Sveriges ridderskaps och adels kalender
- Uppslagsordet adelskalendern leder hit. För begreppet i allmänhet, se adelskalender.
Sveriges ridderskap och adels kalender, tidigare Sveriges ridderskaps och adels kalender, i dagligt tal vanligen endast adelskalendern, är en medlemsmatrikel över den svenska adeln. Den tar i alfabetisk ordning upp de på det svenska Riddarhuset introducerade ätterna. Matrikeln redigeras av kalenderredaktören och riddarhusgenealogen och utges av Riddarhusdirektionen i intervaller på tre år.
En liknande publikation är Finlands ridderskaps och adels kalender.
Kalenderns syfte var ursprungligen att redogöra det personbestånd som utgjorde ridderskapet och adeln. Med ridderskapet och adeln avsågs samtliga ättemedlemmar som var svenska undersåtar. Utträde, så kallad expatriering, skedde när en medlem av ridderskapet och adeln emigrerade, dock så att först den emigrerades utrikes födda barn ansågs stå utanför ståndet (tillhörigheten reglerades bl.a. i privilegiebrevet 1723 som sedermera upphävts). Det var viktigt att hålla reda på ridderskapet och adelns personbestånd bl.a. för att fastställa vem som var potentiellt behörig att utöva representationsrätten. Numera upptar kalendern också de expatrierades efterkommande.
Medlemsredovisningen är fortfarande nödvändig för att fastställa vem som har rätt att med beslutskraft deltaga i de regelbundna adelsmötena och vem som har rätt att komma i ånjutande av adelns omfattande stipendiekassor med mera (Riddarhusdirektionen fördelar årligen ca 15 miljoner kronor i ett stort antal stipendier.) En adelskalender presenterar endast levande medlemmar av ätterna med uppgifter om deras förfäder endast summariskt angivna för att påvisa det genealogiska sambandet mellan de levande. Ett motsvarande arbete som i bokform presenterar uppgifter om de adliga ätternas samtliga medlemmar genom seklen kallas ättartavlor.
En motsvarande kalender, Finlands ridderskaps och adels kalender, utges av riddarhusdirektionen i Helsingfors.
Historik [redigera]
Kalendern är grundad och första gången utgiven av Gabriel Anrep 1854, som var redaktör fram till 1903. Åren 1905-18 utgavs den av greve Adam Lewenhaupt, 1918-38 av greve Claës Lewenhaupt och 1939-48 av Gustaf Elgenstierna. Efter Elgenstiernas död upphörde adelskalendern att vara ett privat utgivningsprojekt och övertogs av Riddarhusdirektionen. Den utkommer numera endast vart tredje år inför det adelsmöte som då äger rum. Senaste utgåvan (2010 års) utkom i december 2009. Kalenderns utgavs i början på Anreps eget förlag, därefter av Bonniers förlag, numera är Riddarhuset producent och förläggare.
År 1899 utgav friherre Karl K:son Leijonhufvud på Norstedts förlag – till följd av starka meningsmotsättningar inom adeln rörande kalenderns redigering – en konkurrerande kalender med namnet Svensk adelskalender. Sedan denna efter några upplagor upphört att utkomma, startades ännu ett nytt kalenderprojekt av greve Carl Magnus Stenbock, som 1910 utgav Ny svensk adelskalender.
Kalender över ointroducerad adel [redigera]
Vid sidan av den kalender som presenterar medlemmarna av de på svenska riddarhuset introducerade ätterna finns en motsvarande kalender över medlemmar av adliga ätter i Sverige som inte har koppling till det svenska riddarhuset, se Ointroducerad adels förening.
Källor [redigera]
- B Hildebrand, Handbok i släkt- och personforskning, 1961
- Sveriges ridderskaps och adels kalender 1923, digitaliserad inom Projekt Runeberg
- Riddarhusets ätt- och vapendatabas
|
|||||||||||||||||||||
