Agi Lindegren

Från Wikipedia
Agi Lindegren
Född29 december 1858[1][2][3]
Hudiksvalls församling[4][2], Sverige
Död16 november 1927[1][2][5] (68 år)
Drottningholm[4][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna[6]
Arkitekturskolan KTH
SysselsättningArkitekt[1][2], tecknare, grafiker
Befattning
Slottsarkitekt[6]
Noterbara verkGustaf Vasa kyrka och Biologiska museet
MakaAnnie Hjortzberg[2]
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1891)[2]
Redigera Wikidata

August (Agi) Lindegren, född 29 december 1858 i Hudiksvall, död 16 november 1927 i Drottningholm, var en svensk arkitekt, tecknare och etsare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindegren var son till grosshandlare Thiodolf Lindegren och Rosa Regnander. Han studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1877–1882 och vid Konstakademien i Stockholm 1882–1885. Han erhöll av akademien den hertliga medaljen vid examen. Enligt tidens ideal företog han sedan studieresor till bland annat Frankrike, Tyskland och Italien i olika omgångar under fyra år. Sommaren 1885 arbetade han som sidenmönsterritare i Paris.[7]

Lindegren blev 1885 tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentsämbetet[8] (från 1918 Byggnadsstyrelsen) och 1894 utnämnd till slottsarkitekt vid Drottningholms slott.[9] Vidare textade och illustrerade han böckerna Broder Ragnvald och den heliga Catarina, av J. Böttiger (1887), Om Riddaren med Ämbaret (1895) och Due canzoni (1891), översatta av K. Wahlund, samt illustrerade Lilla Brigitteboken (1892), utgiven av H. Wieselgren, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1897), av J. Böttiger, samt Les maisons souveraines de l'Europe, av F.U. Wrangel (1898–99), varjämte han tecknade bokband, som utförts av Gustaf Hedberg. Vid Oscar II:s jubileum 1897 var de flesta av de överlämnade svenska adresserna textade och illustrerade av Lindegren. Han etsade även exlibris, karikatyrer samt ett porträtt av professor M. Sondén. Lindegren blev 1899 ledamot av Akademien för de fria konsterna.

År 1911 drabbades han av en hjärnblödning som förlamade högra sidan. Han kunde därefter inte själv utföra något arbete, men han bidrog med råd till restaureringsarbeten på Drottningholms slott. Lindegren är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.[10] Han är gravsatt i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium vid Odenplan Stockholm.[11]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Cassels donation i Grängesberg
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm.
Gillestugan. Medeltida stenbyggnad nära Forsa kyrka. Akvarell av Lindegren 1880

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Restaureringar[redigera | redigera wikitext]

Dekoreringar[redigera | redigera wikitext]

Bilder (verk i urval)[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mariakyrkan i Westerås (1898)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] August (Agi) Lindegren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, August Lindegren, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nationalmuseum, August (Agi) Lindegren, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] August (Agi) Lindegren, läst: 14 februari 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Agi Lindegrens samling Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Kungl. Byggnadsstyrelsen. i Sveriges statskalender 1925
  9. ^ [a b c] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ ”Lindegren, August”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/5ef7d6a9-aea2-47a3-8980-d05329b84e41. Läst 16 juni 2023. 
  12. ^ Tomas Ljung, Strövtåg i Ludvika (ISBN 9163067471)
  13. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  14. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, Britt-Inger (1997). I tidens stil: arkitekten Agi Lindegrens liv och verk : 1858–1927. Stockholm: Raster. Libris 7763177. ISBN 91-87214-75-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]