A-lotterierna

Från Wikipedia

A-lotterierna har bedrivit lotteriverksamhet sedan 1956 och ägs av Socialdemokraterna och Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Intäkterna från spelvinsterna bedöms vara enormt viktiga för socialdemokratin.[1]

Historik

SSU startade lotteriverksamhet 1947. 1956 bildades den ekonomiska föreningen Folkrörelsernas Lotteribyrå som 2003 bytte namn till A-lotterierna.[1]

Produkter, verksamhet och organisation

A-lotterierna har sedan starten bedrivit flera olika lotterier, bland annat Kvicklotteriet, Trippel och Miljonskrap. Idag verkar A-lotteriernas operativa bolag Kombispel inom flera olika verksamhetsområden i spelbranschen. Kombilotteriet är bolagets mest framgångsrika produkt och har på senare år fått efterföljare i form av Drömreselotteriet och Motorlotteriet. 2004 var Spero, Svenska Spel och ATG är de enda aktörer som hade tillstånd att bedriva spel på nätet i Sverige.[1]

A-lotterierna bedrev tidigare Spero Spel tillsammans med IOGT-NTO men numera sköts försäljningen av skraplotter av Kombispel. Sedan 2008 sköter Kombispel även driften av PRO:s rikslotteri Trippelskrapet.[2]

Sedan 2012 är A-lotterierna moderbolag i koncernen och all spelverksamhet bedrivs av dotterbolaget Kombispel.[2]

Ekonomi och ägarvinster

Företaget har genom åren bidragit med betydande överskott till sina ägare Socialdemokraterna och SSU.[1] 2011 omsatte A-lotterierna drygt 500 miljoner kronor. Kombilotteriet, Drömreselotteriet och Motorlotteriet stod för merparten av den totala omsättningen.[3]

2002[1] 2011
SSU 36,5 miljoner (76 procent av SSU:s totala inkomster) 40,9 miljoner
Socialdemokraterna 43,5 miljoner (28,5 procent av Socialdemokraternas totala inkomster) 52,5 miljoner[4][5]
Totalt 80 miljoner drygt 90 miljoner

Kritik

Socialdemokraterna har på grund av sin ställning som enda politiska parti med betydande inkomst från lotterier fått motta kritik i spelmarknadsdebatten. Det finns inget annat parti i riksdagen vars inkomster från spelmonopolet kommer ens i närheten av socialdemokraternas inkomster från sin lotteriverksamhet, trots att Centerpartiet har en lotteriverksamhet som omsätter några miljoner.[1] Kritiker till den reglerade spelmarknaden hävdar att det är just rädslan att förlora dessa miljoner som gör att Socialdemokraterna är så starka motståndare till att luckra upp den reglerade spelmarknaden. Ett av argumenten är att "om nu spel enligt Socialdemokraterna är så farligt, varför sysslar då Socialdemokraterna med det?". Andra hävdar att många motståndare till den reglerade spelmarknaden i grunden är ute efter att få bort dessa inkomster från Socialdemokraterna.[6]

I dagsläget är Socialdemokraterna det enda riksdagsparti som bedriver lotteriverksamhet.[källa behövs] Flera politiska partier har dock bedrivit lotterier tidigare, däribland Kristdemokraterna[källa behövs] och Centrepartiet.

2012 krävde Datainspektionen att Socialdemokraterna upphörde att lämna ut sitt medlemsregister på 105 000 medlemmar till A-lotterierna. Att lämna uppgift om medlemskap i ett politiskt parti kräver uttryckligt samtycke från den som är registrerad eftersom det är en känslig personuppgift enligt 13 § personuppgiftslagen.[5] Socialdemokraterna har överklagat Datainspektionens beslut och frågan kommer att prövas i förvaltningsrätten.[7]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Bernt Hermele. "(S)pelmonopolets verkliga vinnare", Dagens Nyheter, 31 juli 2004. Läst den 9 juni 2012.
  2. ^ [a b] "Om A-lotterierna", alotterierna.se. Läst den 22 augusti 2012.
  3. ^ "Ekonomi - Omsättning de tre senaste åren", alotterierna.se. Läst den 22 augusti 2012.
  4. ^ "Ekonomi och stadgar", socialdemokraterna.se. Hämtad den 22 augusti 2012.
  5. ^ [a b] Johanna Alskog. "DI: S bryter mot lagen", Riksdag & Departement, 6 juni 2012. Läst den 7 juni 2012.
  6. ^ "Vad är det för fel på lotter?", Bohusläningen, 2 december 2011. Läst den 22 augusti 2012.
  7. ^ Ardalan Samimi. "A-lotterierna om Datainspektionens (s)äljförbud", Dagens Opinion, 7 juni 2012. Läst den 22 augusti 2012.

Externa länkar