Agustinia ligabuei

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Agustinia
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Infraklass Härskarödlor
Archosauria
Överordning Dinosaurier
Dinosauria
Ordning Ödlehöftade dinosaurier
Saurischia
Underordning Sauropodomorpher
Sauropodomorpha
Infraordning Sauropoder
Sauropoda
(orankad) Titanosaurider
Titanosauridae
Familj Agustiniider
Agustiniidae
Släkte Agustinia
Art Agustinia
A. ligabuei
Vetenskapligt namn
§ Agustinia ligabuei
Auktor Bonaparte, 1999
Hitta fler artiklar om djur med

Agustinia ligabuei ("ärar Agustin och Ligabue") är en art av dinosaurier som tillhör släktet Agustinia, en sauropod från yngre delen av krita i det som idag är Sydamerika. Liksom alla kända sauropoder var den fyrbent och växtätare. Vissa sauropoder är kända för att ha kroppspansar, men Agustinias pansar var unikt även bland sauropoder. Det bestod i en serie av vida, vertikala taggar eller plattor som följde mitten av ryggen, och liknar en aning den obesläktade Stegosaurus' pansar. Förutom pansaret är mycket litet känt om Agustinias anatomi. Ett vadben som hittats är runt 90 cm långt. Om man jämför detta med samma ben hos närbesläktade sauropoder ger detta vid handen att Agustinia kan ha varit runt 15-16 meter lång, 4 meter upp till höften och ha vägt 20 ton.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet Agustinia syftar på upptäckaren av arten, den då unge studenten och medlemmen av en paleontologisk forskargrupp Agustin Martinelli. Dinosaurien namngavs första gången i ett abstract skrivet av en berömd argentinsk paleontolog, José F Bonaparte, år 1998, året efter att forskargruppen funnit kvarlevorna. Då var det ursprungliga släktnamnet Augustia, vilket, som det senare visade sig, redan var upptaget av en skalbagge (se även: Megapnosaurus och Protognathosaurus oxyodon). Bonaparte ändrade då namnet till Agustinia i en vetenskaplig artikel som publicerades år 1999. Där presenterades även familjen Agustiniidae för första gången. I släktet finns en namngiven art, A. ligabuei. Efterleden är uppkallat efter Dr. Giancarlo Ligabue, en filantrop från Venedig som gav ekonomiskt stöd till den expedition som fann kvarlevorna.

Fynd[redigera | redigera wikitext]

Agustinia hittades i Lohan Cura-formationen i Neuquen i Patagonien, Argentina. Formationen tros ha bildats under yngre krita, under den senare delen av apt- och under albepokerna, det vill säga för mellan 116 och 100 miljoner år sedan.

Man har inte hittat ett helt skelett. Fyndet består bland annat av fragment efter kotor från ryggraden, höft och svans, samt 9 av de märkligt formade plattor eller taggar som var fästade till dessa kotor. Delar av bakbenen har också hittats, nämligen ett vadben, skenben och fem ben från fötterna. Ett lårben hittades på platsen men var så illa tilltygat att det inte kunde tas tillvara.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

På grund av sina ovanliga drag fick Agustinia från början en egen familj, Agustiniidae (Bonaparte, 1999). Detta familjenamn har dock inte blivit allmänt accepterat. Agustinia är svår att klassificera på grund av att fynden är så fragmentariska, och att den har drag av både diplodocider och titanosaurier. Båda grupperna fanns i Argentina under yngre krita, så troligen tillhör Agustinia någon av dem. Till dess man hittat mer fullständiga lämningar är det svårt att säga vilken av dem.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Bonaparte, J.F. 1998. An armoured sauropod from the Aptian of northern Patagonia, Argentina. In: Tomida, Y., Rich, T. H. & Vickers-Rich, P. (Eds.). Second Symposium Gondwana Dinosaurs, 12-13 July 1998, Abstracts with Program. Tokyo: National Science Museum. Pg. 10.
  • Bonaparte, J.F. 1999. An armoured sauropod from the Aptian of northern Patagonia, Argentina. In: Tomida, Y., Rich, T. H. & Vickers-Rich, P. (Eds.). Proceedings of the Second Gondwanan Dinosaur Symposium Tokyo: National Science Museum Monographs #15. Pp. 1-12.
  • Upchurch, P., Barrett, P.M., & Dodson, P. 2004. Sauropoda. In: Weishampel, D.B., Dodson, P., & Osmolska, H. (Eds.) The Dinosauria (2nd Edition). Berkeley: University of California Press. Pp. 259-322.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]