al-Qunaytirah

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Al-Qunaytirah
al-Qunaytirah år 2001
al-Qunaytirah år 2001
Land  Syrien
Folkmängd 153 (2004)

al-Qunaytirah (arabiska: القنيطرة), även Quneitra och andra varianter, är en stad belägen på Golanhöjderna i sydvästra Syrien. Den är administrativ huvudort för provinsen al-Qunaytirah. Befolkningen uppgick till endast 153 invånare vid folkräkningen 2004.[1]

Ruinstaden ligger i den sparsamt befolkade delen av den demilitariserade zonen som sträcker sig över Golanhöjderna från norr till söder. Zonen administreras och övervakas av UNDOF sedan 1 juni 1974, året efter Oktoberkriget. Styrkan assisteras även av FN:s observatörsuppdrag till Mellanöstern från 1948, UNTSO.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Bosättningar i området fanns redan på antiken som del av den romerska provinsen Syria vilken sedermera tillföll Bysantinska riket. Aposteln Paulus sägs ha passerat bosättningen på sin resa från Jerusalem till Damaskus på 30-talet e.Kr.[2] Under 1800-talet var den etniska majoriteten tjerkesser från Kaukasus och området gynnades av sitt läge som genomfartsled för handelskaravaner. Quneitra utvecklades på de antika ruinerna kring en gammal karavanseraj.[3] På 1880-talet rapporterades byn bestå av 260 byggnader och, undantaget inkvarterade soldater, cirka 1300 invånare.[4]

Ruinerna av Quneitra efter att israeliska armén lämnat staden 1974.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget blev staden en krigsskådeplats när styrkor från Brittiska Palestinamandatet ryckte fram mot Damaskus, huvudstad i Franska mandatet för Syrien och Libanon som fram till 1941 stod under Vichyfrankrike.[5] Vid Syriens självständighet från Frankrike år 1946 bodde i Quneitra cirka 21 000 invånare och staden blev strategiskt viktig då den bara låg ett par mil ifrån gränsen.[6]

Quneitra ockuperades av israeliska armén i slutet av sexdagarskriget 1967 varpå en intensiv plundring av butiker och bostäder inleddes.[7] Stadens befolkning, liksom invånare över hela Golanhöjderna, antingen evakuerades av syrisk militär eller fördrevs av de anländande israeliska trupperna vid krigsslutet. Syrien lät bombardera staden ett par gånger i början av 1970-talet.[8][9] Syriska styrkor återtog staden och större delen av Golanhöjderna från Israel under en kort period i inledningen av Oktoberkriget innan den israelisk motoffensiven drev dem tillbaka.[10] I juni 1974, efter sju års ockupation, överlämnade Israel efter amerikansk medling kontroll av staden till syrisk civil administration under UNDOF som del av den demilitariserade buffertzonen på Golanhöjderna. Önskan om att istället bygga israeliska bosättningar i staden ledde till att Likud och Nationalreligiösa partiet kraftigt kritiserade återlämnandet.[11][12] De israeliska trupperna lät dock riva de flesta byggnaderna i staden innan de drog sig tillbaka.[13]

Efter 1974[redigera | redigera wikitext]

En 80 km lång separationszon med al-Qunaytirah i centrum övervakas från 20 permanent bemannade positioner och 11 observationsplatser samt 8 under dagtid bemannade posteringar. Patrullering med fordon och till fots sker dygnet runt. En österrikisk infanteribataljon i norr, med på senare år även ett ingående kroatiskt skyttekompani har administrerat och övervakat zonen i närmare fem år men som hemkallats med kort varsel under mars 2013 efter politisk turbulens i hemlandet. Filippinerna bidrar med en infanteribataljon placerad i södra delen av zonen. Minröjning och kartläggning av minfält sker av båda styrkorna kontinuerligt. Landminor i oländig terräng är troligtvis det största hindret för återuppbyggnad av området.[14] Indien och Japan ansvarar för logistiken till de övervakande styrkorna. Det japanska kompaniet har dock hemkallats i december 2012 efter politiska beslut i hemlandet. Fiji skickar under juni och juli 2013 en bataljon för att fylla ut tomrummet efter Kroatien och Japans hemkallade trupper. Tillfälligt har deras uppgifter tagits över av FN-personal från övriga ingående bataljoner och med visst stöd från UNIFIL i Libanon.

Påven Johannes Paulus II besökte al-Qunaytirah år 2001 och bad i den förstörda kyrkan. De syriska myndighetrna har låtit al-Qunaytirah vara kvar som en symbol för israelisk aggression mot Syrien.

Röda Korset är etablerade för lokalbefolkningen och arbetar tillsammans med de militära enheterna. Det allmänna läget i området är lugnt och har varit utan incidenter i många år tack vare en god vilja och gott samarbete mellan alla berörda parter. Nuvarande oroligheter i värdlandet är dock oroande för alla inblandade parter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, HumanitarianResponse.info; The Syrian Arab Republic, 2004 Census Data (excelfil) Läst 23 juni 2013.
  2. ^ Ivan Mannheim, "Biblical Damascus", in Syria & Lebanon Handbook, s.100. 2001, Footprint Travel Guides. ISBN 1-900949-90-3
  3. ^ Paul Virgil McCracken Flesher, Dan Urman, Ancient Synagogues: historical analysis and archaeological discovery, p. 394. Brill Academic Publishers, 1995. ISBN 90-04-11254-5
  4. ^ G. Schmacher (1888). The Jaulân. London: Richard Bentley and Son. Sid. 207–214 
  5. ^ Compton Mackenzie (1951). Eastern Epic. London: Chatto & Windus. Sid. 605 pages 
  6. ^ "Qunaytirah, Al-." Encyclopædia Britannica. 1993
  7. ^ Jeremy Bowen, Six Days: How the 1967 War Shaped the Middle East, s.304. Simon & Schuster Ltd, 2003. ISBN 0-7432-3095-7
  8. ^ Charles Mohr (27 June 1970). ”Israel and Syria battle third day in the Golan area”. The New York Times. http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F10917F8395B16768FDDAE0A94DE405B808BF1D3. 
  9. ^ ”Syria Shells Israeli Bases in Occupied Golan Heights”. The New York Times. 26 November 1972. http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F70F16FE345910738DDDAF0A94D9415B828BF1D3. 
  10. ^ ”The War of the Day of Judgment”. Time Magazine. October 22, 1973. http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,908039,00.html. 
  11. ^ "Settlers insist Israel keeps Golan". The Times, 7 May 1974, s.6
  12. ^ "Criticism in Israel over peace pact's concessions to Syria". The Times, 30 May 1974, s.7
  13. ^ "unispal.un.org
  14. ^ UNDOF website