvarsmakten.se Jobba som soldat på A 9 i Boden Läst 17 maj 2010
- Tryckt skrift
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 199. ISBN 978-91-631-8699-8
[redigera] Se även
[redigera] Vidare läsning om Artilleriregementet
- Bergslagens artilleriregemente 50 år, Rune Antonsson, Malte Månsson, 1994
- Artilleriregementet 2000-2005 Ann-Charlotte Carlqvist (red), 2006, ISBN 91-631-8051-0
- A 8 94 år 1906-2000, Mats Lindholm (red), 2001
[redigera] Externa länkar
- Artilleriregementets officiella webbsida
- A 1 kamratförening
- A 3 kamratförening
- A 4 kamratförening
- A 6 kamratförening
- A 8/A 9 kamratförening
- A 9 Officersklubb
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||