Agonist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den muskel som aktivt utför ett arbete, se agonist (fysiologi).
Agonist

Inom farmakologin är en agonist ett läkemedel, eller annan substans, som binder till en receptor och stimulerar receptorns aktivitet. Detta till skillnad från antagonisten, som saknar effekt men blockerar receptorn och därmed stabiliserar det tillstånd den var i när den band in. Exempel på agonister är bensodiazepiner och barbiturater. En agonist kan antingen binda till receptorns aktiva yta eller till en regulatorisk domän på receptorn, vilket därmed förändrar receptorns egenskaper.

En partiell agonist (som buspiron, aripiprazol eller norklozapin) aktiverar en receptor, men ger bara ett partiellt fysiologiskt svar jämfört med en full agonist / ren agonist. De kan också vara betraktade som en ligand, som visar både agonistiska och antagonistiska effekter. En ko-agonist fungerar med andra ko-agonister för att ge den önskade effekten tillsammans. En antagonist blockerar en receptor från aktivering av agonister.