Aino Taube

Från Wikipedia
Version från den 13 januari 2018 kl. 18.33 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (Bytt till bättre porträtt)
Aino Taube
Aino Taube på en samlarbild från 1930-talet, då hon var en av svensk films flitigast anlitade skådespelare.
Aino Taube på en samlarbild från 1930-talet, då hon var en av svensk films flitigast anlitade skådespelare.
Född11 juli 1912
Espergærde, Danmark
Död3 juni 1990 (77 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1931–1988
MakeAnders Henrikson
(1940 till hans död 1965)
IMDb SFDb

Aino Regina Taube, folkbokförd Henriksson (efter vigseln 1940), född 11 juli 1912 i Espergærde i Danmark, död 3 juni 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

Taube var dotter till skådespelaren Mathias Taube (kusin till Evert Taube) och Ella Ekman-Hansen. Aino Taube utbildades vid Dramatens elevskola 1930–1932 och var 1955–1988 engagerad där. I slutet av 1950-talet ingick hon i TV-teaterns första fasta ensemble.

Hon filmdebuterade 1931 i Ivar Johanssons komedi Skepparkärlek. Hon var engagerad vid filmen i Sverige under 1930- och 40-talen och efter 1955. O'Neill-stipendiet tilldelades hon 1981.

Aino Taube var från 1940 gift med skådespelaren och filmregissören Anders Henrikson och blev mor till skådespelarna Mathias Henrikson och Ella Henrikson (1941–1972), av vilka den senare hade en av rollerna i filmen Morianerna 1965 och samma år som hon avled stod på Dramatens scen i Mäster Olof[1][2], samt Thomas Henrikson (född 1942).[3]

Taube är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[4]

Filmografi, TV-serier (urval)

TV-teater, urval

Taube (fjärde från höger) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1958/1959.
  • Bestigningen av Fujijama
  • Porträtt av jägare
  • En Skugga
  • Rum för ensam dam
  • 1959Det var en annan historia (TV-teater)
  • Den skalliga primadonnan
  • Oh, mein Papa
  • Hemma klockan sju
  • Skandalskolan
  • Avsked
  • Jeppson
  • Påsk

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1935 Bibban Jonsson Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[5]
Fräulein Schimzer Gatumusikanter
Paul Schurek
Sigurd Magnussøn Blancheteatern[6]
1936 Regina von Emmeritz Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius
Ernst Eklund Skansens friluftsteater[7]
1937 Syster Ann Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Gösta Ekman Vasateatern[8][9]
Nina Popinot Ungdomen kommer med åren
Seymour Hicks och Ashley Dukes
Gunnar Tolnæs Vasateatern
1938 Karin De 2 Thompson
Serck Rogers
Martha Lundholm Vasateatern[10][11]
1940 Monique Felt Eldprovet
Henri Kistemaeker
Martha Lundholm Vasateatern[12][13]
1944 Sabina Det var nära ögat
Thornton Wilder
Gunnar Skoglund Vasateatern[14]
Beatrice Lacy Rebecca
Daphne du Maurier
Martha Lundholm Vasateatern[15]
1946 Majken "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Anders Henriksson Vasateatern[16]
1949 Valentine Inte för er, mina damer
Sacha Guitry
Martha Lundholm Vasateatern[17]
Betty Chumley Harvey
Mary Chase
Martha Lundholm Vasateatern[18]
1951 Valentine Inte för er, mina damer
Sacha Guitry
Martha Lundholm Vasateatern[17]
1952 Sadie Thompson Regn
John Colton och Clemence Randolph
Martha Lundholm Vasateatern[19]
1953 Modern Sex roller söka en författare
Luigi Pirandello
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[20]
1961 Polina Måsen
Anton Tjechov
Ingmar Bergman Dramaten[21]
1963 Överstinnan Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramaten[22]
1964 Nunnan Pei Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[23]
1965 Bondkvinna I Mutter Courage
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1970 Gumman Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1971 Mormor Sol, vad vill du mig?
Birger Norman
Ingvar Kjellson Dramaten
1980 Martha Boll Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt
Per Sjöstrand Dramaten

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ Ella Henrikson på Svensk Filmdatabas
  2. ^ Ella Henrikson i Dramatens rollbok.
  3. ^ TAUBE, AINO R, skådespelerska, Bromma i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1277.
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  6. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 125
  7. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 11 juni 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-06-11/156/10. Läst 28 december 2015. 
  8. ^ Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015. 
  9. ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
  10. ^ Teateralmanack 1938 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1938 (1939) s. 185
  11. ^ ”De 2 Thompson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14228&pos=2. Läst 5 juli 2015. 
  12. ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 211
  13. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1940). ”'Eldprovet' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-10-20/287/13. Läst 1 maj 2016. 
  14. ^ ”'Det var nära ögat' – Vasateaterns startprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-15/252/14. Läst 24 augusti 2015. 
  15. ^ ”Rebecca”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14163&pos=435. Läst 3 maj 2016. 
  16. ^ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016. 
  17. ^ [a b] ”Inte för er, mina damer”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14109&pos=453. Läst 4 maj 2016. 
  18. ^ ”Harvey”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14110&pos=454. Läst 5 maj 2016. 
  19. ^ ”Regn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14159&pos=459. Läst 4 maj 2016. 
  20. ^ ”Sex roller söka en författare”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sex-roller-söka-en-författare. Läst 15 oktober 2015. 
  21. ^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015. 
  22. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  23. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Externa länkar