Afrikanska mästerskapet i fotboll 2013

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Afrikanska mästerskapet i fotboll 2013
Karta över deltagande nationer
Karta över deltagande nationer
Evenemangsfakta
Datum 19 januari10 februari 2013
Arrangör CAF
Värdland Sydafrika
Spelplatser 5
Deltagare
Nationer 16
Deltagande 23 spelare per lag
Statistik
Matcher 32
Mål 69 (2,156 per match)
Publik &&&&&&&&&0729000.&&&&&0729 000 (22 781,25 per match)
Flest mål Nigeria Emmanuel Emenike
Ghana Wakaso Mubarak
(4 mål)
Bäste spelare Burkina Faso Jonathan Pitroipa
Placeringar
Gold Medal.svg Guld  Nigeria
Silver Medal.svg Silver  Burkina Faso
Bronze Medal.svg Brons  Mali
ArrowLeft.svg Föregående Följande ArrowRight.svg
Ekvatorialguinea/Gabon 2012 Ekvatorialguinea 2015

Afrikanska mästerskapet i fotboll 2013 hölls i Sydafrika mellan 19 januari och 10 februari 2013 och var den 29:e upplagan av Afrikanska mästerskapet i fotboll, Afrikas fotbollsmästerskap (CAF).[1] Från och med detta år hålls turneringen på udda år så att den inte krockar med fotbolls-VM.[2]

Nigeria vann mästerskapet för tredje gången, efter en 1–0 vinst över Burkina Faso i finalen. Nigeria kvalificerade sig till FIFA Confederations Cup 2013 i Brasilien som representanter för CAF.[3]

Värdskap[redigera | redigera wikitext]

I september 2006 presenterade CAF:s exekutiva kommitté värdarna för kommande tre mästerskap: Angola 2010, Gabon/Ekvatorialguinea 2012 och Libyen 2014 (därefter ändrat till 2013), med Nigeria som reservvärd om någon av arrangörerna skulle misslyckas att genomföra turneringen.[4]

Fem länder fanns med i den slutliga omröstningen om att vara värd för turneringen 2013, varav en ansökning var delad mellan två länder.

Andra länder som inte nådde slutomröstningen med sina ansökningar var:[5]

Ansökningar från Mozambique, Namibia, Zimbabwe och Senegal blev inte godkända då de inte nådde målen på önskelistan.

Ursprungligen vann Libyen rätten att vara värd för 2014 års turnering efter att ha besegrat Nigerias ansökning tillsammans med ansökningarna från Angola och Gabon/Ekvatorialguinea. Efter det har ett beslut tagits om att ändra till udda spelår för att inte krocka med VM, och Libyen har på grund av interna oroligheter bytt spelår med Sydafrika som 2011 tilldelades 2017 års mästerskap vilket gör att Sydafrika var värdland 2013.[6]

Spelartrupper[redigera | redigera wikitext]

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

Tiderna avser matchstart i sydafrikansk standardtid (UTC+2)

Grupp A[redigera | redigera wikitext]

Lag S V O F GM IM MS P
 Sydafrika 3 1 2 0 4 2 +2 5
 Kap Verde 3 1 2 0 3 2 +1 5
 Marocko 3 0 3 0 3 3 0 3
 Angola 3 0 1 2 1 4 −3 1
1 19 januari Sydafrika  0 – 0  Kap Verde FNB Stadium
18:00
Rapport Johannesburg
Publik: 50 000[7]
Domare: Djamel Haimoudi (Algeriet)

2 19 januari Angola  0 – 0  Marocko FNB Stadium
21:00
Rapport Johannesburg
Publik: 25 000[7]
Domare: Badara Diatta (Senegal)

9 23 januari Sydafrika  2 – 0  Angola Moses Mabhida Stadium
17:00
Sangweni Mål 30'
Majoro Mål 62'
(1 – 0)
Rapport
Durban
Publik: 40 000[7]
Domare: Koman Coulibaly (Mali)

10 23 januari Marocko  1 – 1  Kap Verde Moses Mabhida Stadium
20:00
El-Arabi Mål 78' (1 – 0)
Rapport
Platini Mål 36' Durban
Publik: 25 000[7]
Domare: Janny Sikazwe (Zambia)

17 27 januari Marocko  2 – 2  Sydafrika Moses Mabhida Stadium
19:00
El Adoua Mål 10'
Hafidi Mål 82'
(1 – 0)
Rapport
Mahlangu Mål 71'
Sangweni Mål 86'
Durban
Publik: 45 000[7]
Domare: Bakary Gassama (Gambia)

