Aksel Sandemose
| Aksel Sandemose | |
 Aksel Sandemose, 1934. | |
| Född | Axel Nielsen 19 mars 1899 Nykøbing Mors,  Danmark |
|---|---|
| Död | 6 augusti 1965 (66 år) Köpenhamn, Danmark |
| Yrke | författare[1] och journalist[2] |
| Nationalitet | Danmark |
| Språk | Riksmål |
| Verksam | 1923–65 |
| Genrer | roman[3] |
| Noterbara verk | En flykting korsar sitt spår (Jantelagen), Varulven |
| Priser | Emma Bærentzens Legat (1930), nominerad till Nobelpriset i litteratur (1963) |
| Släktingar | Iben Sandemose (sondotter) |
Aksel Sandemose, född som Axel Nielsen 19 mars 1899 i Nykøbing Mors, Danmark, död 6 augusti 1965 i Köpenhamn, var en dansk-norsk författare. I boken En flykting korsar sitt spår (En flyktning krysser sitt spor, 1933) introducerar han Jantelagen. Romanen Varulven inspirerade Cornelis Vreeswijk till sången "Felicia adjö". 1963 nominerades han till Nobelpriset i litteratur.
Biografi
Bakgrund
Han växte upp i Nykøbing i Danmark. Hans pappa var dansk, med efternamnet Nielsen. Han arbetade som sjöman i unga år, vilket även har präglat många av hans verk. Sandemoses uppväxt i den lilla staden Nykøbing på ön Mors i Limfjorden gav också inspiration till en stor del av hans författarskap.
Hans mamma var norska, med efternamnet "Sandemose", och hon kom från Skedsmo utanför Oslo. Aksel fick från början sin pappas efternamn och namnet "Axel". Han bytte 1921 själv till sin mors efternamn och den mer norska versionen, "Aksel".
Författarskap, resor och senare år
Sandemose flyttade 1930 till moderns hemland Norge, där han bodde i Oslo-förorten Nesodden fram till andra världskriget. Romanen En flykting korsar sitt spår (En flyktning krysser sitt spor, 1933) skrevs under den norska tiden, och där introducerar Sandemose sin idé om Jantelagen. Vid krigets utbrott blev han på grund av sitt samröre med motståndsrörelsen tvungen att fly till Sverige. Efter kriget flyttade han tillbaka till Norge och bosatte sig i Risør.
Boken Varulven från 1958 inspirerade senare Cornelis Vreeswijk till sången "Felicia adjö", som fått sitt namn efter bokens kvinnliga huvudperson. Boken handlar om en inledningsvis kravlös kärlekstriangel mellan Jan, Erling och Felicia, där Felicia en dag är försvunnen och enbart blodspår finns kvar.[4]
Efter att både hans son och hustru avlidit flyttade han till Köpenhamn, där han bodde fram till sin död.
Eftermäle och familj
1963 var Sandemose en av kandidaterna till Nobelpriset i litteratur, efter att ha nominerats av Eyvind Johnson.[5] Idag är han kanske mest känd för sin Jantelag, de oskrivna regler om småstadsmiljön där ingen får göra sig till förmer än någon annan.
Aksel Sandemoses sondotter, Iben Sandemose, är i Norge en känd bildkonstnär. Hans son Jørgen Sandemose har skrivit en biografi över honom, i vilken somliga anser att han begår ett karaktärsmord på fadern, som heter "Flyktningen". Fadern beskrivs som ett våldsbenäget fyllo.[6] Andra biografier är "Mannen från Jante" av Espen Haavardsholm och "Sandemose" av Carl-Eric Nordberg.
Trots att Sandemose både föddes och dog i Danmark räknas han som en norsk författare. Han skrev på norskt riksmål, som skiljer sig något från bokmål.
Bibliografi
(översättningar av Cilla Johnson, om ej annat anges)
Romaner
- 1924 – Ungdomssynd
- 1924 – Mænd fra Atlanteren
- 1927 – Klabautermanden (Klabautermannen, Forum, 1969)
- 1928 – Ross Dane (Nybyggare i Alberta, Folket i Bilds förlag, 1948)
- 1931 – En sjømann går i land (En sjöman går i land, Tiden, 1935)
- 1933 – En flyktning krysser sitt spor (En flykting korsar sitt spår, översättning Sven Haglund, Tiden, 1934)
- 1936 – Vi pynter oss med horn (Vi pryder oss med horn, översättning Gurli Hertzman-Ericson, Tiden, 1937)
- 1937 – Det stod en benk i haven
- 1938 – Brudulje
- 1944 – Det svundne er en drøm (Det gångna är en dröm, Bonniers, 1944)
- 1945 – Tjærehandleren (Tjärhandlaren, Bonniers, 1946)
- 1949 – Alice Atkinson og hennes elskere (Alice Atkinson och hennes älskare, Forum, 1970)
- 1950 – Eventyret fra kong Rhascall den syttendes tid om en palmegrønn øy (En palmgrön ö, översättning Birgit Edlund, Forum, 1984)
- 1958 – Varulven (Varulven, Bonniers, 1959)
- 1960 – Murene rundt Jeriko (Murarna kring Jeriko, Bonniers, 1961)
- 1961 – Felicias bryllup (Felicias bröllop, Bonniers, 1962)
- 1963 – Mytteriet på barken Zuidersee
- 1967 – Reisen til Kjørkelvik (Resan till Kjörkelvik, Forum, 1971)
Berättelser och noveller
- 1923 – Fortællinger fra Labrador
- 1924 – Storme ved Jævndøgn
- 1937 – Sandemose forteller
- 1939 – September
- 1940 – Fortellinger fra andre tider
- 1946 – Agnes min deilige sommerfugl
- 1965 – Dans, dans Roselill
Essäer, brev och artiklar
- Originalutgåvor
- 1934-1936 – Fesjå
- 1951-1955 – Årstidene
- 1954/1969 – Rejsen til Kjørkelvik
- 1960 – Murene rundt Jeriko
- 1972 – Som et nesehorn med hjernebetennelse
- 1973 – Epistler og moralske tanker
- 1976 – Bakom står hin onde og hoster så smått
- Översättningar till svenska
- Moraliska tankar. Epistlar 1945-65 (urval och efterord av Lars Andersson, Norstedt, 1981)
- Moraliska tankar. Artiklar 1931-62 (urval och efterord av Lars Andersson, Norstedt, 1981)
Politik
- 1965-1966 – Verker i utvalg, I – VIII
- 1934 – Dødens agenter : Rustningsindustrien internasjonale
Priser & utmärkelser
Referenser
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Norska journalister, läst: 14 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Felicias värld alltid värd att upptäcka, Skånskan 2011-12-29
- ^ ”Candidates for the 1963 Nobel Prize in Literature”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nomination/literature/1963.html.
- ^ Ekman, Kerstin (21 september 2004). ”En son korsar sin faders spår”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/en-son-korsar-sin-faders-spar/.308698.
Steen Andersen: Nye forbindelser. Pejlinger i Aksel Sandemoses forfatterskab. Attika 2015. ISBN 978-87-7528-8700
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Aksel Sandemose.
