Akut omhändertagande

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Akut omhändertagande är en arbetsrutin som används för akut sjuka eller skadade patienter för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka deras chanser till överlevnad och för att inget viktigt ska glömmas bort i omhändertagandet av en patient. Rutinen följer ett alfabetiskt schema A - B - C och så vidare. Det används av sjukvårdspersonal, och i Sverige även av Räddningstjänstens personal. Under varje bokstav ska vissa kontroller och åtgärder utföras och den som utför kontrollen går inte vidare till nästa bokstav innan alla de kontrollerna utförts.

Antalet bokstäver som används är olika beroende på yrkeskategori. I den prehospitala vården (ambulanssjukvården) i Sverige används ABCDE. Inom svenska Räddningstjänsten ingår även ett inledande L som står för livsfarligt läge. Det innebär att åtgärder utförs för att minska den akuta risken för en patient som finns i den omgivande miljön. Exempelvis genom att flytta patienten ur ett brinnande hus eller fordon innan kontrollen påbörjas eller från en väg där risken finns att patienten kan komma att bli påkörd. Försvarsmakten använder ett annat koncept som ser ut såhär: L, C, A, B, C, D, E. Skillnaden är därmed bokstaven L och C där L står för "Livsfarligt läge (när man är beskjuten)" och C står för "Catastrophic hemorrhage-control (få kontroll på stora livshotande blödningar)" eftersom statistik från stridssituationer visar att kraftiga blödningar är den vanligaste dödsorsaken i stridssituationer. Exempel på livshotande blödningar kan vara: bortsprängt ben eller arm. Därmed vill man stoppa blödningen antingen genom att applicera en tourniquet (avsnörande förband), ett tryckförband eller genom att med hjälp av blodstillande förband tamponera sårhålan. Bokstaven L har utgått ur ramsan då skador i strid per automatik innebär ett "livsfarligt läge". De initiala skadereducerande åtgärder som genomförs på gruppnivå går under benämningen TOS (taktiskt omhändertagande av stridsskadad) där beprövade principer och rutiner för förflyttning samt omhändertagande av skadad under beskjutning tillämpas.

Med Prehospitalt akut omhändertagande menas ett omhändertagande, av skadad eller sjuk, som sker utanför sjukhus eller annan vårdinrättning.

Bokstäverna står för:

  • A = Airway and cervical control. Skapa fri luftväg och stabilisera halsryggen. Inget får vara i vägen för att patienten ska kunna andas.
  • B = Breathing. Andning. SE, LYSSNA, KÄNN och bedöm om den skadade andas och om andningen är tillräcklig.
  • C = Circulation and bleeding. Finns någon yttre blödning? Kan inre blödning misstänkas? Hur är pulsen?
  • D = Disability. Kontroll av medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga.
  • E = Expose and protect from the environment. Exponera och skydda mot omgivningen. Helkroppsundersökning för att hitta andra skador. Skydda mot nedkylning (Jande-Waldau, Winarve, 2004)

Detaljerad beskrivning av ABCDE-konceptet[redigera | redigera wikitext]

A – Airway management and cervical spine stabilization[redigera | redigera wikitext]

Säkrande av luftväg med kontroll av halsrygg innefattar:

  • Kontroll om risk föreligger för hals-ryggskada.
  • Fri luftväg genom:
    • Haklyft (en: chin lift), om detta inte hjälper används käklyft (en: jaw thrust)
    • Rensning av munnen/svalget på eventuella större föremål och slem, om möjlighet finns används en sug
    • Vid behov kan en svalgtub eller nästub ("kantarell") anbringas
    • Intubation
  • Syrgas: oftast på mask 10 liter

B – Breathing[redigera | redigera wikitext]

  • Kontroll av om andning finns.
    • Om ingen andning: assisterad ventilation
  • Kontroll av andetagens djup och frekvens
  • Lyssning av lungor med kontroll av liksidighet höger/vänster och bedömning av biljud på in och utandning
  • Kontroll av syresättningen med saturationsmätare eller blodgasprov

C – Circulation and bleeding[redigera | redigera wikitext]

Cirkulation och blödning innefattar:

  • Grov skattning av blodtrycket genom kontroll av pulsar i dels grova centrala pulsådror dels i mindre perifera artärer.
  • Lyfta upp benen på patienten om perifera pulsar saknas
  • Blödningskontroll, genom omläggning av större blödningskällor

D – Disability[redigera | redigera wikitext]

Under D undersöks det hur medveten patienten är genom att vad patienten klarar av graderas på en skala. Det finns ett flertal olika typer av tester såsom Glasgow Coma Scale (GCS), AVPU och RLS-85. Under D kontrolleras även pupillernas storlek och om de reagerar på ljus. Det är även av intresse om det finns en skillnad mellan de båda pupillerna

E – Expose/environment[redigera | redigera wikitext]

  • Exponera och skydda mot omgivningen
  • Helkroppsundersökning

LABC[redigera | redigera wikitext]

Ibland utbildas personer utanför vård och räddningstjänst enligt det enklare LABC-konceptet där:

  • L står för Livsfarligt läge. Är situationen eller platsen livshotande för dig själv eller den skadade?
  • A står för Andning och motsvarar åtgärder och kontroller enligt Airway och Breathing
  • B står för Blödning och motsvarar kontroller och åtgärder enligt Circulation och Disability
  • C för Cirkulationssvikt (tidigare kallad chock) som motsvarar kontroller och åtgärder enligt Cirkulation, Disability och Expose.

LABC-rutinen lärs också ut till skolbarn och studerande vid till exempel lärarutbildningar samt till alla körkortsaspiranter vid trafikskolorna. Organisationer och företag som Röda Korset, Falck Räddningskår Cor Vital och Safe HLR arrangerar också kurser för allmänheten för att människor direkt på olycksplatser eller direkt vid ett sjukfall ska kunna hjälpa de sjuka tills professionell hjälp anländer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]