Abilds kyrka
| Abilds kyrka | |
| Kyrka | |
 Abilds kyrka i oktober 2011.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Hallands län |
| Stift | Göteborgs stift |
| Församling | Susedalens församling |
| Koordinater | 56°56′19.7″N 12°43′18.9″Ö / 56.938806°N 12.721917°Ö |
| Material | Vitputsad gråsten |
| Invigd | 1100- eller 1200-talet |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000018289 |
Abilds kyrka är en kyrkobyggnad belägen 18 km öster om centralorten i Falkenbergs kommun. Kyrkan tillhör sedan 2010 Susedalens församling (tidigare Abilds församling) i Göteborgs stift.
Kyrkans historia[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan äldsta delar är från 1100- eller 1200-talet. Den skall tidigare ha kallats Sankt Johannes kyrka efter Johannes döparen.
1300-talet[redigera | redigera wikitext]
Från 1300-talet är Sankt Johannes kyrkas historia sammanlänkad med godset Hjuleberg. I slutet av 1200-talet börjar Hjulebergs kända historia och på 1300-talet ägdes egendomen av bland annat de danska kungaättlingarna greve Nils och greve Jakob. I slutet av århundradet blev ätten Thott ägare till egendomen i 250 år. Bland medlemmarna fanns åtskilliga riksråd och stormän i det dåvarande Danmark.[1]
1400-talet[redigera | redigera wikitext]
På 1400-talet härjades och brändes Hjuleberg och bygden åtminstone tre gånger, men kyrkan verka att ha skonats. År 1446 stod Åge Axelsson Thott, som då ägde Hjuleberg, inför Viske häradsrätt anklagad för våld och orättvisa mot folket bygden, framför allt mot en viss Nils Belye. Detta är första gången Abilds kyrka nämns i skrift.[1]
1500- och 1600-talet[redigera | redigera wikitext]
Kyrkklockan är daterad till 1558 och enligt inskriptionen lät Olaus Thott gjuta den med sockenmännens hjälp. Från 1500-talet är troligen också det murade gravkor, som finns under kyrkans kor. Där skall ett tiotal av ätten Thott ha fått sitt sista vilorum. En vapensköld från den här tiden, ett så kallat begravningsvapen, hängde tidigare i kyrkan men förvaras nu på Hjuleberg.[1] Ätten Lilliehöök på det närbelägna godset Hjuleberg hade patronatsrätt över kyrkan från 1658 till 1927.
Dagens kyrkobyggnad[redigera | redigera wikitext]
Åren 1665-1675 utvidgades kyrkan åt öster och blev därmed dubbelt så stor. Vid norra sidan uppfördes då en byggnadsdel med gravkor i undervåningen och herrskapsbänk på övervåningen. Kyrktornet av trä tillkom troligen på 1600-talet och försågs med tornur på 1700-talet. Vid en renovering 1927 byggdes gravkoret om till sakristia. En invändig renovering genomfördes 1998 då bänkar och väggar målades och golvet slipades.
I kyrkan finns Thottska gravkammaren och Lilliehöökska gravkoret där medlemmar av ätterna Thott och Lilliehöök finns begravda.
Takmålningar[redigera | redigera wikitext]
Takmålningarna, liksom målningen av flera inventarier, är utförda 1767 av Johan Adolf Spaak. De tillkom på privat initiativ och bekostades av Hans Adolph Lilliehöök som vid den tiden var kyrkans patronus. Det är anledningen till att målningarna nästan uteslutande är av dekorativ karaktär, utan de vanliga bibliska motiven. Arbetet är utfört i rokokostil med kraftiga akantusblad. Vid en renovering på 1880-talet byttes en stor del av takbrädorna ut. Dessutom målades taket över inte mindre än sex gånger. Genom en restaurering 1927 togs målningarna i långhusets östra gavelparti fram och 1952 resten av befintlig målning i koret och långhuset. Restaureringen utfördes av Thorbjörn Engblad, som även rekonstruerade de genom utbyte av bräder förlorade partierna, vilka markerats med en ram och daterats 1952.
