Absorption
Absorptioner är processer som innebär att minst en andel av en företeelse uppgår i en annan. Absorption är egenskapen till upptagning eller uppsugning hos ett material. Absorptionen anger ett materials förmåga att absorbera, till exempel en tvättsvamps förmåga att suga upp vatten med kapillärkraft som håligheterna i svampen bidrar till.
Innehåll |
Akustik [redigera]
I akustik innebär absorption uppfångning av ljudvågor. Energin i ljudet övergår då till värme i det absorberande materialet. Det som inte absorberas reflekteras.
Farmakologi [redigera]
I farmakologi innebär absorption upptagning av ett ämne, vanligtvis ett läkemedel, i en organism. Detta sker typiskt genom tarmen, men kan också ske genom huden eller magsäcken.[1] Storleken av absorptionen av ett läkemedel påverkas både av läkemedlets egenskaper, till exempel pH och fettlöslighet, och av patientens egenskaper, till exempel hur väl tarmen fungerar.
Kemi [redigera]
I kemi innebär absorption att molekyler upptas i en fast- eller flytande fas så att de blir helt omslutna av den.
Optik [redigera]
I optik innebär absorption att energin från fotoner upptas av elektroner i atomer. Fotonerna försvinner och övergår till inre energi i atomerna, genom att elektroner exciteras till en högre energinivå.[2] För de flesta material gäller att en del av infallande strålning absorberas, medan andra delar reflekteras, i många fall beror fördelningen mellan absorption och reflektion på fotonernas våglängd. Ett exempel är ett ämnes förmåga att absorbera ljus i till exempel spektroskopi.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Absorption i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
Källor [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ ”Vad händer i kroppen när du tar ett läkemedel?”. Vad händer i kroppen när du tar ett läkemedel?. MS-Sidan. http://www.mssidan.se/ms-nyheter/vad-hander-i-kroppen-nar-du-tar-ett-lakemedel. Läst 18 september 2012.
- ^ ”Laboration MS4: Elektronisk Spektroskopi: Absorption och Fluorescens”. Laboration MS4: Elektronisk Spektroskopi: Absorption och Fluorescens. KTH-Kemi. http://gamma.physchem.kth.se/~3b1730/ms/LabMS4vt06.pdf. Läst 18 september 2012.