18 27 januari Kap Verde  2 – 1  Angola Nelson Mandela Bay Stadium
19:00
F. Varela Mål 81'
Héldon Mål 90+1'
(0 – 1)
Rapport
Nando Mål 33' (sjm.) Port Elizabeth
Publik: 20 000[7]
Domare: Slim Jedidi (Tunisien)

Grupp B[redigera | redigera wikitext]

Lag S V O F GM IM MS P
 Ghana 3 2 1 0 6 2 +4 7
 Mali 3 1 1 1 2 2 0 4
 DR Kongo 3 0 3 0 3 3 0 3
 Niger 3 0 1 2 0 4 −4 1
3 20 januari Ghana  2 – 2  DR Kongo Nelson Mandela Bay Stadium
17:00
Agyemang-Badu Mål 40'
Asamoah Mål 50'
(1 – 0)
Rapport
Mputu Mål 53'
Mbokani Mål 68' (str.)
Port Elizabeth
Publik: 7 000[7]
Domare: Daniel Bennett (Sydafrika)

4 20 januari Mali  1 – 0  Niger Nelson Mandela Bay Stadium
20:00
Keita Mål 84' (0 – 0)
Rapport
Port Elizabeth
Publik: 20 000[7]
Domare: Slim Jedidi (Tunisien)

11 24 januari Ghana  1 – 0  Mali Nelson Mandela Bay Stadium
17:00
Wakaso Mål 38' (str.) (1 – 0)
Rapport
Port Elizabeth
Publik: 8 000[7]
Domare: Noumandiez Doué (Elfenbenskusten)

12 24 januari Niger  0 – 0  DR Kongo Nelson Mandela Bay Stadium
20:00
(0 – 0)
Rapport
Port Elizabeth
Publik: 12 000[7]
Domare: Bouchaib El-Ahrach (Marocko)

19 28 januari Niger  0 – 3  Ghana Nelson Mandela Bay Stadium
19:00
(0 – 2)
Rapport
Gyan Mål 6'
Atsu Mål 23'
Boye Mål 49'
Port Elizabeth
Publik: 10 000[7]
Domare: Badara Diatta (Senegal)

20 28 januari DR Kongo  1 – 1  Mali Moses Mabhida Stadium
19:00
Mbokani Mål 3' (str.) (1 – 1)
Rapport
Mah. Samassa Mål 15' Durban
Publik: 8 000[7]
Domare: Djamel Haimoudi (Algeriet)

Grupp C[redigera | redigera wikitext]

Lag S V O F GM IM MS P
 Burkina Faso 3 1 2 0 5 1 +4 5
 Nigeria 3 1 2 0 4 2 +2 5
 Zambia 3 0 3 0 2 2 0 3
 Etiopien 3 0 1 2 1 7 −6 1
5 21 januari Zambia  1 – 1  Etiopien Mbombela Stadium
17:00
Mbesuma Mål 45+3' (1 – 0)
Rapport
Adane G. Mål 65' Nelspruit
Publik: 10 000[7]
Domare: Eric Otogo-Castane (Gabon)
Red kort Rött kort: Etiopien Jemal Tassew, MV (35')

6 21 januari Nigeria  1 – 1  Burkina Faso Mbombela Stadium
20:00
Emenike Mål 23' (1 – 0)
Rapport
Traoré Mål 90+4' Nelspruit
Publik: 8 500[7]
Domare: Mohamed Benouza (Algeriet)
Red kort Rött kort: Nigeria Efe Ambrose, HB (74')

13 25 januari Zambia  1 – 1  Nigeria Mbombela Stadium
17:00
Mweene Mål 85' (str.) (0 – 0)
Rapport
Emenike Mål 57' Nelspruit
Publik: 25 000[7]
Domare: Gehad Grisha (Egypten)

14 25 januari Burkina Faso  4 – 0  Etiopien Mbombela Stadium
20:00
Al. Traoré Mål 34'74'
D. Koné Mål 79'
Pitroipa Mål 90+5'
(1 – 0)
Rapport
Nelspruit
Publik: 35 000[7]
Domare: Bernard Camille (Seychellerna)
Red kort Rött kort: Burkina Faso Abdoulaye Soulama, MV (60')

21 29 januari Burkina Faso  0 – 0  Zambia Mbombela Stadium
19:00
(0 – 0)
Rapport
Nelspruit
Publik: 8 000[7]
Domare: Néant Alioum (Kamerun)

22 29 januari Etiopien  0 – 2  Nigeria Royal Bafokeng Stadium
19:00
(0 – 2)
Rapport
Moses Mål 80' (str.)90' (str.) Rustenburg
Publik: 15 000[7]
Domare: Bouchaib El-Ahrach (Marocko)
Red kort Rött kort: Etiopien Sisay Bancha, MV (85')