-
Del av takmålningen.
Inventarier[redigera | redigera wikitext]
Större delen av kyrkans inventarier är från 1600-talet.
- Predikstolen är snidad i ek, utförd i renässansstil på tidigt 1600-tal och bemålad 1767 av Johan Adolf Spaak.
- Även altartavlan och läktarbröstningen är målade av Spaak vid samma tid.
- Altaruppsatsen, samtida med predikstolen, är snidad i ek.
- Predikstolskläde med tetragrammet JHWH.
- Dopfunt från 1953, huggen i gnejs i medeltida stil av konstnären Erik Nilsson, Harplinge. Tillhörande dopfat av mässing är från 1636.
- Ett krucifix med aposteln Johannes och jungfru Maria, troligen från 1700-talet, hänger på nordväggen.
- En ljuskrona och ett par malmljusstakar är från 1600-talet.
- Ett epitafium från 1600-talet över landshövdingen Bengt Christoffersson Lilliehöök hänger på den södra väggen.
- Ett votivskepp från 1886.
- I tornet hänger endast en klocka. Den är gjuten 1558 och har inskription.
Orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1759 skänktes en orgel till kyrkan med 7 stämmor av ryttmästaren Lilliehök.[2]
- 1853 byggdes en orgel med 4 stämmor av Johan Niklas Söderling, Göteborg.
- Verket från 1927 och är tillverkat av M. J. och H. Lindegrens Orgelbyggeri, Göteborg. Fasaden är från 1853 år orgel. Det har nio stämmor fördelade på två manualer och pedal.[3] Orgeln är pneumatisk och har fasta kombinationer.
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
| Borduna 16´ | Rörflöjt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
| Principal 8´ | Salicional 8' | II/P | |
| Flöjt harmonik 8' | Saicional 8' | II/I | |
| Oktava 4' | Crescendosvällare | ||
| Oktava 2' |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Abilds Kyrka. Margit Jörgensen. red. Abilds kyrka, en resa i tiden.
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 295. Libris 2413220
- ^ ”Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008”. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=9&u=1&f=335&l=sv§sel=detail&id_nr=3608. Läst 22 september 2018.
- Jacobsson, John (1932). Hallands kyrkor i ord och bild. Skara: Förf. sid. 61. Libris 1356454
- Lindén Nilsson, Inga; Gerdle, Jonas (2016). Predikstolar och altaruppsatser i Hallands kyrkor : från 1575 till slutet av år 1600. Halmstad: Storartad. Libris 19572689. ISBN 978-91-981889-2-9
- Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680
- Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 150-151. Libris 21705493. ISBN 9789188435491
- Simmingskiöld, Stig; Larsson, Alrik (1986). Kyrkvandring bland Hallands äldsta kyrkor. Falkenberg: Hallands nyheter. Libris 655156
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 548. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
- Information från församlingen
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ahlqvist, Gert (2011). ”Den unika kopplingen mellan Abilds kyrka och Hjuleberg”. Hallandsbygd 2011/2012(53),: sid. 96-101 : ill. 0440-1263. ISSN 0440-1263. Libris 12452227
- Clarke, Malin (2017). Abilds kyrka : ombyggnad av altare : rapport över renovering : Abilds kyrka, Abilds socken, Falkenbergs kommun. Kulturmiljö Halland ; 2017 :7. Halmstad: Kulturmiljö Halland. Libris 22260000
- Jansson, Bror (1959). Abilds kyrka. Falkenberg: tr. Hallands nyheter. Libris 756241
- Svensson, Sven-Olof (2014). ”Klockdyket och sägner kring Abilds kyrka”. Hallandsbygd 2014/2015(56),: sid. 91-95 : ill. 0440-1263. ISSN 0440-1263. Libris 18235863
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Susedalens församling
Wikimedia Commons har media som rör Abilds kyrka.
