Agda Österberg
| Agda Österberg | |
 | |
| Född | 28 oktober 1891 Stockholm,  Sverige |
|---|---|
| Död | 30 maj 1987 (95 år) Varnhem |
| Konstnärskap | |
| År aktiv | 1900-talet |
| Fält | målare, tecknare, formgivare |
| Utbildning | Althins målarskola, Tekniska skolan |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Agda Elisabeth Österberg, född 28 oktober 1891 i Stockholm, död 30 maj 1987, var en svensk formgivare, textilkonstnär, målare och tecknare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Agda Österberg var andra barnet i en syskonskara på sex. Fadern Per August Österberg arbetade med tillverkning av nysilver hos firman A.G. Dufva, han dog 1903. Modern Agnes Amalia Mittag drev en liten matservering för att klara familjens försörjning. Agda, som då var i tonåren, bidrog genom att arbeta som hembiträde. Husmor i den familjen noterade Agdas konstnärliga talanger och hjälpte henne att utveckla dessa på Althins målarskola.
Under perioden januari 1912 till maj 1914 studerade Österberg vid Tekniska skolans i Stockholm huvudavdelning Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack), under sin studietid bedrev hon museistudier under upprepade besök i de flesta viktiga konstcentra i Europa. Hon var innehavare av HT Cedergrens studiestipendium 1911–1914.
Under åren 1910–1921 var Österberg periodvis knuten till AB S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hon formgav och dekorerade brukskeramik, bland annat en hel servis hushållsgods som visades på Liljevalchs konsthall 1917.
Österberg var 1914–1922 anställd som "mönsterritare" hos Föreningen Handarbetets vänner (HV) i Stockholm där hon under Carin Wästbergs ledning lade grunden till sitt stora textlkunnande och avancerar där till "artist".
Hon erhöll 1920 Svenska Slöjdföreningens och Kommerskollegium stipendium för fem veckors studier i Italien och Tyskland, bland annat vid Bauhausskolan i Weimar.
År 1925 deltog hon i Världsutställningen i Paris med ett antependium med vinträdet och kyrkans skepp. Samma år komponerade hon de två flossamattor som ingår i Stockholms gåva till kronprinsparet. Den största är på 7,0 x 3,5 m. Mattorna finns numera i Gustav Adolfs vardagsrum på Ulriksdals slott.
I april 1926 slutade Österberg hos Handarbetets Vänner och övergick till Diakonistyrelsens företag för kyrklig konst, AB Libraria. Från 1926 var hon chef och konstnärlig ledare för ateljén.
Österberg drev verksamheten vid Libraria i Stockholm till 1933 då hon lämnade Stockholm och bosatte sig i Villa Nås, Varnhem. Hon övertog Axevalla-Varnhemsslöjd och inledde egen verksamhet med väveri och broderiateljé.
Under åren 1939–1940 byggde Österberg tillsammans med sin man konstnären Gunnar Sixten Lindström huset Tre Bäckar i Varnhem med ateljéer och eget väveri. Från Tre Bäckar utgick under åren textilier till ett par tusen kyrkor och offentliga miljöer. Bland annat utförde hon en mässhake för Jakobs kyrka 1933 och broderiet Sjunde inseglet utfört i guld och silke för Gustaf Adolfs kyrka i Borås till hennes större arbeten räknas basse-lisse-tapeten Kunskapens träd för Lidköpings stadsbibliotek. Österberg är känd för sina mattor och bildvävar i kraftfulla mönster och starka färger. Sedan 1925 ställde hon ut separat ett flertal gånger i Stockholm och ett stort antal landsortsstäder samt på Island. Hon var representerad i ett stort antal konsthantverksutställningar. År 1977–1978 drog sig Österberg tillbaka från aktivt skapande.
Österberg finns representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm och med en större flossamatta vid prins Eugens Waldemarsudde samt vid Designarkivet[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- http://www.agdaosterberg.com (arkiverad 2011-02-02)
- Hammenbeck, Stefan (1998). ”Agda Österberg och Elli Hemberg : två kvinnliga modernister”. Färgstarka västgötakvinnor / [redigering : Agneta Boqvist] ([Skara] : [Skaraborgs länsmuseum], 1998): sid. 26-42 : ill. Libris 2794073
- Lönnermark, Elisabeth Håstrand, "Kvinnor från ett årtusende", Skara stift 1000 år. Red. av Johnny Hagberg, Skara 2014, s.221-223.
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 814, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
- Vikström, Robert (2016). Agda Österberg : [en livsvandring i färg 1891-1987]. Frösön: Happy Minds Studios. Libris 19738531. ISBN 9789198360707
- Svensk jugendkeramik, Bengt Nyström, 2003, sid 151, Libris 9052870
Noter[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ridderstedt, Margareta, Vackert och värdigt. Liturgiska textilier från svenska atelijéer 1880-1930 . Stockholms universitet 2017. ISBN 978-91-7649-793-7
- Rosenberg, Sven-Åke, Släpet på hans mantel- En bok om kyrklig textilkonst. 1979.
- Stolt, Bengt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition. 1964.
- Österberg, Agda (1991). Agda Österberg : [1891-1987] : textila verk från 1910- till 70-tal. Skövde: Skövde konsthall. Libris 7448783. ISBN 91-630-0811-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- AgdaOsterberg beskriven hos Signaturer.se
- Agda Elisabeth Österberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
|