Agility

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västgötaspets i en agilitytävling.

Agility (banhoppning för hundar) är en hundsport från England. Sporten kom till Sverige 1985 med hjälp av Marie Hansson Mårtensson (författare och hundpsykolog). Den blev officiell 1 mars 1987.

I Sverige tävlar hundarna i tre olika storleksklasser: small, medium och large. I small-klasserna tävlar hundar med en mankhöjd under 35 cm. Medium-klasserna gäller hundar som är från 35 cm och under 43 cm; hundar över 43 cm tävlar i large. Hundar som är mellan 43 cm och 45 cm kan välja att tävla i medium på nationella tävlingar. De hinder som ingår i agility är: balansbom, gungbräda, däck, tunnlar, slalom, bord (inte i nationella klasser), hopphinder, säck, A-hinder, viadukt/mur och långhopp. Sporten går ut på att så fort som möjligt forcera en hinderbana med så få fel som möjligt. Den hund som har minst fel och snabbast tid vinner. Det finns två olika klasser, hoppklass (utan kontaktfältshinder, det vill säga balansbom, gungbräda och A-hinder) och agilityklass (här kan alla hindertyper vara med). Domaren ritar banan och de ser olika ut från varje gång.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hundsporten agility (vighet/smidighet/snabbhet) skapades av britten John Varley. På utställningarna i England hade man som vana att visa olika underhållningsnummer mellan ringarna och Varley fick som uppgift att göra ett underhållningprogram. John fick sin inspiration av vanlig hästhoppning och i de första agilityuppvisningarna fanns det endast hopphinder; bland dessa kunde man bland annat hitta vattenhindret vilket är bort taget ur dagens agility. Sporten visades första gången vid en stor hundutställning i England år 1978.

Regler[redigera | redigera wikitext]

  • Hunden måste ta hindren i rätt ordning och från rätt håll, annars blir ekipaget diskvalificerat.
  • Hunden får inte riva något hinder (5 fel).
  • På kontaktfältshindren (A-hinder, balansen och gungbrädan) finns ett cirka 90 cm långt område i början och slutet av hindret som kallas för kontaktfält. Dessa måste vidröras med minst en del av en tass. (5 fel per missat kontaktfält).
  • Hunden får inte stanna upp eller snurra runt "inom hoppavstånd" från hindret den ska ta härnäst, och får inte heller springa förbi hindret (vägran).
  • Hunden och föraren får aldrig röra vid varandra (5 fel, beröring). Tar föraren tag i hunden, blir ekipaget diskvalificerat.
  • Smiter hunden iväg (exempelvis för att hälsa på hundar eller människor utanför banan) och vägrar komma tillbaka inom en viss tidsram, blir ekipaget diskvalificerat (ur förarens kontroll).
  • Om hunden före eller efter sitt lopp smiter in på en tävlingsbana, blir den smitande hunden diskvalificerad.
  • Om hunden gör sina behov inne på banan blir ekipaget diskvalificerat.
  • Föraren får inte ha någon synlig belöning eller hålla något i handen under loppet, men får uppmuntra hunden med rösten och kroppsspråket så mycket som föraren önskar.

Klasser[redigera | redigera wikitext]

Klasserna delas in i hopp- respektive agilityklass. I agilityklass kan alla hinder vara med. I hoppklass saknas balanshindren. I både hopp- och agilityklass finns det tre olika svårhetsklasser: klass I (den enklaste), klass II och klass III (den svåraste). För att klassa upp sig från klass I till klass II behövs tre pinnar. En pinne erövrar man om man gör ett felfritt lopp (inga hinderfel och med en tid under den av domaren bestämda referenstiden) och hamnar bland de 15 procent bästa ekipagen i klassen. För att klassa upp sig till klass III från klass II, krävs också tre pinnar, och man erövrar pinnar genom att placera sig bland de 10 procent bästa i resultatlistan. I klass III kan hunden istället för pinnar få svenskt agilitycertifikat. Certifikat tilldelas vinnande hund, men kan vandra ner till placering inom 10 procent av de främsta i klassen, om de högre placerade hundarna redan är champions. Hundar som är kryptorchida eller icke registrerade hos Svenska Kennelklubben tävlar om certifikatresultat. Tre certifikat ger ett Svenskt agilitychampionat (SE AgCh), respektive Svenskt hoppchampionat (SE Ag(Hopp)Ch). Tre certifikatresultat ger titeln Agilitydiplom. Vidare kan man ta internationella championat och certifikat på internationella tävlingar som anordnas i Sverige.

Hinder[redigera | redigera wikitext]

Filmklipp från agilitytävling.

Balanshinder[redigera | redigera wikitext]

  • A-hinder
  • Balansbom
  • Gungbräda

Hopphinder[redigera | redigera wikitext]

  • Hopp/oxer
  • Mur/viadukt
  • Däck
  • Långhopp
  • Bord (ingår inte i de svenska agilityreglerna)

Övriga hinder[redigera | redigera wikitext]

  • Slalom
  • Tunnel
  • Platt tunnel


Träning[redigera | redigera wikitext]

Agilityträningen börjar med inlärning av de olika hindertyperna; att lära hunden ta sig över/genom hindren är den lätta delen. Merparten av agilityhundens karriär tränas den i hindersäkerhet och "handling", där det senare är kommunikationen om vägen från ett hinder till ett annat.

Raser[redigera | redigera wikitext]

Agility är en av de hundsporter där blandraser får delta, med den enda restriktionen att de inte får vara med i VM eller NM. Från och med 1 januari 2008 måste blandraser ha en tävlingslicens utfärdad av SKK för att få tävla.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I agility får både unga och gamla personer tävla. Från 7-åringar till 75-åringar förekommer. Hunden måste vara minst 18 månader gammal. I Sverige anordnas varje år flera olika mästerskap, till exempel U-DM, U-SM, DM och SM. Svenska Agilityklubben skickar dessutom ett svenskt landslag till nordiska mästerskapen och världsmästerskapen.

Källor[redigera | redigera wikitext]