ABA
- Om andra betydelser, se ABA (olika betydelser)
AB Aerotransport, förkortat ABA, var ett svenskt flygbolag etablerat 1924 under namnet Aktiebolaget Aerotransport av Carl och Adrian Florman, Ernst Linder, John Björk och Johan Nilsson. Huvudfinansiär och även majoritetsdelägare genom bulvan var tyska Junkers som 1925 ägde 82 procent av bolaget.[1] Staten blev huvudägare 1935[1] och verksamheten uppgick 1948 i Scandinavian Airlines System.[2]
En av ABA:s första piloter var Herman Göring som var delägare i Handelsbolaget Aero-Transport som föregick ABA.[3] [4]
Innehåll |
[redigera] 1920-talet
Den första flygningen ägde rum 2 juni 1924 från Lindarängens flyghamn i Stockholm till Helsingfors med ett Junkers F 13 pontonflygplan som kunde ta fyra passagerare. Det hade registreringen S-AAAC vilket 1929 ändrades till SE-AAC. Detta flygplan finns idag att beskåda på Tekniska museet i Stockholm.
Flygplanet fortsatte att trafikera linjen Stockholm-Helsingfors till 1928, för att därefter flyga som nattpostplan på rutten Stockholm-Malmö-Amsterdam-London. 1925 startade bolaget en linje till Berlin i samarbete med Deutsche LuftHansa, nuvarande Lufthansa.
ABA var världens första operatör med tremotoriga passagerarflygplan i och med att linjen till Amsterdam invigdes 15 maj 1925 med 3 stycken svensktillverkade Junkers G 24 köpta från AB Flygindustri (Afi).
[redigera] 1930-talet
ABA köpte fler flygplan och 1931 opererade man med ett flertal Junkers modeller F 33, F 34, G 23 och G 24 av land- och pontonvarianter. För flygningar på de längre linjerna användes "Värmland", en tremotorig Fokker F.XII.
1938 köptes en Junkers Ju 86Z-7 som fick namnet "Svalan" och registreringen SE-BAE. Flygplanet var inköpt för att transportera post, men 1940 rekvirerades det av Flygvapnet som någon månad senare köpte det från ABA. I Flygvapnet fick den beteckningen Tp 9.
År 1937 blev ABA Europas andra operatör av Douglas DC-3 efter KLM. Med den flygplanstypen öppnades möjligheter för nya "långlinjer" som exempelvis till Moskva 1939. Samma år infördes märkningen SWEDISH AIR LINES på flygplanen. Utöver tre DC-3 bestod flygplansflottan av fem Junkers Ju 52/3m, ett Junkers F 13 pontonplan, samt två Fokker F XII.
[redigera] 1940-talet
Under andra världskriget försökte ABA att upprätthålla hela sitt linjenät, men Moskvalinjen upphörde i juni 1941 och linjen till Berlin stängdes strax före Tysklands kapitulation. En kurirlinje till London startades i maj 1942. Två DC-3:or (betecknade SE-BAG och SE-BAF) sköts ner under 1943, men efter förhandligar med de krigförande parterna om fri lejd, återupptogs kurirtrafiken med nattflygningar, där planen var märkta med SWEDEN med stora bokstäver på flygplanskroppen samt nationalitetsflaggan målad på fenan. Trots detta blev en tredje DC-3 anfallen, men kom undan med blotta förskräckelsen. Man upphörde då att använda DC-3, men återupptog senare kurirflygningarna med Boeing B-17. Dessa utgjordes av plan som hade nödlandat i Sverige och togs över av ABA efter överenskommelse med USA.
ABA utvidgade sitt linjenät i Europa. I takt med att den tyska ockupationen av Europa upphörde öppnades linjer till Paris, Oslo och Prestwick i Skottland.
30 juni 1948 slogs efter en statlig utredning det då statsägda ABA samman med SILA på 50-50-basis under namnet ABA. Därmed kom ABA:s verksamhet att ingå i det år 1946 bildade samarbetsorganet SAS som dittills omfattat verksamhet av de nordiska flygbolagen SILA (Sverige), DDL (Danmark) samt DNL (Norge).
[redigera] Senare tid
1 oktober 1950 undertecknade representanter för de nämnda bolagen ett konsortieavtal där de uppdrog åt SAS att för deras gemensamma räkning bedriva trafikflyg och därmed sammanhängande verksamhet. ABA kom därefter att stå som ägarbolag för 3/7 av SAS fram till 1996. ABA, som i sin tur ägdes av SILA, slogs detta år samman med den senare som då namnändrades till SAS Sverige AB.
På en frimärksserie från 1972 om svenskt postflyg finns på en 5-öresvalör ett Junkers F 13, på en 15-öresvalör ett Junkers Ju 52/3m och på en 75-öresvalör en DC-3.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ [a b] Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ.. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353
- ^ ”Historien om Visby Airport”. http://arsred.lfv.se/en/Visby/Om-Flygplatsen/Historien-om-Visby-Airport/. Swedavia
- ^ Allberg, Jan (1986). Östermalmsboken. Stockholm: Swede Media. Libris 657698
- ^ Fontander, Björn (2008). Görings Sverige: En hatkärlek. Carlsson
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||
