Adrenalin

Från Wikipedia
Version från den 28 oktober 2017 kl. 00.42 av NirmosBot2 (Diskussion | Bidrag) (Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.)
Adrenalin


Systematiskt namn(R)-4-(1-Hydroxi-2-(metylamin)etyl)-1,2-bensendiol
Övriga namnEpinefrin (eng. Epinephrine)
Kemisk formelC9H13NO3
Molmassa183,2045 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer51-43-4
SMILESc1ccc(O)c(O)c1C(O)CNC
Egenskaper
Densitet1,33 g/cm³
Löslighet (vatten)0,18 g/l (25 °C)
Smältpunkt211,5 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
08 – Hälsofarlig Hälsofarlig
LD5062 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är ett stresshormon och en neurotransmittor som bildas i binjuremärgen. Adrenalin är ett viktigt hormon som gör vår kropp redo på att fly eller kämpa mot en fara. Hormonet har hittats hos många djur och även hos encelliga organismer.

Den japanska kemisten Jokichi Takamine var den första som lyckades isolera och rena hormonet år 1901[1]. Tre år senare skedde den första syntesen av adrenalin av indivuellt Friedrich Stolz och Henry Drysdale Dakin[2].   Utsöndringen är normalt låg, men vid aktivering av det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin. Noradrenalin och adrenalin tillsammans med ett flertal andra ämnen kallas tillsammans för katekolaminer.[3] Dopamin och noradrenalins samlade effekter utgörs främst av effekter från adrenalin, och är:[3]

  • Nedbrytning av glykogen och nybildning av glukos stimuleras. Detta höjer blodsockernivån, vilket leder till att cellerna får mer glukos att använda för att bilda energi (ATP).
  • Ökad nedbrytning av fettlagret i fettvävnaden, vilket gör att mängden fettsyror som cirkulerar i blodet ökar. Fettsyrorna använder cellerna för att bilda mer ATP.
  • Hjärtats slagfrekvens och slagkraft ökar, vilket leder till ökad minutvolym (och därmed även ökat blodtryck).

Medicinsk användning

På grund av adrenalinets stora påverkan på kroppen fungerar hormonet som ett ypperligt botemedel:

  •   Vid akuta astmaanfall används adrenalin för att vidga luftrören.
  •  Vid anafylaktisk chock, som orsakas av allergi, sjunker blodtrycket kraftigt och cirkulationen av blod och syre minskar. Men med hjälp av adrenalinsprutor kan man behandla chocken då adrenalinet höjer blodvolymen och blodtrycket igen. Vid exempelvis svår nötallergi kan en injektion av adrenalin hindra en person från att i värsta fall dö.
  •  Adrenalin har länge använts vid behandling av hjärtstopp. Just nu är behandlingsmetoden dock ifrågasatt om det verkligen har en bättre effekt än att inte ge adrenalin.

Syntes

Många av signalsubstanserna i nervsystemet är aminer. De bildas utgående från aminosyror genom dekarboxyleringsreaktioner.[4]

För att syntesisera adrenalin så låter man aminosyran Tyrosin oxidera till L-DOPA med tyrosin hydroxylas som katalysator. Sedan dekarboxyleras L-DOPA till dopamin med DOPA dekarboxylas som katalysator. Nästa steg är att oxidera dopamin till noradrenalin. Det sista steget är att metylera den primära aminen i noradrenalinet som ger slutprodukten adrenalin.

Biokemi

Noradrenalin är dels ett hormon, dels är det ett förstadium till adrenalin. Adrenalin bildas i binjuremärgens märg genom att fenyletanolamin-N-metyltransferas (PNMT), ett enzym som i hög grad finns binjurarna, aktiveras och därefter syntetiserar adrenalin från noradrenalin genom metylering. PNMT aktiveras av adrenokortikotropiskt hormon och kortisol. Mängden adrenalin är därför beroende av kortisolvärdena.[5]

Subkultur

Adrenalinjunkie

Alternativ översättning: Spänningssökare

En adrenalinjunkie är en person som är beroende av känslan och euforin som uppstår när adrenalin utsöndras i det sympatiska nervsystemet, som exempelvis sker under ett fallskärmshopp. Detta är ett potentiellt farligt tillstånd då personer med detta beteende tenderar att dras till allt farligare saker, och oftast sätts livet på spel enbart för att få en intensivare känsla av adrenalinet.  Ännu ett exempel är så kallade "dare devils" som klättrar på byggnadskranar eller höga byggnader utan säkerhetsutrustning.

Referenser

  1. ^ Yamashima, Tetsumori. ”Jokichi Takamine (1854-1922), the samurai chemist, and his work on adrenalin”. Journal of Medical Biography 11 (2): sid. 95–102. doi:10.1177/096777200301100211. ISSN 0967-7720. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12717538. Läst 9 mars 2017. 
  2. ^ Bennett, M. R.. ”One hundred years of adrenaline: the discovery of autoreceptors”. Clinical Autonomic Research: Official Journal of the Clinical Autonomic Research Society 9 (3): sid. 145–159. ISSN 0959-9851. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10454061. Läst 9 mars 2017. 
  3. ^ [a b] Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi Kapitel 6
  4. ^ ”solunetti: Aminosyraderivat”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/aminohappojen_johdannaisia/2/. Läst 9 mars 2017. 
  5. ^ RJ Wurtman, Control of epinephrine synthesis in the adrenal medulla by the adrenal cortex: hormonal specificity and dose-response characteristics, Endocrinology. 1966 Sep;79(3):608-14

Källor

  • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7

Externa länkar