Adelina Patti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adelina Patti ca 1880

Adelina Patti, född Adela Juana Maria Patti 19 februari 1843 i Madrid, död 27 september 1919 i Wales, var en italiensk-amerikansk sopran.

Patti framträdde första gången på en konsert i New York redan 1850, debuterade sedan som operasångerska i samma stad 1859 och i London 1861. Hon vann från första början glänsande framgång, vilken sedan ytterligare befästes genom en rad turnéer i Europa och USA.[1]

Hon räknas som en av de tre största bel cantosopranerna på 1800-talet tillsammans med Jenny Lind och Kristina Nilsson. Ett trettiotal grammofoninspelningar finns bevarade från den senare delen av karriären i början av 1900-talet.

Bland Adelina Pattis många framträdanden märks Rosina i Barberaren i Sevilla, Violetta i La Traviata, titelpartiet ur Lucia di Lammermoor med flera. Som kuriosa kan nämnas att Patti framträdde på en välgörenhetskonsert i Stockholm 1900.[1]

Patti gifte sig 1868 med markisen de Caux, 1886 med operasångaren Ernest Nicolas (död 1898) och för tredje gången 1899 med den svenske friherren Olof Rudolf Cederström.[1]

Adelina Patti och baron Cederström utanför Stockholms centralstation. Patti uppskattade inte fotografens närvaro och duckade för att dölja ansiktet. Ur tidningen Idun 29 sept 1900.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1937

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]