Abgar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Målning från 900-talet av kung Abgar V med brevet från Jesus.

Abgar (lat. Abgarus), var namnet på flera kungar i Osrhoëniska riket i nuvarande Turkiet.

Kungar med namnet Abgar[redigera | redigera wikitext]

  • Abgar I, 94-68 f.Kr.
  • Abgar II, 68–53 f.Kr.
  • Abgar III, 29–26 f.Kr.
  • Abgar IV, 26–23 f.Kr.
  • Abgar V, 4. f.Kr.–7 och 13–50
  • Abgar VI, 71–91
  • Abgar VII, 109–116
  • Abgar VIII, 177–212
  • Abgar IX, 212–214
  • Abgar X, cirka 240–242

Abgarlegenden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkohistorikern Eusebios av Caesarea beskriver i sin kyrkohistoria från 300-talet hur den obotligt sjuke kung Abgar (för att stämma kronologiskt måste det vara Abgar V som avses) skall ha hört talas om Jesu helandeunder och sänt en kurir med förfrågan om hjälp. I brevet utlovas även en fristad åt Jesus från judarna som stod honom emot. Jesus reste enligt Eusebios inte själv till kungens boning i Edessa, men sände ett brev med löfte om att en av hans lärjungar skulle komma dit och förmedla såväl helande som frälsning. Efter Jesu uppståndelse skall aposteln Tomas på Guds tilltal ha sänt lärjungen Taddaios (en av de sjuttio lärjungarna) till Edessa och denne botade såväl kungen som många andra i staden. Som grund för sin återgivning citerar Eusebios hela breven mellan Abgar och Jesus, samt en återgivning av vad som skett vid Taddaios ankomst. Dessa skrifter skall vid Eusebios levnad ha funnits bevarade i Edessas arkiv. Taddaios ankomst till Edessa dateras till det 240:e året i den syriska tidräkningen, vilket motsvarar år 28–29 e.kr.[1]

Utöver vad som återges av Eusebios omfattar legenden även att Jesu brev till Abgar skall ha innehållit ett porträtt av Jesus, Abgarusbilden.[2]

Abgarlegenden förklarades apokryf, det vill säga av tveksam tillförlitlighet, av en synod år 595.[3] Otillförlitligheten av Abgarlegenden har även lyfts fram av Richard Adelbert Lipsius ("Die edessenische Abgarsage", 1880).[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eusebios av Caesarea (2007) [cirka 312]. ”Bok 1, kapitel 13”. Kyrkohistoria. Olof Andrén (övers.) (3). Skellefteå: Artos och Norma bokförlag. Sid. 49. ISBN 978-91-7580-353-1 
  2. ^ [a b] ”uppslagsord: Abgar”. Nordisk familjebok. http://runeberg.org/nfba/0035.html 
  3. ^ Översättaren Olof Andréns fotnot nummer 32 till bok 1 av Eusebios kyrkohistoria, s. 51, ISBN 978-91-7580-353-1