al-Aqsamoskén
- Al-Aqsa omdirigerar hit. För indifadan med samma namn, se Al-Aqsa-intifadan
al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa ) är en moské i Gamla staden i Jerusalem, byggd efter muslimernas erövring av staden år 638. När Jerusalem återtogs av de kristna 1099 dödade de 40 000 muslimer och judar[källa behövs] och gjorde al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187. Emellertid tilläts muslimerna gå till moskéerna i staden och be, och detsamma med de kristna efter det att lyckan vänt i slaget vid Hattin.
Al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mekka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. Muslimer tror att profeten Muhammed under "den nattliga resan" fördes från den heliga moskén i Mekka till den plats där al-Aqsa nu är belägen. Den islamiska traditionen hävdar att Muhammed bad med böneriktning mot denna plats till den sjuttonde månaden efter utvandringen, då han istället vände sig mot Kaba.
Moskén i sig utgör en del av al-Haram ash-Sharif, ett område som också kallas Tempelberget och som är den heligaste platsen inom judendomen, eftersom det anses vara där som Templet i Jerusalem en gång stod.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Al-Aqsamoskén.
|
||||||||||
