AGM-88 HARM

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
AGM-88 HARM
AGM-88E HARM p1230047.jpg
Typ Anti-radarrobot
Ursprungsland USA
Servicehistoria
Brukstid 1985 – nutid
Används av USA, Tyskland, Italien
Medverkan i krig Kuwaitkriget, Kosovokriget, Irakkriget
Produktionshistoria
Designer Texas Instruments
Designdatum 1983
Tillverkare Texas Instruments, Raytheon
Kostnad/enhet 284 000 USD
Produktionsperiod 1984 – nutid
Varianter AGM-88A, AGM-88B, AGM-88C, AGM-88D, AGM-88E
Specifikationer
Längd 4,16 m (13 ft 8 in)
Vikt 363 kg (800 lb)
Spännvidd 1 016 mm (40 in)
Diameter 254 mm (10 in)
Stridsspets WAU-7B splitterladdning
Stridsspetsvikt 65,1 kg (143,5 lb)
Tändrör FMU-111/B laserzonrör
Motor Thiokol SR113-TC-1
Målsökare Signalsökare 2–20 GHz
Prestanda
Räckvidd 106 km
Maxhastighet 2280 km/h

AGM-88 HARM (High-speed Anti-Radiation Missile) är en anti-radarrobot utvecklad av Texas Instruments.

Design[redigera | redigera wikitext]

AGM-88 HARM har en radiomottagare som avlyssnar frekvensbandet 2–20 GHz. Den känner igen och kan låsa på de typiska pulssignalerna från pulsdopplerradar. De första modellerna kunde undgås genom att stänga av radarsändaren, men senare versioner sparar sändarens position och flyger dit med hjälp av GPS-navigering. AGM-88E har dessutom en egen radar som kan hitta och följa målet även om det flyttar på sig. Roboten är helt autonom och kan inte styras efter avfyring.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1983 beställde USA:s flygvapen en ny signalsökande robot som skulle ersätta AGM-45 Shrike och AGM-78 Standard ARM som beväpning på EF-4G Wild Weasel. Roboten kunde integreras med flygplanets AN/APR-47 radarvarningssystem. Även USA:s flotta var intresserade av en ny anti-radarrobot och gick med i projektet.

Roboten togs i tjänst 1985 och användes första gången under bombningen av Libyen i april 1986.

Under Kuwaitkriget användes AGM-88 flitigt för att nedkämpa det irakiska luftförsvaret. Vid ett tillfälle riktade akterskytten i en B-52:a sin eldledningsradar mot en EF-4G som misstog den för en irakisk luftvärnskanon och avfyrade en AGM-88 mot den. Roboten träffade och det stora bombplanet skadades av splitter. Efter incidenten döptes den B-52:an om till "In HARM's way".

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • AGM-8A även kallad AGM-88 Block I. Första produktionsserien.
  • AGM-8B (Block II) tillverkad från 1986. Raketmotor med längre räckvidd och nyare elektronik. Efter mjukvaruuppgradering 1990 kallad Block III.
  • AGM-88C (Block IV) Ny sprängladdning med wolfram-splitter och mottagare som klarar frekvenser ner till 500 MHz. Kallad Block V efter att ha programmerats att kunna låsa på störsändare.
  • AGM-88D (Block VI) med GPS-mottagare för att kunna navigera till sändarens senast kända position.
  • AGM-88E AARGM (Advanced Anti-Radiation Guided Missile) Ny elektronik och en mikrovågsradar som kan låsa på och följa mål som rör på sig.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AGM-88_HARM, 2010-11-13.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, AGM-88_HARM, 2010-11-13.