Grupp D[redigera | redigera wikitext]

Lag S V O F GM IM MS P
 Elfenbenskusten 3 2 1 0 7 3 +4 7
 Togo 3 1 1 1 4 3 +1 4
 Tunisien 3 1 1 1 2 4 −2 4
 Algeriet 3 0 1 2 2 5 −3 1
7 22 januari Elfenbenskusten  2 – 1  Togo Royal Bafokeng Stadium
17:00
Y. Touré Mål 8'
Gervinho Mål 88'
(1 – 1)
Rapport
J. Ayité Mål 45+2' Rustenburg
Publik: 2 000[7]
Domare: Néant Alioum (Kamerun)

8 22 januari Tunisien  1 – 0  Algeriet Royal Bafokeng Stadium
20:00
Msakni Mål 90' (0 – 0)
Rapport
Rustenburg
Publik: 8 000[7]
Domare: Bakary Gassama (Gambia)

15 26 januari Elfenbenskusten  3 – 0  Tunisien Royal Bafokeng Stadium
17:00
Gervinho Mål 21'
Y. Touré Mål 87'
Ya Konan Mål 90'
(1 – 0)
Rapport
Rustenburg
Publik: 20 000[7]
Domare: Rajindraparsad Seechurn (Mauritius)

16 26 januari Algeriet  0 – 2  Togo Royal Bafokeng Stadium
20:00
(0 – 1)
Rapport
Adebayor Mål 31'
Wome Mål 90+3'
Rustenburg
Publik: 35 000[7]
Domare: Hamada Nampiandraza (Madagaskar)

23 30 januari Algeriet  2 – 2  Elfenbenskusten Royal Bafokeng Stadium
19:00
Feghouli Mål 64' (str.)
Soudani Mål 70'
(0 – 0)
Rapport
Drogba Mål 77'
Bony Mål 81'
Rustenburg
Publik: 5 000[7]
Domare: Eric Otogo-Castane (Gabon)

24 30 januari Togo  1 – 1  Tunisien Mbombela Stadium
19:00
Gakpé Mål 13' (1 – 1)
Rapport
Mouelhi Mål 30' (str.) Nelspruit
Publik: 7 500[7]
Domare: Daniel Bennett (Sydafrika)

Utslagsspel[redigera | redigera wikitext]

Kvartsfinaler Semifinaler Final
                   
2 februari – Durban        
  Sydafrika  1 (1)
6 februari – Durban
  Mali (str.)  1 (3)  
  Mali  1
3 februari – Rustenburg
    Nigeria  4  
  Elfenbenskusten  1
10 februari – Johannesburg
  Nigeria  2  
  Nigeria  1
3 februari – Nelspruit
    Burkina Faso  0
  Burkina Faso  1
6 februari – Nelspruit
  Togo  0  
  Burkina Faso (str.)  1 (3) Bronsmatch
2 februari – Port Elizabeth
    Ghana  1 (2)  
  Ghana  2   Mali  3
  Kap Verde  0     Ghana  1
9 februari – Port Elizabeth

Tiderna avser matchstart i sydafrikansk standardtid (UTC+2)

Kvartsfinaler[redigera | redigera wikitext]

25 2 februari Sydafrika  1 – 1  (e.fl.)  Mali Moses Mabhida Stadium
20:30
Rantie Mål 31' (1 – 0)
Rapport
Keita Mål 58' Durban
Publik: 45 000[7]
Domare: Néant Alioum (Kamerun)

Tshabalala Straff: Mål
Furman Straff: Miss
Mahlangu Straff: Miss
Majoro Straff: Miss
Straffsparksläggning
1 – 3

Straff: Mål Diabaté
Straff: Mål Tamboura
Straff: Mål Traoré

26 2 februari Ghana  2 – 0  Kap Verde Nelson Mandela Bay Stadium
17:00
Wakaso Mål 54' (str.)90+5' (0 – 0)
Rapport
Port Elizabeth
Publik: 8 000[7]
Domare: Rajindraparsad Seechurn (Mauritius)

27 3 februari Burkina Faso  1 – 0  Togo Mbombela Stadium
20:30
Pitroipa Mål 105' (0 – 0)
Rapport
Nelspruit
Publik: 27 000[7]
Domare: Badara Diatta (Senegal)

28 3 februari Elfenbenskusten  1 – 2  Nigeria Royal Bafokeng Stadium
17:00
Tioté Mål 50' (0 – 1)
Rapport
Emenike Mål 43'
Mba Mål 78'
Rustenburg
Publik: 25 000[7]
Domare: Djamel Haimoudi (Algeriet)

Semifinaler[redigera | redigera wikitext]

29 6 februari Mali  1 – 4  Nigeria Moses Mabhida Stadium
17:00
C. Diarra Mål 75' (0 – 3)
Rapport
Elderson Mål 25'
Ideye Mål 30'
Emenike Mål 44'
Musa Mål 60'
Durban
Publik: 54 000[7]
Domare: Bakary Gassama (Gambia)

30 6 februari Burkina Faso  1 – 1  (e.fl.)  Ghana Mbombela Stadium
20:30
Bancé Mål 60' (0 – 1)
Rapport
Wakaso Mål 13' (str.) Nelspruit
Publik: 35 000[7]
Domare: Slim Jedidi (Tunisien)
Red kort Rött kort: Burkina Faso Jonathan Pitroipa, VY (117')

Koné Straff: Mål
Traoré Straff: Mål
Koulibaly Straff: Miss (målvaktsräddning)
Bancé Straff: Mål
Straffsparksläggning
3 – 2

Straff: Miss (skott utanför) Vorsah
Straff: Mål Atsu
Straff: Mål Afful
Straff: Miss (skott utanför) Clottey
Straff: Miss (målvaktsräddning) Agyemang-Bado

Match om tredjepris[redigera | redigera wikitext]

31 9 februari Mali  3 – 1  Ghana Nelson Mandela Bay Stadium
20:00
Mah. Samassa Mål 21'
Keita Mål 48'
S. Diarra Mål 90+4'
(1 – 0)
Rapport
Asamoah Mål 82' Port Elizabeth
Publik: 6 000[7]
Domare: Eric Otogo-Castane (Gabon)

Final[redigera | redigera wikitext]

32 10 februari Nigeria  1 – 0  Burkina Faso FNB Stadium
20:00
Mba Mål 40' (1 – 0)
Rapport
Johannesburg
Publik: 85 000[7]
Domare: Djamel Haimoudi (Algeriet)

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

 Mästare i afrikanska mästerskapet 2013 
Nigeria
Nigerias herrlandslag i fotboll

Tredje titeln

Spelarutmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Följande utmärkelser gavs ut under turneringen:[8]

Orange Turneringens spelare
Pepsi Turneringens bästa målskytt
Samsung Turneringens mest "Fair Play"-spelare
Nissan Turneringens mål
Turneringens lag
Målvakter Försvarare Mittfältare Anfallare
Nigeria Vincent Enyeama Burkina Faso Bakary Koné
Kap Verde Nando
Nigeria Efe Ambrose
Burkina Faso Jonathan Pitroipa
Ghana Wakaso Mubarak
Mali Seydou Keita
Nigeria John Obi Mikel
Nigeria Victor Moses
Ghana Asamoah Gyan
Nigeria Emmanuel Emenike

Målgörare[redigera | redigera wikitext]

4 mål
3 mål
2 mål
1 mål


Självmål

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”CAF Executive Committee decisions: CAN in odd years from 2013”. Confederation of African Football. Arkiverad från originalet den 20 juni 2010. http://web.archive.org/web/20100620153913/http://www.cafonline.com/football/news/5564-caf-executive-committee-decisions-can-in-odd-years-from-2013.html. Läst 19 januari 2013. 
  2. ^ ”Africa Cup of Nations Cup to move to odd-numbered years”. BBC Sport. BBC. 16 maj 2010. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/8685251.stm. Läst 6 februari 2013. 
  3. ^ ”Qualifiers - FIFA Confederations Cup Brazil 2013”. Fifa.com. http://www.fifa.com/confederationscup/qualifiers/index.html. Läst 19 januari 2013. 
  4. ^ ”Angola to host 2010 African Nations Cup finals”. ESPNsoccernet. 4 september 2006. http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=378042&campaign=rss&source=soccernet&cc=5901. Läst 25 juni 2008. 
  5. ^ ”Zimbabwe bid for 2014 Nations Cup”. Newzimbabwe.com. http://www.newzimbabwe.com/showbiz/showbiz.aspx?newsid=905. Läst 6 februari 2013. 
  6. ^ ”South Africa replace Libya as 2013 Nations Cup hosts”. BBC. 28 september 2011. http://www.bbc.co.uk/sport/0/football/15089244. Läst 19 januari 2013. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] ”2013 African Nations Cup Fixtures and Results”. ESPN Soccernet. http://soccernet.espn.go.com/results/_/league/caf.nations/african-nations-cup?cc=5739. Läst 23 januari 2013. 
  8. ^ ”Orange CAF Africa Cup of Nations Awards”. Orange Africa Cup of Nations South Africa 2013. http://www.afcon2013online.com/index.php/news1/711-orange-caf-africa-cup-of-nations-awards. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]